Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - L - Likmätighet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Likmätighet
— 508 —
Linda
uen, lijckmätigt är. Uti. på Dan. 323. reen
och sanskylligh Gudz tienst, then som är
första bodhet j laghen lijkmätig, Ders. 124.
uthgången på thetta krijget bleff ingången
lijkmätigh. Schroderus Liv. 94. Gör hvadh
din instruction ähr lijkmätigt. A.
Oxenstjerna Bref I. 4:130. — 3. Afpassad efter.
Fransosen hadhe itt longt svärd, som hans
kropp och förleek var lijkmätigt.
Schroderus Liv. 172. —4. Passande för, lämplig.
{Furstarne skola taga) een ächta maka, som
kan vara dheras ståndh lijkmätig.
Stjernman Riksd. 1:612 (1605). ju mera naturen
tyckes hafva velat lijka såsom draga eller
locka folcket till een orth, ju lijkmätigare
är det att then orthen fram för alla andra
är vorden intagen och bebygder. Rudbeck
Att. 1:12.
Likmätighet, f. 1. Öfverensstämmelse.
then likmätighet, som bör i byggning vara,
At högd och längd och bredd inbördes sig
må svara. Spegel Sal. vish. 8. — 3.
Sannolikhet. thet medh ingen lijkmätigheet synes,
hvadan eller hvar uthaff en så stoor summa
skulle hafva kunnat föras til sammen.
Schroderus Liv. 914.
Likna, tr. Likna vid, jemföra med.
Hwem skole wij lijkna Gudz Rijke? Marc.
4:30. Hwadh haffuer iagh nu giordt thet
idhro gerning liknas kan? Dom. 8:2. På
iordenne kan ingen liknas honom. Job 4-1: 24.
wijsheet är bätre än perlor, och alt thet
man vnska må kan intet lijknas henne.
Ord. 8:11.
Liknelse, f. sing., n. plur. 1. Gestalt,
skepnad. Hans ordz röst horden j, men
ingen lijknelse såghen j. 5 Mos. 4:12. Jagh
sågh Andan nedherkomma j duffuo lijknelse.
Joh. ev. 1:32. Gudhar äro kompne nedh til
oss j menniskio lijknelse. Ap.gern. 14:11.—
2. Bild, afbild. Gudh skapte menniskiona,
och giorde henne effter Gudz lijknelse.
1 Mos. 5:1. Tu skalt icke göra tigh någhot
beläte, ey heller ellies någhon lijknelse,
antingen effter thet offuan til är j himlenom,
eller effter thet nidhre är på iordenne.
2 Mos. 20: 4. görer icke beläte til
någhra-handa lijknelse. 5 Mos. 4: 23. Tu skalt intet
beläte göra tigh effter någhrahanda lijknelse.
5:8. wij jcke skole göra oss naghon . ..
beläte, och ingen lijknilse, till ath tilbidhia
them. O. Petri Underv. a 4 b. Drömer äro
icke annat än annors tings effterlijknelse,
såsom ansichtens lijknelse (porträtt) synes
emoot ansichtet. L. Petri Sir. bok 34:3. —
3. Bild, talfigur. Hwj talar tu til them medh
lijknelse (i liknelser)? Matth. 13:10. han
taladhe genom lijknelse. Luc. 8: 4.
Liksam, adj. Rätt, rättfärdig. [Jfr Isl.
liknsamr, barmhertig.] Halt fromheet och
hwad lijksamt är, på sijdstonne scal tu finna,
at thet samma tich fridh heem bär. Psalmb.
1536 38.
Liksten, m. Grafsten. [Mnt. liksten.]
Stjernman Com. 2:199 (1638).
Likt? se Läkt.
Lilja, f. Benämning på ett af
kompassens streck. Compass-skifvan är delt uti 32
deelar eller streek, hafvandes hvart streek
sitt nampn, såsom lillian är Norden.
Rosen-feldt Nav. 9. Lillian vijser .norr. Ders.
Liljevand, eg. Liljestängel, i folkvisorna
epitet för en ung, smärt flicka, eller ung
flicka i allmänhet, [af Isl. vöndr, Fsv.
vänder, m., smal gren, qvist, spö.] Och fare
vij tiil Nårie, Then lilie vandh att hemtha.
Sv. forns. 1:161. der skall stå bröllop med
en liljevand. 1:306. föraktar du mitt land,
Dertill min slägtings dotter, den däglig
liljevand? Sv. folkv. 1:221.
Lillbror, m. Dansken, Juten. Lind Ord.
Lime, m. Spö. [Isl. limi.] The
hwdfleng-den medh gisl och Iima. O. Petri Jesu
pina I 4 b. Om någor honom slår med
aldra-minste lima, Tå mister han all kraft och
måste strax besvima. Spegel G. verk 209.
Limlasta, tr. Lemlästa. limlastha och
ganske omildelige slaa och hwgge. Gust. 1
reg. 4: 49.
Limlastighet, f. Lemlytthet. Huar ...
någen (landsknekt) hende mijndre schada
mett hug, kast eller skott, som ecke draga
kunde till limlastighet. Gust. 1 reg. 9:128.
Lin, n. 1. Veke. linet som ryker skal
han ey vthsläckia. NT 1526 Matth. 12:20.
— 2. Krås, spetsar? slöja? lijn, brem ...
L. Petri Jes. proph. 3:20. (Bib. 1541 flitter.)
Jfr Rietz lin, fint linne eller spets under
bindmössan. Isl. lin, hufvudbonad af linne
(höfuölin, brudarlin).
Lina, f. Draga med, öfver en lina,
draga öfverens. [Jfr Mnt. eine line ten.)
Icke draga heller thesse alle medh eenne
lino. L. Petri Dial. om nattv. G 5 a.
Menniskio fund . .. som icke kommer aff Gudz
bescreffne wilie, eller medh honom icke
hörsamliga drager offuer ena lijno, är icke
annat än fåfängia. A. Andreæ Tillegnan
af L. Petri Dial. om mess. A 5 b.
Lina, tr. Binda? låta sig både lijna och
slå. Raimundius 102. (Kanske för lima,
piska? jfr Lime.)
Lind, adj. [T. lind.] 1. Mild, vek, blid.
Rösten skal vara lind och sachtmodigh.
Hambræus H 5 a. — 2. Foglig, lindrig.
j lathe förstå, att Rydzerne scriffwe medt
mykin groff och ofogeligh ordh, och att
vttolkningenn ähr någet lindere vtsat. Fin.
handl. 9:97 (1556). Hothar Gudh allstädhes
medh en siufaldigh större plågho, om man
sigh icke bäthrar effter thet förra lindhare
straff. L. Pet. Gothus 51 b.
Linda, f. Compascuus, linda, åker
som legges til mwlabeet. Var. rer. voc. M 3 b.
Feta åkrar och lindor gifva gemenligen
mycket gräs. Colerus 1:90.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
