Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - L - Lefra ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lefra
— 501 —
Lekamen
lefra väl een heel läst traan kan faara.
Ders. 190.
Lefra, tr. lemna, leverera. [Mnt. leveren,
T. liefern.] talet på teghlet moste j leeffra
jfrå idher. 2 Mos. 5:18.
Lefva, tr. Lemna. [Isl. leifa, Mnt. leven.]
migh leeddes widh alt mitt arbete, som iagh
vnder solenne hadhe, at iagh moste leeffua
thet eenne menniskio som effter migh komma
skulle. Pred. 2:18. Wijnhemtare skola komma
offuer tigh, the ther intet skola leeffua tigh
effter sigh. Jer. 49: 9. leeffua ock effter sigh
them leffuandom een åminnelse. Vish. 10: 8.
tå leeffde han. sin mantel när migh, och
flydde. 1 Mos. 39:15. effter sigh leeffdt itt
ärlighit nampn. Syr. 44:8. iagh skal ...
förstöra them som igen leeffuas. Hes. 25:16.
all thenn deell och godz, såsom han effter
sigh leewe kundhe. Hist. handl. 13. 1:248
(1566). thet beröfvar henne hennes goda
namn och lefver henne en evigvarande ond
åminnelse. Schroderus Kysk. speg. D 8 a.
Hon stinger, och i såret lefver quar en gadd.
Stjernhjelm Parn. tr. 2:7.
Lefva, f. Skifva? (Jfr Vendell Ordb.
öv. östsv. dial.) när store anckartåg och
annat groft tågvärcke tiäras, (skola
repsla-garné) hafva grant värcke eller trälefvor
uppå sine pannebottnar, att tågen ej må
siunka till bara bottn. Stjernman Com.
5:484 (1694).
Lefvande, n. Lif, lefnad. Wårt leffuande
på iordenne är såsom en skugge. 1 Krön.
30 (29:15). Hwilken är then som itt gott
leffuande begärar, och gerna godha daghar
hadhe? Ps. 34:13. Een menniskia är j sitt
leffuande såsom grääs. 103: 15. hwadh är
thet för itt leffuande, ther intet wijn är?
Syr. 31:33.
Lega, tr. 1. Hyra. Paulus bleff j heel
tw åår vthi thet hws han leegt hadhe. Ap.
gern. 28:30. — 2. Uthyra, leya sin
wijn-gård androm wijngårdzmannom. Matth. 21:41.
Leg*a, f. 1. Liggställe, våra qvastar
nötas at hålla rent omkring hans (bandhundens)
lega, och några kärfvar halm gå at til
bädd-ning. Tessin Bref 1:72. var en stor kuhla
... i hårda stenen uthuggen. Man sade at
Grim en af de gamla resår hade här haft
sin lega. Mörk Ad. 1:103. — 2. Gömställe.
(när) den förlorada printsessan blifver utur
sin nu förborgade lega utspanad. i4s. Ban.
2: 477.
Legomål, n. Arrende. [Isl. leigumàl.]
thet legomål som vår fogthe ... tilsagth
haffuer ... niels Cristiernszon paa vår konungx
gordh j folkerna sockn. Gust. 1 reg. 4:35.
Leidisk, Led(i)sk, Legesk, Läysk, adj.
Från Leiden. Subst. Ett slags kläde. Deraf
voro endast tu slag, svart och brunt. Hvart
stycke höll omkr. 24 alnar. Murberg Kläd.
99. xx stycke ledisk. Gust. 1 reg. 4:366.
ett stycke swarth leysk. 6: 232. stycke legesk.
7:136. cccc och xv alna läijsth. Dipl. Dal.
2:136 (1528). Itt stycke Leedsk 100 mark.
Stjernman Com. 1:193 (1566).
Leja, intr. Le. [Isl. hlceja.]
vnderstun-dom lockar han och leyer... vnderstundom
hotar han och trughas medh oss. L. Petri
Dial. om mess. 131 b.
Lejda, tr. Gifva lejd. [Mnt. leiden.]
the waar openbare fiendhe och forrædare
berendt wann melen haffua leygdath paa
gutlandt. Gust. 1 reg. 2:190. Och
behöff-uer tu icke skötha then leygdhe her Berendh
them giffuit haffuer, then icke wthij hans
mackth war ath leygdha noghen emoth oss
hans rettha herre. 2:40.
Lejdeliga, adv. Lejdenligt. eder... med
allom, effter som tilbörligit är, legdelige och
friidlige hölle, troligen och vtan all argelist.
Gust. 1 reg. 13:110.
Lejinna, Leinna, f. Lejoninna, haffuer
... oxlatender lijka som een Leyinna. Joel
1:6. Leyonet röffuadhe noogh för sina vngar,
och drap åt sina Leyinnor. Nah. 2: 12.
leinna. Var. rer. voc. P8a.
Lejopard, m. Leopard. Leioparden.
Hist. handl. 13. 1:1.
Lek, m. Spey gyckel. Han gör leek aff
stadz buldret. Job 39:10. Jagh droogh en
säck vppå, men the giorde ther leek aff.
Ps. 69:12.
Leka, intr. 1. Anställa kamp- eller
täf-lingslek, vapenlek. Sädhan satte sigh folcket
til at äta och dricka, och stodho vp til at
leeka. 2 Mos. 32:6. — 2. Kämpa, strida.
Han leekte medh ridder och ridderssmänn,
The boro för honom blodige kinner. Sv.
forns. 1:132. — 3. Spela (på
musikinstrument). rösten som iagh hörde, war såsom
harpolekares, the ther leekte på sina harpor.
Upp. 14:2. Bildl. hans ögon dee lechte på
lijten Cerstin. B. Banérs Visb. 46. — 4.
Spela (schack o. d.). drotning Sophia leekte
i skaktaffuel. O. Petri Kr. 84. Ingen må
dubbla (dobbla) eller lecha szedan vagthen
är sath (på krigsskeppet). Gust. 1 reg. 10:
133.
Lekamen, m. och n. ath smöria min
likamme. NT 1526 Marc. 14: 8. Christi...
lekamme leedh. O. Petri Men. fall L 2 b.
theras lekames närning. 1 Post. 146 a.
lekamenen är icke en lem, vthan monge.
1 Cor. 12:14. Så är ock tungan j bland wåra
lemmar, och besmittar hela lekamenen. Jac.
3:6. Man haffuer itt naturlighit lekamen,
man haffuer ock itt andelighit lekamen. 1
Cor. 15:44. tine dödhe skola leffua, och
medh lekamenen (plur.) vpstå igen. Es. 26:
19. the fromas odödeligha lekamen skola
såsom welluchtandes roser... på then
yter-sta daghen vpgå. L. Petri 1 Post. d 7 a.
thetta dödheligha lekamenet. O. Petri 1
Post. 108 b. — Lekamen förekommer ock
såsom betecknande endast öfre delen af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
