Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N - Noga ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Noga
— 586 —
Notslanga
Wij . . . haffuom ångest, at wij som noghast
kunne andas. Es. 26:18. när en kom til
kornhopen som skulle hålla tiwghu mååt,
så woro ther som noghast tiyo. Hägg. 2:17.
— 2. Strängt, noga, nogräknadt. Hertug
Christiann tiil szin äghen person är god
och from nog mett at göre,. .. menn hans
Rådt szom hoss honnom daglige äre handle
fast nögre och skarpare. Gust. 1 reg. 10:179.
Noga, tr. Skada. [Jfr Mnt. nouwen,
been-gen, bedrängen, nöthigen.
Schiller-Lüb-ben. N. nauva, besvære, angribe, være til
Skade eller Uleilighed. Aasen.] Genom
bönen moste tu komma til Christum, och
på hans ord ... tigh fast förlåta, så skal tigh
intet nogha, ä huru stoor fahre för
han-denne wara kan. L. Petri 2 Post. 290 a.
Thet noghar icke, om man j vthwertis måtto
skrymtar medh Papister,... när man haffuer
trona j hiertat. P. Erici 2:141 a. värjan gick
... in i tröjan och skar skjortan sönder,...
men intet ting, dess Gudi vari lof, mig
nogede. Lönbom Uppl. 1:52. Jfr Nöga, tr.
Nogaktig, adj. Tillräcklig, nöjaktig. [Mnt.
nochhaftich, no gaf t ig.] en wiss och
nogaff-tigh borghan. RR 12/i 1547.
Noggörelse, f. Tillfyllestgörelse. [T. [-ge-nugthuung.]-] {+ge-
nugthuung.]+} wij igenom wåra gerningar och
nookgörelser syndernas förlåtilse icke
för-tiäna kunne. P. J. Gothus Conf. C 4 a.
Nogliga, adv. Knappt. [Mnt. [-nouwe-liken.]-] {+nouwe-
liken.]+} han (Kristus) kunde nogligha
bekomma så mykit rwm vthi itt stall, at han
ther måtte födder warda. L. Petri / Post.
F5b. så mongahanda annar, at thet
altsammans skal nogliga kunna reknat warda.
Kyrkost. 69 a. Thet warar noghligha ifrå
morgonen in til qwellen. Jes. proph. 38:12. En
köpman kan noogliga wacta sigh för
mis-handel. Sir. bok 27 (26:27).
Nogsam, adj. 1. Noggrann, sträng. Tå
hölt han ett ganska nogsampt burspråk medh
almogen. Svart Kr. 102. — 2» Tillräcklig,
tillfyllestgörande, tillfredsställande. [Mnt.
nochsam, T. genugsam.] Hysop ... siudhes
j noghsampt watn. B. Olavi 37 a. ingen viste,
huru stoor ångren skulle vara, på thet han ju
vore nooksam för Gudi. P. J. Gothus Rel.
art. 466. Konungen ... affhände Grefven (P.
Brahe)... feldtöfverste embetet, förordnandes
Her Carl de Mornaij uthi hans ställe...
icke heller han syntes Konungen uthi then
saak noghsam. Girs Er. 14 kr. 53. När
sändebuden hade alle framlagt deras
full-mackter, acktades de Svenskes icke för
nogsam. Joh. 3 kr. de Svenskes skiäl...
vordo dock icke af de Danske för
nog-samme acktade. Ders. 27. hon nogsam
vp-lysning fått. Malmborg 816.
Nogsam lig, adj. Tillfyllestgörande. Wij
... haffue udi samme register giffuit tilkenne
orsaken och en nogsamlig underwi]sning.
Stjernman Com. 1:110 (1550).
Nogsamliga, adv. Till fyllest. Hwilken
kan noghsambligha prisa, loffua och tacka
honom. L. Petri Om nattv. B 7 b. thenna
saken här medh icke är noghsamliga
för-clarat för the eenfalligha. Kyrkord. 5 b.
Nopa, tr. Ansätta, klämma åt. [Mnt.
nopen. Se Schiller-Lübben 6:225.] The
Christne skole vij så noopa, At the för oss
måste grijna och roopa. S. Brasck Ap. gern.
Kla.
Noppa, tr. Nafsa. Hästarne stodo här
och der på marken och nåppade eller gnogo
hvarandra på halsen. Linné Sk. resa 242.
Noppor, f. pl. 1. nopper, blåner, stupa.
Comenius Tung. index. — 2. Knottror.
noppor eller såsom gååskött på armar och
been. U.^ Hjärne Surbr. 28.
Noppväf, m. Blångarnsväf, blaggarn.
noppeväff, tela canabina. Comenius Tung.
index.
Nor, n. Bäck. genom thessa båda änger
gåår ett noor eller en lång beck, huilcken
är på somblige ställe öffvertäckt medh flott
moser, och på några ställen ähr thetta nooret
med rent och klart vatn. Gyllenius 13.
Nord, n. Nordhimlen. [Isl. norÖr, n.] Han
strecker vth Noordet på ingo. Job. 26: 7.
Nordast, adv. Längst norr ut. [Isl. [-nordast.]-] {+nor-
dast.]+} hölt burspråk i hwario Sokn ...
be-gynnandes nordast i landet. Svart Kr. 22.
Nordblys, m. Eg. nordbloss; norrsken.
[Isl. blys, bloss. Se Schiller-Lübben [-nord-bleus.]-] {+nord-
bleus.]+} Nord-blys, Chasmata, är det eldskem
som synes sväfvande af oc til på himmelen
om vintertijdh. Stjernhjelm Ordl. till Here.
Een hvimsku, skugga, nord-blyys, Som så
eert ängsliga hiärta bedrager. U. Hjärne
Vitt. 127. Nordblysset skimrar väl, men är
doch strax försvunnit. Sv. Nitet n. 20.
Nordländisk, adj. Nordisk. [T. [-nordlän-disch.]-] {+nordlän-
disch.]+} the Nordländiske verldennes ändar
— then mechtige Nordländiske Drottningen.
Stjernhjelm Virt. rep.
Norring, m. Kompass. Linné Öl. resa
103.
Not, f. Nät, not. [Isl. nöt, pl. nætr.]
fisken ey wp får gå j åmynedt for edere
olagelige nöther skyld. Gust. 1 reg. 4:186.
Not, f. Ton, melodi. [T. note.] Jagh lyder
på then fagre sångh I plägen siunga på Tysk
noot. Messenius Blank. 12. Jagh haffuer
och så lärt then samma sångh, Han haffuer
och een sådan noot och gångh (neml. som
jag nu sjunger). Disa 35.
Notarie, m. Korsångare. Se under
Bokstol.
Notslanga, f. Ett slags lång kanon.
[Mnt. notslange.] Notslanga dref (en
jern-kula af) 16 till 18 pund. Röding 170.’
Notslanga var af 18 fots längd, 24 skeppunds
tyngd, och sköt en 25 marks jernkula.
Adlersparre Afh. 238. Notslangor, af lika
pundigtal som half cartog, nyttjades ock till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
