Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - K - Koppel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Koppel
— 464 —
Korla
war ... full medh wijsdom, förstånd, och konst
til at arbeta allahanda kopparwerck. 1 Kon.
7:14.
Koppel, Kubbel, n. helt kubbell eller
halff kubbell friser (Frisiska hästar). Gust. 1
reg. 9:27. — Ordet förekommer hos Spegel
som fem. (mask?) [F. couple, T. koppel,
kuppel.] Ser han (jägaren) en råbock här,
och ther en sluger räf, Så släpper han åstad
äntå en koppel giäf. Öpp. par. 48.
Kopplersk, adj. Som öfvar koppleri.
[T. kupplerisch.] koplerske qvinnor.
Schroderus Albert. 4:164.
Koppränning, f. [T. kopfrennen,
"ren-nen zu pferde, da man im rennen einer
bildsäule den kopf abhauet" — "ritterspiel,
wo mit lanze, wurfpfeil oder säbel nach
einem hölzernen Türken- oder mohrenkopfe
gsrennet wird". Grimm Wört.~\ anställa en
ring- och koppränning. Stjernhjelm Virt.
rep.
Kopskatt, m. [T. kopfschatz.]
Mantals-penningarne, som elliest här i landet kallas
kopskatt. Stjernman Riksd. 2:1417 (1662).
Kor, Kår, n. Val. [Mnt. kor.] thet rike
honom war befalad j troo med et friidt koor
oc ey aff arffua rætt. Gust. 1 reg. 1:29.
betaga rikena siit friia konungx koor. Ders.
vj nu aff gudz försyn med etth fritt kor oc
val aff alle vort Suerigis riikis inbyggere ...
■ære vtkorade til Suerigis crone. 3: 28. skulle
the Norske wara i kåret medt thå konung
wälias skulle. O. Petri Kr. 214. satte the
fyra i kåhret (till erkebiskop), som seder
plegade wara. Svart Kr. 163. Som i och
röre, att wij wille skicke tijt nijdt j the
he-reder någre gode fougter, Så weet gud wij
haffwe ... ondt kårr till them, som någett
gott duge. RR u/7 1543. sådant kommer
icke aff eghen gudeligheet, eller aff
menniskors kohr, vtan är grundat på Christi
clara ord. L. Petri Om nattv. D 7 a.
Presta-geld icke liggia vnder någon arffzrett, vthan
vnder frijtt kohr och wahl. Kyrkord. 71a.
Kora, se K åra.
Korall, Koreli, Korl, m. och n. [Isl.
kureli, m.] 1. korall. Var. rer. voc. P 5 b.
Korell. L. Petri Jobs bok 28:18. Corel,
coralium, corallium, Helsingius. corall,
ett corll. Comenius Tung. register. Coraller
•(Corl). Orb. piet. 27. stickade och flätade
hufuor, Corneter, korll, stickade strumpor
och hvad eliest til pracht och högfärd tienar.
A. Laurentii Verld. speg. 364. ädla stenar,
kårl, pärl ok diamant. Lucidor N 1 b. —
2. Smeknamn för en älskarinna. Så kär
holler iagh tigh, Coral. Chronander Surge
C 4 a. — 3. Korallfärgad drägt, den lille
smådräng Var klädd i korell rödh. Sv. fornsA: 251.
Korallband, n. Korallhalsband. nogor
koreleband... som wogho med merkestenarna
2 löd: marcer. Gust. 1 reg. 7:18. itt
korle-bånd med huita stenar. 8:146.
Korallsten, m. Korallperla. En förgylt
Crone med löff och kårelstener åffwen vdj.
Dipl. Dal. 3:150 (1553).
Koransa, tr. Piska upp, prygla. [T.
koranzen, kuranzen. Se Rietz.] den
dief-vels sprätte-höken, Vi ska’ koranssa’n, så
han ej ska’ höra göken. Palmfelt Qy.
skol. 40.
Korarike, n. Valrike. thet (Norge) war
doch kora rijke så wel som Suerige och
Danmark. O. Petri Kr. 214.
Kordare, Körde, m. Ett slags värja.
[Mnt. körde, "ein långes, sichelförmiges
Messer, Säbel". Se Grimm Wört. kurde;
Rietz Kåre, stor knif, svärd. D. kaarde.]
han röchte syn kordare paa bron aat michel.
O. Petri Tänk. 21. en kårdare balia.
Skråord. 317 (1546). prestenn ... drog szin körde
ock wille sia hanom. HSH 29:136 (1542).
Korfsåd, n. Korfspad. Thet är klart
som korfsåd. Lind Ord.
Korg, m. falla genom korgen, få ney
aff een jungfrw. Comenius Tung. index.
Om han som Plato vore klook, Håls han
hos jungfruer doch för took, Honom händer
vist then sorgen Han faller igönom korgen.
Messenius Blank. 54. Mången ung ährligh
karl slår an på en viss ort, i then förhopning,
at han skal icke falla igenom korgen.
Leu-chowius 104. At iagh skulle få then sorgen,
Och så snart slippa genom Korgen. Alle
bedl. speg. 11. (Grimm Wört. "Es wird hie
und da einem unwillkommnen freier zur
ver-blümten antwort ein korb in den weg gesetzt;
im 18. 17. jahrhundert gab das mädchen statt
der antwort einen wirklichen korb ohne
boden. Ursprünglich aber ist diess der korb,
durch den ein liebender des nachts zum
fenster aufgezogen werden sollte und der,
im fall der abweisung, von der höhe fallen
gelassen oder zum durchbrechen des bodens
eingerichtet wurde, dass der liebende
durch-fallen musste.") Se Kalfskinn 2. Jfr E.
Tegnér Hemmets ord 64 följ.
Korksko, m. Korckskoor, fodrade medh
kork. Comenius Tung. 514. Pijgan vil
klä-dhas som een frw,... Medh trijps tröija
och korkeskoor, Andra skoor hoos them ey
mehr gälla, Uthan the baak til kunna smälla,
Äre the ey medh öron lång, Vil pijgan strax
göra bortgång (ur tjensten). T. Johannis
Husr. sådane studenter voro tå (mot
1500-talets slut), Som kunde med höfvelig kläder
gå, Men siden och sammet och korkeskor,
Höge hattar med silkes flor, Regarns
strumpor och skiortekragar store Och andre
sådane junkare fore (foror), Som sedan
mycket upkomne äro, Såg man ej tå Studenter
bära. L. Laurentii (Bring Saml. 3:291).
Korl, se Korall.
Korla, intr. 1. Kurra, bulrar och korlar
j magan. B. Olavi 88 b. — 2. Rossla, det
kårlade i halsen på honom, at han icke kunde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
