Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - Missgöra ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Missgöra
— 553 —
Misslag
honom missgås och illa afflöper. Albert.
2:58. — 2. = Missgå 2. j modherlijffuet
var han (Jakob) j faara medh sin brodher
Esau, så at hans modher Rebecka fruchtade
at henne ther aff skulle missgås. J.
Rudbeckius 3 Pred. C 2 b. — 3. Vara
ofullgången. fostret misgås. B. Olavi 165 a.
fem köör hafua miszgåtz theres folster. Rääf
Ydre 3:155 (1608). henne skulle hafva
miz-gåtz barn. 3:156 (1609).
Missgöra, intr. Göra illa, förbryta sig.
[Isl. misgera.] them ordnas roos och tack,
som för sitt fädernesland något godt uthrätta;
och the til thet högsta straffas, som ther
emoot missgiöra och bryta. Gust. Adolf
Skr. 198.
Missgörare, m. Missdådare. L. Paul.
Gothus Mon. turb. 160.
Misshag, n. Missämja. [Mnt. mishach.]
komma twedregt och mishagh åstadh. L.
Petri 3 Post. 148 b.
Misshaga, tr. Hafva misshag till,
misstycka, ogilla, the kåsta mykit på thet nyia
munster, thet andra affläggia och mishagha.
Lælius Jung. sp. I 7 a. hon hafver mishagat
ded du så hastigt syntes förgäta hennes dotter.
A. Oxenstjerna Bref 2:428. han skal sielf
sitt verck misshaga. Spegel Tillsl. par. 140.
Misshandel, m. Missgerning, förbrytelse.
Then mishandil han hade giorth j danmark.
Gust. 1 reg. 3:60. Tu borttagher tijns folks
misshandil, och offuerskyler alla theras
synder. Dav. ps. 1536 85: 3. Thens
ogudhach-tighas mishandel skal grijpa honom. Ord.
5:22. Ah wee thet syndigha folcket, thet
folcket aff stoor mishandel. Es. 1:4. tu äst
fallen för tin mishandel skul. Hos. 14:2.
offta henda pläghar, at gudh plåghar
vnder-såterne för herrenes mishandel skul. O.
Petri Kr. 24.
Misshandla, intr. Handla illa, förbryta
sig, förgå sig, fela. [T. misshandeln.] Ture
Jonson och flere som emoth oss och rikit
mishanlat haffua. Gust. 1 reg. 7:427. Hwadh
haffuer iagh misshandlat eller syndat, at tu
är. så heter på migh? 1 Mos. 31:36. wij
haffue mishandlat, och haffue ogudhachtighe
warit. Ps. 106:6. Konungen böör straffa
sine fogder och embetesmen när the
mis-handla j theres befalning. O. Petri 2
Förman. A 4 b. alle kiettare haffua mishandlat
j scrifftenne, och brukat henne hwar epter
sitt eeghit sinne. Guds ord B 2 a. thet och
nästan omögeligit är, at the som til hoffua
haffua myket til at biuda och befala, kunna
göra hvar och en lijka och rätt, uthan
misshandla undertijden. Schroderus Hoff. väck.
188. moot hvilcka puncter... grofligen både
af konungen och hans ståtthållare uthi alla
landzändar misshandlades. Gust. Adolf
Skr. 88.
Misshandlare, m. Missdådare. [T.
miss-handler, -händler.] Strängheten skal han
bruka emoot uppenbara misshandlare.
Schroderus Pac. 112. Sedhan desse
misshandlare hadhe såledhes uthståt sitt straff. Liv. 56.
Misshandling, f. Missgerning. [T. [-miss-handlung.]-] {+miss-
handlung.]+} mandråp, hoor, mord,
lönske-läge, svalg, drynckerij och andre
mishand-linger. Stjernman Com. 1:156 (1558). han
var för månge misshandlingar skull
anklaghat. Schroderus Liv. 428.
Misshandlingsman, m.
Missgernings-man. En skadeligh misshandlingzman.
Schroderus Liv. 908.
Misshopp, n. Misströstan, mishopp och
förtwiffuelse. L. Petri 1 Post. P3a. Wij
skole icke så j mishop falla. Tob. com. B 2 a.
han var om sitt rijke och välfärdh fallen
uthi misshåpp. Schroderus Liv. 493. Vij
haffue nu arbetadt på vår. fredztractat medh
Dannemark in på 7:de månaden, icke uthan
mishop at nåå någon fredh. A.
Oxenstjerna Bref I. 4:200. vij, som fåår
förlåtne, I misshopp lågo. Stjernhjelm
Fägnesång.
Misshoppa, intr. Misshoppas, dep.
Misströsta. [Mnt. mishopen.] the
mishop-padhe allaredho, at hon skulle någhot
(någonsin) komma igen. Judith 13:15. månge
misshåppades, thet han medh lijffvet skulle
komma uthur then fahra. Schroderus Liv*
416.
Misshugnelig, adj. en mishugnelig
berättelse mötte honom, som innehölt, at alt
hans folk blifvit... af fienden nedergjordt.
Celsius Gust. 1 hist. 1:103.
Misshörsel, f. Dålig hörsel. Thet står
och een Konung fast väl, At han sin hörtzel
haar medh skääl, På thet han alt kan få
höra. Som undersåterna månde göra, Ty
misshörtzel haar offta bracht, At man
rätt-vi j san ey haar i acht. J. Sigfridi B 6 b.
Missjemn, adj. Olämplig, som står i
missförhållande till något. [Isl. misjafn.]
I de andra rödmåssar och myror är vatnet
tiockt, missjemt och disproportionerligt emot
gräsets föda. U. Hjärne Anl. 211.
Misskapnad, m. Missfoster, när man
betrachtar de underliga ... misskapnat, må
en... stelna för skräck. U. Hjärne Anl.
256.
Misskyndare, m. Som tillskyndar
någon ondt, missunnare, klandrare. förseer
migh til hvar och en Christrogen läsare, at
han thetta mitt välmenta arbete... vil för
afvundzmannom och misskyndarom
hand-hafva och försvara. A. Laurentii Hust.
förspr.
Misslag, n. Olag, oordning, ehuruväl
man hafver sina tijmar och nacterglaas, som
uthi nacterhuset continuerligen vändes och
achtas, så kan doch offta hända stor misslag
med dem. Rosenfeldt Nav. 76. (Om
kansleren lemnade Tyskland) skulle ded hafua
ett anseende, som ville man förlöpat ("det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
