Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N - Nasla ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nasla
— 579 —
Nattsång
Nasla, tr. {Rycka till sig, snatta; jfr
Nor. nasla Ross; se även Rietz nalla.)
Hans pung aff byxorna naslade jagh vff. S.
Brasck Förl. sonen I 4 b.
Natelig, Natlig, adj. 1. Knapp, ringa.
är thet (förrådet) natelighit, så skal thet
lik-wel genom Christi welsignelse tilreckia. L.
Petri 2 Post. 186 b. — 2. Skälig, rimlig,
billig. Lind Ord. Rietz.
Nater. Om ett trä blifver svart uthan
på barcken och begynner til at vissna, thet
kallas en Nather, Colerus 1:55.
Natt, f. Säga någon god natt var
fordom ett talesätt med samma mening som
det nu brukliga "ge någon en god dag", ge
på båten, öfvergifva. Thet oss dogh
stor-legha förundra ath tu tettha paa thin egen
hals göre wil, epther tw ingin Konungh eller
herre hafwer som ther före anthwarde
(ansvara) kan; then tw her tiil dagx hafth
hafwer (nemligen kon. Kristiern), hafwer sacth
tiigh Goda nath. Gust. 1 reg. 1:79. — Gud
gifve god natt, gifve lycka, lyckliga
dagar. Om morgon sägher iag ... Står i
frijd, jungfrw, Gudh gifve god natt.
Chro-n an der Bel. E 1 b. Gudh giffue hans nådhe
mångh tusendt godh natt. Jos. hist. 40. —
Bjuda god natt, säga farväl, när en
hofftiänare moste ryckia sitt läger och draga
uthur herberget, så skal han medh all
vän-ligheet taga affskeed utaff värden och thet
andra huusfolket och biuda them god natt.
Schroderus Hoff. väck. 48. Frw Kirsten
Nijlsdotter ... hafver bådedt sine venner godh
natt, och ähr för otta dagar sedhan
afsomb-nadt. A. Oxenstjerna Bref I. 4:18. —
Helsa någon med, tillsäga någon
goda nätter, en i bref vanlig helsning till
någon. Helsen vor fadder hustru Ingeburg
med monge gode nætter aa vore vegna. H.
Brask (Gust. 1 reg. 3:42-2). Helzer edher
kære hustru paa myna wegna med C: M
(100,000) godhe netther. Dipl.. Dal. 2: 44
(1525). är wor (kon. Gustafs) begären, ati
wele på wore wegna tilseije eders käre
hus-fruge Fru Birgitte monge gode netter. Gust.
1 reg. 11:115.
Nattas, dep. Blifva natt; tillbringa
natten. [Isl. nätta.] Noctescit, thet nattas.
Var. rer. voc. A 5 b. Hade iagh nycklar till
thenna dagh, Jag skulle them kasta uthj
villande haaf, Thet skulle nattass och aldrigh
dagass mehra. Sv. forns. 2:214. nattas,
noctescere, pernoctare. Comenius Tung.
index.
Nattbleka, f. Lyktgubbe, irrbloss? Men
thet war theras egin dynkel, en nattbleko och
troleeldh ther medh the sigh sielffua bedroge.
A. Andreæ Försp. till Uti. på Dan. c lb.
Nattdatt, m. Natthugg. Vakt at tu ey
retar en ungkarl med skiämpt, Med natt-datt
och lekar, thet mång möö haar klämt.
Törnevall B 4 a.
Nattdryck, m. Nattligt dryckeslag. Och
skall widh högsta straff och pæn jörbiudas...
alle nattedrycher. Thyselius Handl. 2: 239
(1544).
Nattduk, m. Nattduksbord, toilette. [T.
nachttuch.] på Petit-Maitre-vis at använda
vid en nattduk ... halfva förmiddagen. Dalin
Vitt. 3:342. Jag vil, at på min nattduk står
... En saft, som väl kan sminka, En
puderask. 5:231. Jag, som älskar prakt och glitter,
Och för en nattduk gärna sitter. 5:447.
Nattetidig (nattu-; -tidisk, -tidlig),
adj. Nattlig, then nattutidiske försambling.
Schroderus Liv. 691. giorde en nattutidlig
gudztienst uthaff then som för (förr) om
da-ghen förrättadhes. Ders. 689. nattutidhlighe
selskap och samquem. Ders. 690.
Nattetij-dige samqvämen. P. Brask Puf. 113.
natte-tijdelige samqväm. Ders. 387.
Nattfoder, n. then (resande) som
haff-uer sin egen klippere, schall för ett nattfoder
höö ... giffue een öre. Stjernman Com.
1:257 (1576).
Nattgång, m. Nattsvärmeri. [T. [-nacht-gang.]-] {+nacht-
gang.]+} lättfärdige lekar och nattgång.
Stjernhjelm Here. 363. Han flydde dryckenskap
och nattegång. L. Laurentii (Bring Saml.
3: 291).
Natthatt, m. Natthufva. i haffwe ...
giordt edhre hustrur och döttrar tröior,
bröstdukar, kiortlar, brämmadhe natthattar.
Ern-hoffer 52 a.
Natthybble, n. itt natthybele vthi en
Cucumers hagha. L. Petri Jes. proph. 1:8.
(Öfv. 1878: en vaktbod på ett gurkfält.)
Nattkappa, f. Nattrock, hon knapt ännu
kastat nattkappan öfver sig. Malmborg 94.
Nattkjortel, m. Nattrock: hon drogh
uthaff sigh the klädher hon uppå sig hadhe,
och behölt allena på sigh en nattkiortel.
Petrejus Beskr. 2:192.
Nattpyske, n. Nattgast, troll. (Se Rietz
s. 513 pysk.) Om natten måste han
för-skräckias för mörkret, spökelser och
allahanda nattpijske. A. Laurentii Verld. speg.
102.
Nattraf(n), Nattram, m. 1. Eg.
Natt-korp. [Isl. nåtthrafn.] Jfr Nattskäfva.
Nattfoglar, såsom ... Nattskräfvan och
Natt-rafven (caprimulgus). Comenius Tung. 149.
nattram, ama, nycticorax. Ders. index. (Se
Rietz.) — 2. Nattstrykare. stråteröfvere
och Nattramer. Schroderus J. M. kr. 264.
Nattskäfva, f. Nattskräfva, nattsvala;
äfven Flädermus, natskäffua, natt raffn. Var.
rer. voc. R l a. Nattskäffwa, Nycticorax, coruus
nocturnus. Helsingius. en nathskäffwa ...
ecke torss wara framme om daghen, vtan är j
ödhes hwss ther intit folk wankar. O. Petri
Men. fall N 7 b. Nattskäffuor, Swalor och
andra foghlar. Bar. 6: 21.
Nattsång, m. Gudstjenst nattetid. (Se
Schlyter Ord. Fritzner Ord. nåttsöngr.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
