Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - L - Lika ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lika
— 507 —
Likmätig
skalt icke vndertryckia fremlingar, ty j weten
huru the fremlingar i hiertat likar, effter j
haffuen ock fremlingar warit i Egyptj lande.
2 Mos. 23: 9. — 2. Anstå. så mycke som
ährone lijkar. Stjernhjelm Here. 401.
Lika, adj. 1. Liknande, förliknelig. thenna
tijdzens wedhermödha är icke lijka emoot
then herligheet, som på oss vppenbaras skal.
Rom. 8:18. — 2. Billig, skälig. I Herrar,
hwadh lijka och rett är, thet bewiser
tiena-romen. Col. 4:1. wortt szmör, ther ligger
i Lödisze, wij gerne wille wara aff mett, huar
wij elles kunne få ther naget lika före.
Gust. 1 reg. 8: 347. — Neutr. såsom subst.
them warder theras arbetes löön forhallen,
at the ey få lika (skälig betalning) for theras
arbete. O. Petri Klöst. E 4 a. the mötte
giffue lijke och skiäll för thet som bönderne
them selliendis wärde. Fin. handl. 8: 132
<1553). then ther bonden gesta skulle, han
skulle göra honom lika (godtgöra honom)
för sin kost och täring. O. Petri Kr. 95.
ther någhre vore som sigh med köpmandz
näring berge ... ville, tå skole the flötie in
j städerne ... och såsom andre köpstädzmän
göre lijke och rett för sigh (utgöra sina
skyldigheter). Stjernman Com. 1:174(1561).
the som thett (trävirket) utföre, äre icke så
förståndige thett the kunne tage lijke
(fullgod ersättning) för theris, uthan giffuatt för
halfft värde. 1:155 (1557). förordne
gästgif-vere, så at then vägfarende för skääl och
lijke (skälig betalning) kan komme fram.
1:460 (1604). ingen kan nw noghon deel få
aff honom för skääl och lijka, vthan han wil
alt haffua dobbelt, ja, fyra dobbelt vp. L.
Petri 1 Post. q 2 a. söök vp en troghen
stalbrodher, then för lijka (skälig
vedergällning) tijt medh tigh faar. Tob. 5: 4. vthgöra
honom til vppehelle all then deel, som the
effter skäligheet och lijka plichtighe äro. L.
Petri Kyrkord. 69 a. Dauid icke elskadhe
någhon mandråpare hoos sigh, ther han kunde
medh lijka (skäl, fog) görat. Mandr. G 7 a.
hon tagher ifrå then fattigha hans nödhtorfft
och the tingh som han icke medh lijka kan
vmbära. Dial. om mess. 40 a. iagh icke wil
göra thet iagh medh lika icke kan. Ders.
80 a. monge wore som gierna hade warit
ther iffrå, hwar the hade thet kunnadt medh
lijka giordt. Svart Kr. 170.
Lika, adv. 1. Rakt fram. Lät tin foot
gå lika, så gåår tu wist, wijk hwarken på
höghro eller på wenstro sidhona. Ord. 4: 26.
— 2. Rätt, rättvist, billigt, actha på wårt
bestå, och wppaa Sticthet, så att altt kunne
gå lika tiil. Gust. 1 reg. 6:126. att han
någet lijke handier medt K. M:ttz folk,
såsom han kan wara till swars in för H. Nådt.
RR maj 1544.
Likavis, Lika visst, Likervis, Liker
visst, adv. [Mnt. liker wise.] L. som.
a) Liksom om. han vmgicks med leyon
lijka wijs som han hadhe leekt med kidh.
Syr. bok 1536 47:3. Hwj vndren j här vppå,
eller hwj see j på oss, lijkawist som wij aff
wår krafft eller förtienst hadhe thet åstadh
kommet. Ap. gern. 3:12. han på sidstonne
beeddes tå en knijff, lijka wist som han
wille ther medh skala itt äple. L. Petri
3 Post. 37 b. såå wisse schola wij wara påå
thet arff oss tilstundar, likerwijs som wij
thet allaredo haffde j henderna. O. Petri
Men. fall D 2 b. haffuer tu thet vndfongit
hwij berömer tu tigh, likerwijs som tu thet
icke vndfongit hadhe. NT 1526 1 Cor. 4: 7.
huilkin ... kallar the ting som icke äro,
likär-wist som the woro. Ders. Rom. 4:17. —
b) Liksom, han skal tilwexa likawist som
widh een kello. 1 Mos. 49: 22. Huru offta
wille iagh församla tijn barn, lijkawist som
foghlen sitt neste vnder sina wingar. Luc.
13:34. sågho hans ansichte lijkawist som
eens Ängels ansichte. 6:15.
Likaväl adv. Likväl, om the än j fienda
land äro, haffuer iagh lijkawel icke förkastat
them. 3 Mos. 26:44. iagh halp idher...
haffue j dogh likawel offuergiffuit migh.
Dom. 10:13. än thå ath iach är...
försmåd-der aff hwar man, lekawäl säther iach troo
och lijt til honom. O. Petri Men. fall
D 8 b.
Likhyad, p. adj. Likfärgad till hy.
Thersites... var lijkhyat. Balck Esop. 18.
Liklig, adj. 1. Giltig, lijkligh skäl. L.
Petri Skyld. A 8 a. — 2. Lämplig, skälig.
straffet är lijklighit och ther effter som
bro-ten äro. L. Petri Krön. pred. C 3 a. The
affsäya ingen lagligh och lijkligh doom. Sir.
bok 38:38. en lijklig och ringa tull. Gust.
Adolf Skr. 185.
Likliga, Likligen, adv. Rätt, skäligt.
tu handlar lijkliga j all köpslaghan. L. Petri
Sir. bok 42: 5. huilkin hielpeskatt på
menige riigisins jnbyggere, Frelsit,
köpstadz-mennen, presterne så wäll som vpå
bönderne, likeligen och skiäligen lagd och
ordinerat är. Gust. 1 reg. 12:257. medh then
höge såsom then låge ... lijkligen rättat och
dömpt bliffua må. Tegel Gust. 1 hist. 2:122
(1540). uppå alle sider mötte rätt och
lijke-ligen tilgåå. Stjernman Com. 1:89 (1546).
Likmadk, Likmatk, m. Kräfta
(sjukdomen). Cancer, lijkmadk. Var. rer. voc.
E2b. Lijkmadken eller Kräffuetan. B. Olavi
122 a. the som af vederstyggelige
siuckdom-mar plågade ähro, som är lickmatck,
kref-vitta och the aff thet slechte. Gust. Adolf
Skr.M.
Likmätig, adj. 1. Jemngod med. wore
på thenne tijdh fåå, som .. . kunde af
skarp-sinnigheet, snille,... slächt och bördh wara
honom något lijkmätige att ställas i
wah-let (till konung). Brahe Gust. 1 kr. — 2.
Öfverensstämmande med. förswara alt thet
som Gudz wilie, oss vthi laghen förescriff-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
