Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - Mölja ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mölja
— 575 —
Mörsnipa
Mölja, tr. = Möla 2. All ting fräter
tiden och öder å mölljar i glömsko.
Palmfelt Virg. 88.
Mölja, f. 1. Soppa. Offa, mölia, soppa.
Var. rer. voc. H 3 b. Möllia, Supan, Offa,
Brey. Schroderus Lex. 44. Om man än
skulle effter herragårdz Iagh Äta strömingh
och vällingh huar eneste dagh, Så slinker
doch mölia och flesket medh. Rondeletius
48. Jagh lop ifrån så godt ett möliefaat, Dett
kocken han förährade migh; ... Ingen skall
taga migh mölian ifrå. Tisbe 31. Vår
kyrkio-herde han haar 30 koor; Fåår iagh 10 der
af, kiäre bror, Så skall iagh en sådana mölia
giöra, Makan skall man aldrigh höra. Ders.
35. vthsupa dreggena. och alla Gudz
wre-dhes och heluetis mölio. P. Erici 1:133 a.
then bittre kalcken, full medh allahanda
heluetis mölior. 1:268 b.— 2. Röra. Vi se
the himlabloss, som man Planeter kallar,
Och theras slängegång oss sälsynt förefaller;
Ty nu går hvar för sig, nu alle i en mölja.
Spegel G. verk 284.
Mölnare, m. Mjölnare. [Fsv. mylnare,
mölnare; Isl. mylnari.] M o 1 i t o r, mölnare.
Var. rer. voc. D2a. mölnarenar stå fåfenge.
Pred. 12: 3. Mölnaren ... seer sit qvarnhiul
drifvas. Spegel G. verk 31.
Mölska, f. [Fsv. mylska, mölska; Isl.
milska.] Potus ex hordeo et melle, quem
nostri Mölska vocant. Rudbeck Att. 1:510.
(Se O. Magnus Hist. 13:25.) Mölska,
Meli-cratum, Löschmeet. Schroderus Lex. 44.
Utaff vijn och honung giöra dhe miöd
(mölska, mulsum). Comenius Orb. piet. 117.
blanda . .. medh ööl, eller medh miödh, eller
medh mölsko. Lemnius B la.
Smålänska-Mölska. Stjernhjelm Here. 218. sötaste
mölska. Bröl. 22. kokar hasslekernar i
honing eller mjölska. Palmberg 28. Jfr Rietz.
Mönster, se Munster.
Möqväll, m. 1. Qvällen före ungmös
bröllopsdag. Huusvärden må spijsa gästerne
på mööquällen med een ordinari måltijd,
utan confect och dryckenskap. Stjernman
Com. 2:390 (1644). skal brudgummen så
väl som gästerne .. . sigh på sielfva
bröllops dagen uthi brudhuset inställa, och
vari then osedh aldeles härefter afskaffat,
at samlas på möqvällen och tracteras. 3: 722
(1668). — 2. Gästabud på sådan qväll.
Thet är ock en ganska stoor och strafligh
osedh med the Möyeqwällar, som alment
plägha hållas både på Landzbygdenne och
j Städerna, Ty en stoor part sitter offta
nat-tena öffuer, kommer så om Söndaghen
drucken och full til Kyrkion. L. Petri
Kyrkord. 54 b.
Mor, adj. i möört svidiefall vij strödde
Finne-rog. Eurelius Vitt. 60. Hans möra
smickermun. Celsius Gust. Vasa 40.
Mördelig, se Mord el ig.
Mörderi, n. [T. mörderei.] Dackens mör-
derij fick så ther medh then ändan. Brahe
Gust. 1 kr.
Mörk, adj. Dunkel, skum. hans öghon
wordo mörk til syyn. 1 Mos. 27:1. Israels
öghon wåro mörck worden för ålder skul
och kunde icke wel see. 48:10. synen
Warder mörk. Pred. 12:3.
Mörka, tr. och intr. 1. Göra mörk,
skymma. — 2. Mörkna. Lind Ord. Rietz.
Mörka, f. Mörker. Rådett bleff
besitt-iendes att ransacka ... allt intill mörckan
kom. HSH 2:7 (1522).
Mörkaktig, adj. [D. mörkagtig.]
Hän-derne voro af sot hel mörkacktige gjorde.
Malmborg 130. Aphides eller en hop små
kräk, sotn voro mörkaktige. Linné Sk. resa
208. til färgen mörkaktig (fuscus). Vestg.
resa 221.
Mörkhet, f. 1. Mörker, töcken. C a 1 i g o,
mörkheet. Var. rer. voc. A 3 b. mörker
offuer-tecker iordena, och mörkheet folcken. Es.
60:2. Min lycka han (Gud) såg, Då jäg ännu
låg I mörkheten qvar. Dalin Vitt. I. 1:7.
— 2. Dunkelhet, otydlighet, svårfattlighet.
iag för des (ämnets) mörckheet skull måst
använda stoort besvär ... til des
uthransak-ning. U. Hjärne Vatt. A 2 a.
Mörkil, m. Blindstyre? (stafvelserna)
stor vidh ... kistor, gnistor, listor,
storma aldrigh lyda långt, utan kort, der
icke en egensinnigh mörckil vil läsa annars
än vahnligt är. U. Hjärne Orth. 127.
Mörkja, intr. Mörkjas, dep. Mörkna,
förmörkas, blifva dunkel. [Isl. myrkja.] när
thet mörkier. L. Petri Jobs bok 24: 16.
fänsterne mörkia. Stjernhjelm Here. 499.
ther mörcktes sool oc moone. Psalmb. 1536
99. hans öghon begynte mörkias, så at han
icke see kunde. 1 Sam. 3: 2.
Moria, intr. Pyra. een eeldgnista, then
fallen är j halm, så lenge ligger och mörlar,
at hon kommer sigh före. L. Petri Skyld.
F 2 a.
Mörna, intr. Mor na sig: Solen bärgas,
... Men kommer upp och mornar igen hvar
morgon. Stjernhjelm Here. 3. han ei rätt
är mörnat. Spegel G. verk 168. En man
som lättian alfvart flyr Och mörnad är när
dagen gryr. S. E. Brenner Dikt. 1: 257.
Mörna sig. Lind Ord.
Mörsel, m. Morseli, kaka af socker och
kryddor. [Mlat. morsellus, It. morsello, T.
morselie.] Apotekare bereeda ... små
socker-kakur och mörslar. Comenius Tung. 796.
Morsk, adj. Syrlig. [D mörsk.] mörsk
smak. B. Olavi 57 a. Then siwke skal
vndfly alt thet som swrt, bittert, morskt och
grofft är. Dens. 78 a. The (äpplen) som äro
söötachtigt suure och lijka som en smak
emellan sött och morskt hafve. Palmberg
51. — Jfr Mursk.
Mörsnipa, f. Ett slags fågel. [Isl. [-myri-snipa.]-] {+myri-
snipa.]+} Se Rietz s. 430 myr snipa. Möör-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
