Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - K - Krabb ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Krabb
— 469 —
Kram kista
Here. 396. sprang han i trägården och
ku-xade allestädes kring. U. Hjärne Vitt. 45.
— 2. Sticka upp. Unga almbuskar voro
nedlagde med qvistarne, at allenast deras
spetsar koxade öfver jorden. Linné Sk. resa
316. bärgen begynna koxa up öfver vatnet.
V est g. resa. 185.
Krabb, m. Dragg. Lind Ord.
Krabba, intr. Dragga. Krabba efter
något. Lind Ord.
Krabbe, m. 1. Krabba, kräfta. [Isl.
krabbi, Mnt. krabbe.] anslagh, huilke gå
såsom krabben. Sir. bok 1536 37 (glossa).
Krabbe, cancer, gammarus. Helsingius.
Solennes ingång uthi krabben (kräftans
tecken) skeer midsommars tijdh. Colerus
1:2. — 2. Ankare, bestående af en krake
eller ett träredskap med vidbundna stenar.
Se Hankesten.
Krabbegång, m. Kräftgång. Så vil
rå-dhelighit... vara, at vij Christne .. . alle våre
saker, gerningar och handlingar icke annars
än i Herrans Jesu nampn begynne och
företaghe, ty hvar vij annorlunda göre, så
går thet krabbegång. L. Laurentii
Nyårspred. C l b. Mannen skal förmana och rådha
sin hustru til Gudhfruchtigheet, barnen och
husfolcket til ett gott exempel,... eliest gåår
thet krabbegång. Leuchowius 255.
Krackla, intr. Gräla, krakela. (Jfr Rietz
Kräkla.) een sitter i bänk, både kracklar
och hacklar. Een vil knijfvas. Stjernhjelm
Br öl. 24.
Krafd, f. Kraf, behof, effter sakzens
kraffd och tarff. A. Oxenstjerna (HSH
33:136). #
Kraf-is, m. Skrafvelis. Kolmodin Qy.
sp. 2:150.
Krafsa sig (upp), refl. tu skalt åter strax
kraffza tigh vp igen, tå tu haffuer fallit.
P. J. Gothus Catech. T 3 a. han kraffzar
sigh åter vp vthu syndenne. Ders. V 8 a.
Krafseri, n. Krafs, afskräde. Vinterfödan
(för svin) är draf, agnar, mäsk och säd och
allahanda kraffserien, som i tunnor
hopsamlas och syres. Dahlman 98.
Krafteliga, adv. Med kraft, kraftigt.
han fattadhe the twå medhelpelare på huilka
hwset hengde,... Och han bögde them
kraff-teligha. Dorn. 16:30. hans (Jesu) werckan,
som kraffteligha werckar j migh. Col. 1:29.
Kraftgill, adj. sanfärdigh och krafftgille
exempel. T. Johannis Fästn. El2a.
Kraftmjöl, n. krafftmiööl, alica.
Comenius Tung. index. (Tung. 402 är alica öfvers,
med grynmiöl. Jfr T. kraftmehl, D.
kraft-meel.)
Kraftvatten, n. Stärkande vatten. [JfrT.
kraftwasser.] hon (sanningen)... är itt
himmelskt recept aff Scrifftennes apotek, och itt
confortatijff och krafftwatn aff Paradijs flodh.
A. Andreæ Försp. till L. Petri Kyrkost.
C 6 a. Confortatiua och krafftwatn. P. Erici
2: 53 a. sielestyrckiande krafftvatn och
hjertans vedherqueckiande confortativ. L.
Laurentii Pred. 7. huru ett såårfult hierta skal
bliffva medh ett genomdrijffvande krafftvatn
vederqvekt och läkt. Phrygius 3 Likpred. 3.
Kraftverkare, m. Undergörare, then
helge propheten och krafftwerkaren Heliseus
giorde aff en besynnerlig Gudz gåffuo thet
iertekne. L. Petri Vigv. A 3 b. Gudh
haffuer satt j Församblingenne först Apostlar,
ther näst Propheter, sedhan Lärare, sedhan
krafftwerckare. 1 Cor. 12: 28. (Öfv. 1877
undergörande krafter; öfv. 1882 verkande krafter.)
Krage, m. Hals, strupe. [Mnt. krage,
T. kragen.] The tackede gudh the sluppo
så brått, Eliest hade thet kostet theres krage.
Hund Er- 14 kr. v. 59. En qvinna ... löser
(gåsens) hufvud ifrån kragan. J. Sigfridi
D 5 b. Månge yre, vilde creaturfråssande
Centauri varda funne, som dagliga fylla
theras kraga och gööda theras bukar. P. J.
Gothus Poll. 0 5 b. the sittia medh fullan
hals, låta genom kragan thet bestå jwleöölet.
E. Svenonis företal 8.
Kragekåpa, f. Kappa med krage, en
krage kååpe aff Arnesk, — aff Engelst, —
aff Sayen, — en leysk krage kååpe. Skråord.
313 (1546). Jfr Molbech Gloss. kravekaabe.
Krak. Gå i k ra k, i kras. [Jfr T. krach,
krack.] Och (skeppet) rankad’ af och til och
synts vill’ gå i krak. Stjernhjelm
Jubelsång. himlen . .. hött med ifvrigt braak, Att
man rätt nu har ment, vårt land skull’ gå
i .kraak. Leyonstedt 14.
Kraka, intr. Knaka. [T. krachen.] Band
och fogningar (i skeppet) krakade och
suckade. Mörk Adal. 1:16.
Krakel, n. Svårighet, olägenhet.
Ansgarius medh omsårgh full Lijder krakel för
Bremen skull. Messenius Christm. 222.
Krakela, intr. Kijfva, ordkastas, krakela.
Comenius Tung. 656.
Krakla, intr. Harkla. Fyllehundar . .
krakla (screant). Comenius Tung. 824.
Kralla, intr. Snatta. Lind Ord.
Rydqvist SSL 1:195.
Kram, adj. Mjuk, böjlig, fogsam. [Isl.
kramr.] krama drufvor. Löhman 384.
drufvans ... blod ur krama skalen ler. Dens. 897.
all naturen blir för menskosnillé kram, Men
ingen konst och macht kan giöra tungan
tam. Kolmodin Qy. sp. 1:293.
Kramare, Krammare, m. Krämare. [Isl.
kramari.] orettrådige handlare och krammare,
som ... medh falska warur, alijn och mått
bedraga. P. Erici 2:145 b. Kramare.
Schroderus Uss. G 4 a.
Kram kista, f. Kista med kramvaror, aff
theris kramkijstor och kramtunnor mötte och
så wäll som aff alt annet godz bliffue giordh
tull. Gust. 1 reg. 11:100. kramkistor fulla
medh affiatz breeff, som komma ifrå Rom.
Uti. på Dan. 363.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
