Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - Morbäraträd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Morbäraträd
— 559 —
Morl
Morbäraträd, n. Mulbärsträd. Mo rus,
moorbäraträ. Var. rer. voc. R 3 b.
Mörda, tr. Mörda. [T. morden.] Cupido
...Som bandt, som mördade, brände Hvad
han öfverkom uthi verlden. Stjernhjelm
Fångne Cup. 6 intr.
Mordande, m. [T. mordgeist.] then
mordanden dieffuulen. P. Erici 1:21a.
Mördare, m. Mördare, han haffuer thenna
moordaren hijt sendt, at tagha mitt hoffuudh
aff. 2 Kon. 6:32. en mördare then ther
blodh vthgiuter. Hes. 8:10. woldzwerkare
och mördare. L. Petri Mandr. G 5 a.
Mordelig, Mordlig, Mördelig, adj.
Mordisk. [T. mordlich, mördlich.] Stella
thetta mordlighe anslagh uthi värket.
Schroderus Liv. 2S7. Diefvulsens mördeligha
käff-tar. Phrygius Valetpred. El a. —
Mordlig skada (T. mordlicher schaden). en
mordeligh skade ... til lijff och siäl. P. Erici
2:258 b. Altså haffua sigh effter D. Luthers
dödh vphäffuit the Adiaphorister,... och
sådana kompane göra j wår tijdh en
mordeligan skadha. 1:30 b.
Mordeligen, adv. Grefve Svante och
hans söner ... blefvo mordeligen ihiälslagne.
Tegel Er. 14 hist. 221.
Mordgarn, n. the oförfarne som hans
ilfundigha skalkheet icke kenna, theste
snarare skola komma uthi hans moordgarn. L.
Petri Skyld. G 3 a.
Mordhugg, n. dieffuulens mordhugg.
P. Erici l:2ib.
Mordig, adj. Mordisk. hela handelen
syntes itt mordigt väsende mächta lijk.
Schroderus Liv. 93.
Mord ku la, f. Mördarkula. [Mnt. [-mort-kule.]-] {+mort-
kule.]+} hans regemente må kallas een
mord-kwla. Uti. på Dan. 314.
Mordsamligen, adv. man borde thenne
listige... fiende, så snart man finge honom om
händer, mordsamligen döda. Sylvi us Curt. 159.
Mordskott, m. Theras falska tungor äro
moordskott. Jer. 9: 8. the stå j måål för allom,
och klädha så monga förgifftiga tungors
mordskott. L. Petri Kyrkost. l b.
Mordskri, n. mijn siäl hörer... itt
moordskrij offuer thet andra. Jer. 4: 20.
För-samler idher på Samarie bergh och seer til,
hwilken stoor orett och mordskrij ther är.
Am. 3:9. man mäst j all hws hörde
mordskrij och blodhbadh. P. Erici 1:102 b.
Mordstig, m. Bakhåll, försåt, legatt i
mordstigh ... för wår fougte Jören Jönsson,
och förrättligen stolet honum liffwit ifrå.
Fin. handl. 7:159 (1545). han stodh offta uthi
mordstigh och ihiälskiöt mongen fattigh man.
Tegel Gust. 1 hist. 2:194. stelte sigh i
mordstigh för Konungh Gustaffs
befalningz-man. 2:233. som sigh för honom i
mord-stijgh lagt hadhe. 2: 295.
Mordsting, n. dieffuulens förgifftige
pilar och mordsting. P. Erici 2:121 a.
Mordstreck, n. Mordanslag? måste
hvar och en Christen haffua sin dieffuul
och lijdha aff honom mång mordstreck.
P. L. Gothus Tröstpred. D3a.
Mordsvärd, n. Tu ... förlöser tin tienare
Dauid jfrå thens ondas moordswerd. Ps.
144:10. Itt moordswerd, een stoor slachtings
swerd ... drabba skal. Hes. 21:14.
Mordvrede, m. förgifftigh mordwredhe.
P. Erici 4: 74 b.
Moreman, Morman, m. Mor, Ethioper.
[Mnt. morman.] black som moormän äro.
Var. rer. voc. F2a. Moremännenar warda
ther (i Babel) födde. Dav. ps. 1536 87:4.
Moremannen som Bestien regeradhe (styrde
elefanten). 1 Macc. 6: 37.
Morerot, f. Morot, möre root. Var. rer.
voc. R " b.
Morgas, dep. Blifva morgon. [Isl. morgna,
morna.] thet daghas och morghas. NT 1526
2 Pet. 1:19.
Morgon, m. (jag) haffuer ståndet sedhan
j morghons intil nu. Ruth 2: 7. thet
warder förwarat in til morghons. 2 Mos. 16:23.
Måtte iagh doch leffua til morghons. Es.
38:13.
Morgongift, f. Morgongåfva,
hinderdag var kommen, tå man bör Utfästa
morgongift. Spegel Öpp. par. 45.
Morgonljus, adj. gingo offuer Jordan
til tess morghonliwst wardt. 2 Sam. 17:22.
Morgonlysning, f. Dagning. alt ifrå
morghonlyssningen in til middagh. Neh. 8:3.
Joab medh sina män gingo then hela
nat-tena, och komo j morghonlyssningenne til
Hebron. 2 Sam. 2:32. Tå skal titt Liws
vthbrista såsom een morghon lysning
(mor-gonrodnad). L. Petri Jes. proph. 58:8.
Morgonrode, Morgonrodne, m.
Mor-gonrodnad. [Isl. morgunrofti.] vpgåår,
såsom en morghonrodhe. H. Vis. 6:9.
mor-ghonrodhen vthbredher sigh offuer berghen.
Joel 2:2. Han gör morghonrodhan. Am. 4:13.
morghonrodhans ögnabrun. Job 3: 9. tå skal
titt liws vthbrista såsom en morghonrodhne.
Es. 58:8. tijn barn warda tigh födde såsom
daggen aff morghonrodhnan. Ps. 110:3. hans
öghon äro såsom morghonrodhnans
öghna-hwarff. Job 41:9.
Morgonvard, m. Frukost, tu hwarcken
morgonward eller nattward haffua skalt. L.
Petri Om nattv. G 2 a. Morgenvard eller
frukost. T. Johannis Fästn. E 6 a. äta
morgonvard. Comenius Tung. 568. Sedan
nu af dagen liust blifvit var, stego the alle
up och finge sig först mårgonvard.
Pering-skiöld Heimskr. 1:661.
Morl, n. Mummel, knot. [Se Molbech
Gloss. Murl.] hördes ibland folcket uthi
samquemmet knorr och mårl. Schroderus
Liv. 804. Thetta morlet och knorrande
lem-pade sigh ungefehr til ett farligit uproor.
Sylvius Curi. 320.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
