Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - K - Konstigt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Konstigt
— 463 —
Kopparverk
du går härmed igenom, så håller jag dig
för konstig. Modée H. Smulgråt 55. — 2.
Förståndig, klok. Hoo är wijsz och
kun-stugh ibland idher, han bewise sijn
vmgen-gilse medh godha gerningar. NT 1526 Jac.
3:13. — 3. Slug, klyftig. Staffan Henricson
war så konstigh, att han wiste wehll flere
wägar än en. Svart Kr. 157.
Konstigt, adv. Med konst, konstnärligt.
Then snälle Zeuxis hand ... heelt konstigt
målar. Spegel G. verk 54.
Konstla, intr. Bruka konster,
undanflykter. intet biuda til at konstla med Gud,
utan lyda. Svedberg Dödst. 27.
Konstmätig, adj. Konstmässig,
konst-mätige ordformer, them the kalla terminos
technicos. Stjernhjelm Bac. Carol. 182.
Konstmätigt, adv. Konstmässigt, et
instrument ... till alle sijne stycken rätt och
konstmätigt giort och tilberedt. Stjernhjelm
Arch. B 3 b.
Konstner, se Konstener.
Konstrik, adj. Konstfärdig, en
konst-rijk målare. Uti. på Dan. 360. Her Sten
till Antwerpen skref efter then kånstrijkaste
man, som en i bildsnidingz kånst fan.
Messenius Krön. 47. Gud ... ingalunde glömde
Sin konsterike kraft. Spegel G. verk 56.
Konterfeja, tr. Porträttera. [T. [-konter-feien.]-] {+konter-
feien.]+} j samma scriffuelse hafuer tu tich
sielff rätsinnige controfeiet och affmålat. O.
Petri Sänd. A 2 a. målat eller controfäjat
på någre tafflor. Svart Ärepred. 68.
Apel-les ey conterfeger Then sköne skapnat som
tu äger. Chronander Surge B 4 b.
Konterfejare, m. Porträttmålare, en
omild cönterfeyare, som i ett ansichtes eller
kropps afmålan mäd flijt förborgar thet sköna,
och framställer thet feelbara. Columbus
Poet. skr. 0 3 b. Ni skrymtar intet, utan
schildrar af oss bättre än någon conterfeiare
kunde giöra. Lindahl Tank. 44.
Konterfejing, f. eens mans scriffuelse
är hans rätta controfeing och belete. O.
Petri Sänd. A 2 a.
Kontor, Kantor, n. Skåp. uthaff vårt
förgylte Conthoor Bär til oss här in een
gulkädia stoor. Messenius Disa 25. Drängh,
hämpta migh strax breffuen hijt, I vårt
Can-toor gömde medh flijt. Blank. 62. Kalkar,
dryckesglaas och steenkruus tagas aff
Can-toret (repositorio). Comenius Tung. 562.
ded contored du satte hos mig under den
tijdh du reeste uth ... hadhe hon velet at
jag skulle latha brytha up. A. Oxenstierna
Bref 2: 299.
Kontrakt, m. [L. contractus.] wore
ganska nyttight at presten förmanade them wel
som echteskap byggia til hopa, at the på
bådha sidhor wel besinna och öffwerwegha
hwad the göra för en contract sich j millen.
O. Petri Handbok B 2 b. the äre beswikne
j contracten (sing.). Klöst. F 3 a.
Konungadöme, n. Kunglig magt och
myndighet, regering. [Isl. konungsdömr.}
hans konungadöme warade icke lenge. O.
Petri Kr. 70. konung Magnus wardt
al-menneliga aff sat, och dömd i frå konunga
dömet. Ders. 389.
Konunginna, f. Drottning. [T. königinn.}
Konninginna eller Drotning. T. Johannis
Fästn. N 4 b. Viuat, häl och säl, vår
Konunginna! Stjernhjelm Jubelsång. Then
store Svea Konunginna. Parn. tr. 3:3.
Leyonstedt 14.
Konungshus, n. 1. Kungligt palats.
förde honom (konungen) in genom then
högha porten aff Konungs hwset. 2 Krön. 23r
20. the Chaldeer brende vp bådhe Konungs
huset och borghare husen. Jer. 39:8. —
2. Konungasäte. Thetta är then store Babel
som iagh vpbygt haffuer til itt Konungs hws.
Dan. 4:27.
Konungskyrka, f. Regalt prestgäll.
Gust. 1 reg. 3:135.
Konungslig, adj. Kunglig, mitt
Konungs-ligha säte. 1 Mos. 41:40. then
Konungs-ligha stadhen. 2 Sam. 12:26. klädde j
Ko-nungsligh klädher. 1 Kon. 22: 10. vthaff
Konungsligha slecht. 2 Kon. 25:25. han
satt på sinom Konungsligha stool. Esther.
1:2. låta vthgå een Konungsligh befalning.
Dan. 6: 7.
Kopaf, m. Hufvudet af! bödel. [T.
kopfab.] Men en Ande var honom (kon.
Erik) altidh när, Kopaff kallade han honom
här. Hund Er. 14 kr. v. 462.
Kopiligen, adv. I kopia, i afskrift. [T.
copeilich.] ett Nicodemi breeff ... huilkett
copijligenn här jämptte lägges. HSH 35: 2£
(1635).
Kopp, Koppe, m. Koppglas, kopphorn.
[Mnt. kop.] Cucurbita, kopp. Var. rer. voc.
E 4 a. läta settia kopp vppå sigh. B. Olavi
11 a. settia koppar på skuldrorna.
Dens-29 b. så skal man ... en stoor koppe sättia
offuan vpå swolman. Lemnius A 4 a.
Koppargjutare, m. Gelbgjutare. [T.
kupfergiesser.] koppargiwtares konst. Vish.
15:9.
Kopparhane, m. Tapp, krän. upslaget
afftappas thet (vinet) medh tapp eller
koppar-hana. Comenius Tung. 445.
Kopparsmed, m. Kopparslagare. [T.
kupferschmidt,] Skråord. 281 (1602).
Era-rius, kopar smedh. Var. rer. voc. D1 b.
Alexander koparsmedhen. 2 Tim. 4:14.
Kopparstycke, n. Kopparstick, tryckia
vackre kopparstycken. Columbus Vitt. 124.
det är et kopparstycke, som är klippt utur
en gammal bok. Lagerström Jean 56.
Uti hennes kammare hänga några skillerien
och kopparstycken. Gir. 51. hans
kopparstycke (porträtt), gjordt af den namnkunniga
Hoffbro. Bellman 5:190.
Kopparverk, n. Arbete af koppar, harv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
