Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - L - Lenmodighet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lenmodighet
— 503 —
så mykit hanum mögeligit är, medh såreth
handier. L. Pet. Gothus 89^.
Lenmodighet, f. Mildhet, lindrighet.
han (Gud) och i all straff lenmodighet, tröst
■och hielp förläner. L. Pet. Gothus 26 b.
Lenmodigt, adv. han mykit lenmodighere
straffar, änn wij medh wåra swåra och
mongh-faldighe syndher weell förtientt haffwa. L.
Pet. Gothus 12 b.
Lenolja, f. och skal thet sachtmodigha
och förnufftiga regementet wara een lenolia
och balsam, ther medh iagh minne kära
hustrues pålagda swedha hela wil. P. Erici
1:188 b.
Lensa, tr. Slå, prygla. Lind Ord. Länsa.
Rietz.
Léon, n. Lejon. [Isl. léon.] thet Léon
snödha så foor med list och swick. Psalmb.
1536 86.
Lera, tr. Tillsmeta med ler. Fjottra
stoppade, klistrade och lerade alla springor
i sin koja. Dalin Vitt. II. 6:41.
Lerfat, Lerkar, n. Lerkärl, vthi itt
stoort hws äro icke allena gyllene och
silff-faat, vthan jemwel träfaat och leerfaat. 2
Tim. 2:20. tagha aff thet helgha watnet vthi
itt leerkaar. 4 Mos. 5:17. wij haffue thenna
håffuor vthi leerkaar. 2 Cor. 4: 7.
Lerk, m. Dyrk. Lind Ord. Rietz.
Lerka, tr. Dyrka. En smed lerckar eij
op ett låås för intet. Lindestolpe Surbr. 59.
Lerkar, se Lerfat.
Leska, Liska, f. Led, förarglig person
(se Rietz 388); illfundig och smickrande i
tal (Spegel Ord). Förutan sit Latin förstod
och skref hon Greska, Men giorde gläns af
dygd och lefde som en leska. S. E. Brenner
Dikt. 1:235. Din leska, du vet re’n, som
trots den stolt’ste fru, At skrifva kärleks
bref och giöra rendevous. Palmfelt Qv.
skol. 73. En ledska (et ledt qvinnfolk). Lind
Ord. Then liskans lismeri (om ormen i
paradiset). Spegel Tillsl. par. 144. (Jfr
Rietz liska, vara falsk, smilande.)
Lest, Läst, f. Evangelium, predikotext.
[L. lectio, Isl. lest.] thet hälga Ewangelium
(thet är) then helga lästh. Dipl. Dal. 2:108
(1527). Thenna lästen thes heliga Euangelij.
L. Petri 2 Post. 262 b. Sedan bidhit är,
rettar församblingen sigh vp igen, och står
stillo så lenge Lesten eller Texten som
förhandlas skal, är vpläsen. Kyrkord. 10 b.
Let, Lett, m. Färg. [Isl. litr.] then
eenfallige man ... vdj sliiche szaker ock
för-melthe lerdom (Luthers lära) ey annerledis
dome kan æn som then blinde dömer om
lett eller ferge. Gust. 1 reg. 4: 43. han
skiffter leterna. L. Petri Chr. pina I 6 b.
sådana som blomstren äre, sådan är och
leten. Forsius Esdr. 140. Medh synen
göre vij skilfång på leterna (färgorne).
Comenius Tung. 338. Lett. Lind Ord.
Leta, Letta, tr. Färga. [Isl. lita.] Fergha,
Letta, tingere. Helsingius. Letaren letar
(färgar) thet (klädet) uthi färgekättelen.
Comenius Tung. 503. Letta. Lind Ord. —
Jfr under Hammarskåll.
Letare, Lettare, m. Färgare. Infector,
fergare, letare. Var. rer. voc. D 2 b.
Fer-ghare, Lettare, tinctor. Helsingius.
Leten, m. best. en siuke j huffvudet, som
kallas Leeten. Gyllenius 330.
Levis, Lävis, adj. [Jfr Isl. lceviss, slug,
listig. Se Rietz Lävis, Vendell Ordb. öv.
östsv. dial.] 1. Fryntlig, vänlig,
mepni-skionnes ansichte icke är sådant, som annors
oskäligh diwrs, nernligha meste deels grymt,
anstygt och faseligit, Vthan twert om, mildt,
blijdsamt, gladlyndt, leewijst och aldeles
liwflighit. L. Petri Mandr. D l b. lävijst
lynne. Wexionius Sinn. B2 2 b. pigg och
qvick och af ett leevist lynne. Rudeen 221.
— 2. Språksam. tu är lävijs i talet (Isl.
màlfimust). Verelius Götr. 9. Hon var
så tahlför, leevis och munnvig at hon
up-muntrade laget och upväckte med sine infall
allas löye. Dalin Årg. 1, n. 3. lävis. Ders.
n. 50.
Lexa, f. 1. Stycke ur bibeln eller ock
någon psalm, som lästes eller sjöngs vid
gudstjensten, må någor Lecsa aff Scrifftenne,
then tienlig kan wara, vth til folcket läsin
warda- L. Petri Kyrkord. 7 b. the songer
och lecser, som stadgade äro, til at alment
brukas j the Påueskas Tijder. Ders. förspr.
2 b. Såsom Ewangelia och Epistlar äro
ordinerade til sina tijder om åhret, så skola
och Lexorna i Ottesångh och afftonsongh
ther effter stellas aff Skrifftenne. Nov. ord.
eccl. 327. läsa eller siunga ena lectze j
kyrkionne. O. Petri Sakr. 8 b. läroståndet
haffuer sin vissa dagh, på hvilken thet
begynnar sina årligha lexor och predikningar.
J. Rudbeckius 1 Pred. A 2 b. Han
uth-skifftade emellan sina söner, furster och
frugentimber vissa lectsor, som the siunga
skulle. Phrygius Agon 7. -— 2. Lektion;
undervisningsämne, han hade genom wehll
hördt then berömelige helige man Doctorem
Martinum Lutherum medh andra höglärde
men i samma schola, vti hwilkes lexor thenna
M. Oleff hade wistas i 7 eller 8 åår. Svart
Kr. 92. han haffuer lärdt samma bekennelse
aff Luthero sielffuom ... och henne i thetta
Universitet så många åhr i uppenbarliga
lexor (föreläsningar) . . . planterat, stadfest
och uthbreedt ibland sina disciplar och
å-hörare. P. J. Gothus Likpred. öfver Chytr.
B 4 a. Lutherus haffuer burit then Hebreiska
texten medh sigh uthi sina lexor, och ther
aff först läsit then Latiniska version. Ders.
Dl b. Hertog Johannes Albrecht haffuer
kommit... in magno Audito-io uthi hans
lexa ... och haffuer åhördt then undersköna
lection om furstliga dygder. Ders. D 4 b.
skal ingen tagas til lärare nogorstädes, för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
