Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - Medlida ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Medlida
— 545 —
Medömklig
szee wij thaa gherna athij midle medh them
epther theres magth och formaaghe. Gust. 1
reg. 3:253. j haffwe taxeret menighe
Cler-cherijdt... på wårt behagh och förbetring,
om osz så syntes met någre midla eller
föröka. 3:322. i begären atuj wille medla
eders skatt til 900 mark. 7:8. wij wele någet
midle medt them i theres skatt. RR 10/i 1544.
Medh thetta trösteligha beslutet aff Johannis
kors skole wij Christne wårt kors och älende
midla och öffuerwinna. P. Erici 3:131 b.
man medlar och gifver något efter på
uth-lagorna. ^ Bergius Nytt förråd 10 (1637).
Medlida, intr. Lida med, taga del i
en annans lidande, tu ... haffuer medhlidhit
hwar som helst min fadher lidhit haffuer.
1 Kon, 2:26. Warer alle widh itt sinne,
medlijdhande (medlidsamme). 1 Pet. 3: 8.
Medlidande, n. 1. Gemensamt lidande.
wij haffue i then mötte (ang. Danske
konungens död) med eder (Danska rådet) eth
stortt medtlidende, Förty wij ther mist haffue
wår gode wenn och nåbo. Gust. 1 reg. 8: 328.
skulle någon lem vara siuk och svag, tå
hafva alle the andre lemmarna medlidande
med honom. Svedberg Sabb. ro 2:1536. —
2. Fördrag, tålamod, ther peninger icke
tilräckie, så att heele hopen kunne strax
afflönte bliffwe, Szå måste the som bäste
råden haffwe, opå någen tijdt haffwe
medt-lijdende, till täss ... the kunne bekomme
theris betalning. Fin. handl. 9: 270 (1557).
hwar än någhra vppenbara brister kunde
med Regenterna befundne warda,... tå skal
en rettsinnigh och from vndersåte likwel
ther öffuer icke strax hetzligha skriya och
ropa,... vthan han skal haffua medhlijdhande
och vthi hwadh måtto han kan öffuerhöliat
och skylat. L. Petri Krön. pred. F5b.
Medlidelig, Medlidig, adj. Medlidsam.
[T. mitleidig.] medhlijdeligit hierta.
Schroderus Hunn. 356. Om the än icke alltijdh
gifva honom en almoso, eller then gifva
förmå, så afferdiga the honom lijkväl... mildt
och medlijdeligit. Albert. 4: 335. wij... någre
merkelige gäldh, som the oss plichtige
wore, vppå theras margfallige och flijtelighe
böön ganska medlijdigh benådet och
för-skonet haffue. Tegel Gust. 1 hist. 2: 260
(1545).
Medling, Medlung, Melling, m. [Isl.
midlung, f., midlungr, m.] 1. Den mellerste
(af tre). Högg han ihiäl den äldsta, Så högg
han ihiäl den yngsta, Mällingen låter han
leefua. Sv. folkr. 1:394. — 2. Mellanting.
Tu (påfven) äst ey Gudh, ey heller man,
Medling är en kötzligh sathan (Nee Deus es,
nee homo; quasi neuter es inter utrumque).
L. Paul. Gothus Mon. turb. 199. — B. Midt.
vphoff, enda och medhlung på tijdherna. L.
Petri Sal. vish. 7:18.
Med 1 ungsdräng, m. Halfvuxen dräng.
En stadig och fullväxt dräng gifves till lön
om året 30 daler ... En medlungsdräng 15
daler. Stmernman Com. 4:1003 (1687).
Medlyding, m. Konsonant, consonans
eller medlyding. Svedberg Schibb. 7.
Med låta, tr. Tillåta, medgifva,
effter-som förmögenheeten hafver medlåtet. HSH
31:145 (1667).
Medlåtare, m. = Medlyding. Medlåtare,
Consonantes. Columbus Ordesk. 43.
Medmaskapi, m. Kamrat, han kom ...
til sin medhmaskapij och medhbroder
Theo-doro. Fortun. 283. Jfr Ma ts kapi.
Mednaturad, p. adj. Af naturen
meddelad. thet salta haf, omskiönt thet alla
dagar Uti sitt öpna skiöt thet färska vatnet
tager, Behåller likavist en mednaturad sälta.
Spegel G. verk 280. modersmålet... såsom
ett medfödt och mednaturat ting. Svedberg
Gram. förspr. 10.
Medsittare, m. Bisittare. [T. mitsitzer.]
Medsittiare och domare blifva Öffverheten
och alla the, som lagligen till Mötet
(kyrkomötet) kallade äro. Emporagrius 298.
Medstridare, m. Medkämpe. [T. [-mit-streiter.]-] {+mit-
streiter.]+} min medhjelpare och
medhstrij-dhare. Philipp. 2:25. Philem. 2.
Medstånd, n. Bistånd, wij haffue inthet
metstondt, huarken aff eder eller andre, som
i the saker borde ath stå öffuerhetene
man-neligen bij. Thyselius Handl. 2:116 (1539).
Me ds tån dig, adj. Bistående, behjelplig.
om the ... sätte seg wp emote oss igen,
wilien i thå icke wara them medstondigä
wthan heller falla them emott. Gust. 1 reg.
6: 79.
Medsvensk, m. han nu söckte (begaf
sig) till några sine lanboar ... förmanandes
thenne såsom sine medswenske ... till
kär-leek, sämie och endrechtigheet inbyrdes.
Svart Kr. 9.
Medsälle, m. Kamrat, stallbroder. [T.
mitgeselle.] Thenne Melchior ... hoff an
ther att predica... The andre hans medh
sällar predicade och. Svart Kr. 97.
straffandes ... sin medhsälla,then andra röffuaren,
som Jesum försmädde. L. Petri Chr. pina
14 b.
Medsällskap, n. wåre tro Men och Råd
Her Erich Flemming, Niels Grabbe medt
theris metselskap. Gust. 1 reg. 9: 216.
Medträterska, f. Trätosyster. Lijka som
tu ena quinno fråghadhe, huru man hennes
medhträtersko wenlighen wara skulle. Syr.
37:12.
Medverkare, m. [T. mitwirker.] Wij
äre Gudz medhwerckare. L. Petri 2 Post.
122 a.
Medynka, f. Medömkan, haffua
med-yncka medh them. P. J. Gothus Kors
E 6 b.
Medärfd, p. adj. Ärftlig, medherffd
siukdom. P.^ Erici 2:333 a.
Medömklig, adj. Ömkansvärd. Fruchten
35
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
