Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N - Nattvaka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nattvaka
— 580 —
Nederligga
oss synes nogh wara, at man til Messotiderna
behåller Ottesong, Afftonsong och stundom
Nattsong. L. Petri Kyrkord. 44 a.
Nattvaka, f. Nattvak, arbete (och)
nat-waakor. Svart Ärepred. 79.
Nattvard, m. Aftonmåltid, bereedde en
stoor natward, och bödh til sigh alla äldsta,
och pläghadhe sigh wel. Judith 6:19. När
tu gör middags måltijdh eller natward. Luc.
14: 2. natward ... är thet sidsta ätandet, ther
hwar man lychtar dagen medh. P. Erici
2:153 b. Bordet dukas igen, med nattvard
slute vi spelet. A. Nicander Vitt. 219.
Nattyg, n. Ett slags hufvudprydnad,
som fruntimmer brukade om dagen; negligé.
[T. nachtzeug.] ditt nattyg... sitter litet snedt.
Kanskie det betyder, at du i dag får se
något kiärt. Modée Fru Rangsjuk 45. huru
tycker du, at detta slags nattyg, som jag nu
har på mig, kläder mit ansichte? Ders.
ditt nattyg har en bubbla mer på den
vänstra sidan, än på den högra. Ders.
Naturad, p. adj. Af naturen artad. [Isl.
nåttüradr, T. genaturt.] en illa naturat eller
vanartigh ung person. Schroderus Albert.
1:100.
Naturklok, adj. Naturkunnig. Sathanas
... bätre veet all tings och creaturs natur,
än alle Philosophi och Naturkloke. P. J.
Gothus Rel. art. 373.
Naturlig, adj. Lekamlig, iach troor ath
han (Kristus) är fadhrens eenda son, thet
är, ath fadhren icke hafwer meera än en
naturligh son. O. Petri Men. fall E 1 a.
gudz eeghen natwrlige och enfödde son. 2
Post. 72 b. — Naturlig konst,
naturkunskap, naturvetenskap, cloke mestare j
naturlighe konster, sådana som man nw kallar
philosophos. NT 1526 Matth. 2: l (glossa).
Nedar, f. plur. Nedan. [Fsv. nipar,
näj>ar, f. pl., Isl. nid, f., pl. niöar.] thetta
mörcker skeedde icke j blå Nädharna, ...
vthan thet skedde när Nyyt war j fylle. L.
Petri Chr. pina m 5 b.
Neddämpa, se Nederdämpa.
Neddämpare, m. Underkufvare. bönen,
... djäfvulens fiende okk neddämpare. Warn-
mark 339.
Nederblocka, intr. Gloppa ner. hagel
hopetals kan af them [skyarne) nederblåcka.
Spegel G. verk 78.
Nederdufva, tr. Undertrycka. Tegel
Gust. 1 hist. 2:372. Se Dufva.
Nederduka, intr. Duka under. Podager,
vatnsot, sten, bröstverck, mieltesiuka, Slag
... giör at vi nederduka. Spegel Tillsl.
par. 159.
Nederdämpa, tr. Dämpa, kufva, hämma.
skulle ständerne hafva mackt med väpnad
hand ... Hertigens motsträfvighet nederdämpa.
J. Werwing 1: 349. det farliga ropet om
Konungen i Polens tillkomst till Sverige (måtte
blifva) nederdempt och förtaget. Nordin
Krigshist. 2:33 (1616). nederdämpa fienden
och des illfundige stämplingar. Stjernman
Riksd. bih. 373 (1657). til dess Gudh täckes
ett så hårdt landzstraff (pesten) nedhdämpa
och ophöra låtha. Com. 3:258 (1664). Satan,
synd ok kiött mäd trona nederdämpa.
Lucidor Hh2a. Så har vår Jesus ock rätt
manneligen kämpat Mot then helvitska orm
och all hans mackt niddämpat. Vultejus 137.
Nederfall, n. Fall, undergång. [Fsv.
ni]) er fal, Isl. nid rf all, T. niedetfall.] thenne
här är satt till nedherfall och till opstondilse
(upprättelse) mongom j Israel. NT 1526
Luc. 2:34. Tå en skal itt nedherfall fåå, så
warder hans hierta tilförenna stålt. Ord.
18:12. indraga Rijksens fiender i landet,.. .
meenige Rijket til nedherfal, skadha och
för-derff. Dipl. Dal. 2:218 (1534). giordis och
sedhan en ny contract emellom konun:ge
ma:t åff danmark och the lybiske om gotlandt
... then förre contract, som vdi malmö giordis,
til forfång och nederfal (förfall). Gust. 1 reg.
4: 379. hans (Luthers) lära skulle få
nederfall och blifva til intet. Raimundius 25.
Nederfalla, intr. Förfalla, råka iförfall.
[Fsv. nidherfalla, T. niede rf allen.] samma
klosther äré såå nerfallin, oc ther tilförende
wåre xl (40) eller 1 (50) brödher, äre nu ecke
mere en iiii eller sex. Gust. 1 reg. 6:157.
Nederhosor, f. pl. Strumpor. Hist.handl.
2: 34 (15531
Nederhängsle, n. Gifftet mäst grijper an
the så kallade mandelkörtlarna, tungspenan,
niderhängslet (velum membranosum
pendu-lum) och thes fyra köttspijror. Lindestolpe
Frans. 58.
Nederkläde, n. Benkläder. [T. [-nieder-kleid.]-] {+nieder-
kleid.]+} haffua ... nedherklädhe om sina
len-der. Hes. 44:18. han drogh nedherklädhet
vppå honom. Syr. 45:10. skalt göra them
linnen nedherklädher ... jfrå lendenne alt
nedh på låren. 2 Mos. 28:42.
Nederkrafsa, tr. Herren skal...
nedher-kraffsa tigh (glossa: han ... skal.
nedherkraff-sat och begraffuin warda). Es. 22:17.
Nederkrama, tr. gudz hand ... trycker
och nedher krammar honom. O. Petri
Men. fall M 5 b.
’Nederkufvelse, f. Undertryckande, the
(Lybeckarne) ære oss alth for stræffuige tijl
theris egen profecth och formärningh, oc tijl
vare vndersåthers oc köpstæders
niderkwff-uelse. Gust. 1 reg. 4:116.
Nederlag, n. [T. niederlage.] 1.
Förhållandet att ligga nere, förfall, undergång.
the Lypske äre wisselige tiil sinnes att komma
tesse trij riker... på all fortryckilse och
nider-lag. Gust. 1 reg. 9:149. — 2. Nedläggande,
afläggande, the (Judarne) ther på (på de
Mosaiska stadgarnealdrigh måtte göra
någon förwandling eller nederlagh. L. Petri
Kyrkost. 21 a.
Nederligga, intr. Ligga nere, ligga under.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
