Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - L - Lekan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lekan
— 502 —
Lenliga
kroppen (utom benen). Beväpnad å lekamen
och benom — i fulla vapen å lekamen och
benom. Se Hallenberg Hist. 5:448, 449
(1626).
Lekan, n. Leksak. Lekan, Docka,
Cre-pundia. Schroderus Lex. 37. Jfr
Barnalekan.
Lekare, m. 1. Spelman. [Isl. leikari.]
allehanda lekare på blåsande instrument.
Schroderus Liv. 37. Laag uthan leekare
giör lusten trögh. Grubb 445. — 2.
Skådespelare. En ahrtig lekare är mig på lafven
(skådebanan) täck, Som icke giörer sig till en
fullkommen giäck. Düben Boil. skald. 38.
Lekfogel, m. Leksak. Hwar wij ock
gladhe äre, så skola tå hans (Kristi) dödh,
blodh och vnder (sår) wara wora leekfoglar,
ther wij skola haffua wort skempt med. O.
Petri Ed. Bib. honom (kon. Gustaf)icke
längre lyste at vara theras (Dalkarlarnes)
lekefogel, såsom the några åhr hade hållit
honom före. Girs Gust. 1 kr. 136.
Lekfolk, n. Lekmän. [Isl. leikfolk.]
prestomen är högheliga befälet ath förkunna
gudz ordh for leekfolkit. O. Petri 1
Förman. A 4 b. man haller fögho annars än for
banssgerning, om leekfolks hender tagha ther
vppå (på smörjeisen). Sakr. 2 a.
Lekhogse, adj. Lekfull, een leekhogse
pilt eller flicka. U. Hjärne Vitt. 80.
Lekman, m. Olärd person. Leekman,
Idiota. Schroderus Lex. 100. the woro
olärde och leekmän. Ap. gern. 4:13.
Lekn, n(?). Föremål för lek, gyckel.
(Jfr Lekan.) Jagh seer, huru iagh bliffver
achtad För ett apspel, lekn och för intet.
u. Hjärne Vitt. 89.
Lekstuga, f. Dansgille eller annan
förlustelse. Hwilken som håller lekestugor ...
böte Konungen tre mark. Thyselius Handl.
2:194 (1544). I Nås hölls för oss lekstufva
efter landsens manér, der man hade 3:ne
synnerliga dansar att remarquera. Linné
Ungd. skr. 2:349.
Lekt, adj. Olärd. Lecht, Idiota, der
ein-faltige Mensch. Schroderus Lex. 13.
Lei, Lell, adv. Likväl. Wår skuld ...
Endoch hon är så ganska swår, Leel skyler
han henne. Psalmb. 1572 44 a. han var
oskyldigh ... Bleff leel til saken felter. Hund
Er. 14 kr. v. 381. hvar så hende at sielve
undervijsaren frånföllo, så kan lei
undervisningen reckia mångom efterkommandom
til större nytta i långan tijdh. Bureus
Förord till Kon. Styr. A 3 b. ändoch grufvan
hafver varit mächta svagh, är lell i detta åhr
större tillvärckning än som i förledet åhr.
HSH 40:56 (1662). Jag är fördömt till att
oymkad älska, Att längta till att see er och
lell svärja, Hvar gång det skier, att aldrig
see er mehra. C. Gyllenborg Andr. F2b.
Lemend, m(?). Lemmel. [N. lemend,
lemende.] Offta har man ock hördt, at ...
skogs möss, lemender och grodor med vädret
äre kringspridde. Lindestolpe Matk. 12.
Lemlyta, tr. Göra lytt, lemlästa. [Isl.
lyta.] en del af them lät han stympa och
lemlyta. Peringskiöld Heimskr. 1:474.
Lemlyte, n Lemlästning. [Fsv. lima
lyti.] skeer någon vijdare skada eller någon
åkommo, i blodhvijte, såår, lemlyte.
Stjernman Com. 3:192 (1664).
Lemlösa, f. Lemlästning. sargas ther
någor, blifver lytt... thå skal... återgäld för
lemlösa ... bötas. Sjölag 1667 Sjösk.B. 14:1.
Lemmalös, adj. Lytt, lemlästad. Bättre
är tigh ingå vthi lijffuet halt eller lemmalöös,
än tu skulle haffua twå hender och twå fötter,
och kastas j ewinnerlighen eeld. Matth.
18:8. the sågho ... the lemmalösa ferdigha.
15:31. en stoor part wore lemelöösa, somme
wore en arm aff, somme ett lårben. Svart
Kr. 91.
Lemme, m. Lem. lekamenen är icke
en lemme vtan monge. NT 1526 1 Cor. 12:14.
Lemna, intr. Blifva vid lif. [Isl. lifna.]
hwar barnet lemnar, så skola föräldranar så
snart man kan pröffua, at thet är wordet
starckt nogh ther til,... lata kommat til kyrkio.
L. Petri Kyrkord. 20 b. Lemna (lefna), von
einer Kranckheit genesen, sich wieder
er-holen. Lind Ord.
Lemperlakan, n. Ett slags kläde? Hist.
handl. 12. 1:82,83, 84 (1573). Lemperlakan
till drengier. Ders. 86.
Len, adj. Fin. Willen j see ena
men-niskio j len klädher? Sij, the som dragha
len klädher, äro j Konunga hwsen. Matth.
11:8. Jfr Len kläd er.
Len, n. Tö. vintren gaf len först i April
månad. Svedberg Ungd. reg. 219.
Lena, tr. Lindra, mildra. [Isl. lina.]
hielpa vtj sölff oc peninga ther folkit med
lönes skulle oc then swaara kostnat som ther
til hörde med lenass mötte. Gust. 1 reg.
1:196. så wil han doch sådana förbannelse
lena genom sijn wälsignelse. P. Erici 1:
219 a. han nådeliga lenadhe theras förföljelse.
6: 51 b. Lutther moot sin willie haffwer måst
leena sin mun, pänna och handh.
Ern-hoffer 80b. fienden ... nogorlunda lenar
krijgetz häfftigheet. Schroderus Pac. 294.
Lena, f. Lindring, skole wij strax
förnimma en lena och svalka emoot then
yttersta domsens brinnande logha. P. Erici 1:
35 a. bidhia om lena j straffet. 1:144 b.
Lenfällig, adj. Saktmodig. Lind Ord.
Lenkläde, Lenkläder, n. (Jfr Len.)
thet kosteliga lenklädet eller Byssus, thet
är, thet allerhwitesta och grannesta silke.
P. Erici 2:143 b. han drogh ingen annan
klädebonat än purpur och kosteligh lenkläde.
Ders. Judarna sökte hoos Johannem
leen-klädher. 1:23 b.
Lenliga, adv. Lent, lätt. [Isl. linliga.]
han (läkaren) lenlighe och sachtmodelige,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
