Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N - Nott ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nott
— 587 —
Nyckelpiga
murars beskjutning. Ders. 236. där ibland
(bland styckena) var en stor notslanga af
fin luttrad mässing. Girs Joh. 3 kr. 84.
Nott, Nött, f. Nöt. [Fsv. nut, noth, Isl.
hnot.] Nux, nott, nota trää. Var.rer.voc.
R 4 a. En hårdh nött får han at bijta på.
S. Brasck T. krig. G 3 a. thet är ingen nött.
Spegel G. verk lio. Nött. Lind Ord.
Nottagård, m. Nötgård, nötträdgård. [T.
nussgarten.] Jagh är nedhergången j
notta-gården til at skodha teelninganar. H. vis.
6:10. (Öfv. 1878: hassellunden.)
Nu, interj. Nå. [Isl. na, T. nun.] Nu,
så skal icke swerd återwenda aff titt hws.
2 Sam. 12:10. Nu, så hören Herrans ord.
Jer. 42:15. Nu thet må her om wara huru
thet kan. L. Petri Dial. om nattv. C 5 b.
Nu, nu, min gumma, haf stoor tack! Tisbe 40.
Nu, huru går det? Lagerström Jean 58.
wilie j tråtza migh? Nu wel, Om j tråtzen
migh, så skal iagh ... wedhergella idher thet.
Joel 3:4. Nu wel, iagh weet hwadh iagh
wil göra. Luc. 16:4.
Nubbor, f. pl. Knottror. (Jfr Nop por.)
oansedt ganska många höga berg äro, som
henne (jorden) omgifva, så giör deras högd
emot jordens storlek ganska lijtet til saken;
varandes de intet mera at skönias, än som
små nubbor och vårtor på en stor kropp.
u. Hjärne Anl. 134.
Nuftlös, adj. Förnuftslös, oskälig, the
nuftlöösa diuren. Rudeen 217. en nuftlös
söd. Dens. 264.
Null, n. Nulla, f. Noll, nolla. [T. null,
nulle.] Figuren 0 kallas på Latijn Nulla.
A. J. Gothus Räkn. 2. Et null är intet
sielft, doch ökar tijofalt The andra zifrors
kraft. Kolmodin Qy. sp. 1:407. Hon må
i silfver stå, jouveler, perlor, gull; När
dygden borto är, så är hon numer null. 1:154.
idel nullor skrifva. Ders. Här vinner et null
(en obetydlig person) Den prägtigste lycka.
Dalin Vitt. I. 1:3.
Null, adj. Ogiltig, af intet värde. [T.
null.] Hennes May:tz protestations skrift är
... ogrundat, aldeles uthan skähl, och altså
i sig sielf null. Stjernman Riksd. 2:1371
(1660).
Nummers ? Tu törs titt facit ey på gunst
ok rijkdom slå, Ty gunst är April-vähr, ett
ofall then förringar, Förr än tu veest ett ord.
Herr Nummers gör sig vingar, Han flyger
af och tig i harmen låter stå. Rudeen
259.
Ny, adj. Nya funder, knep,
skalk-streck. [Mnt. nie vunde.] vtan alle argelist
eller nye funder. Gust. 1 reg. 12:9.
argelister och nyefunder her wtinnan aldelis
vndantagne. 12:28.
Nybole, adj.? Nyligen bosatt. (Jfr Rietz
nybolad, nybola, nybolen.) (han) loot oss
förstaa ... atj (en af konungen till
Östergötland skickad tjensteman) vore fast ny
boole, ty sendom vi eder thetta lilla börie
med. H. Brask (HSH 17:169).
Nyck, m. och n. (se 4.) [Mnt. nuck,
nucke; T. niick, niicke.] 1. Knyck,
ryckning, sprittning. man kunde lossa den
största murbräcka brede vid örat (på hästen),
utan at han skulle göra den minsta nyck
af skrämsel. Dalin Vitt. II. 6:110. — 2.
Drift, instinkt, rörelse, stämning, the
(djuren) invärtes kiände En nyck och rörelse
som them til Adam vände. Spegel Öpp.
par. 57. När i kennen någon drifft eller
någon nyck uti edart hierta at styggias vid
synden. Svedberg Sabb ro 1:114. itt så
heligt verk (nattvarden) medh större
hjertans nyck och värde begåås i kyrkian än
hemma. Ëmporagrius 84. — 3. Oro,
ängslan, qvalfull känsla, så warder thetta icke
görandes mins herras hierta någhon ångest
eller nyck, at tu haffuer blodh vthguttit...
och hempnat tigh sielffuan. 1 Sam. 25: 31.
han (Petrus) nu annan gång fick höra hanan,
tå fick han en nyck i hiertat, så at han
begynte tenckia på Herrans ord. L. Petri
Chr. pina T 8 a. oanseedt han intet viste
om sin broders nederlagh, doghlikväl fick
han en nyck uti hiertat, at thet icke skulle
stå väl til med honom. Schroderus Liv.
305. en ensam menniskia om nattetijd på
en obekänd ort stygges och förskräckes, och
får offta ther aff en sådan nyck, att hon i
långan tijdh icke kan förvinnan. J. Botvidi
Pest. 10 b. begynte han uthi sitt samvete
kiänna en nyck, om han ock medh rätta
sin broders enckia til ächta hafva kunde.
P. Brask Puf. 141. Jag går, men önskar at
i morgon få ärfara, Det Eders Höghet har
förskingrat Torills skara. Och at jag såledz
må se slut på des förtryck, Samt eder
stjufmor få deraf en dödlig nyck. Wrangel
Tor. 35. — 4. Nyck, griller; ondt anslag.
Du har dig ledsen nog på tidsens nycken
sedt. S. E. Brenner Dikt. 2:80. röfvaren
.. . ångrar sina nycken, Sit förra lefverne
och gamla bofvestycken. Jesu pin. ill.
Nyckelgiga, f. Nyckelharpa.
Nyckel-gijgor. Stjernhjelm Fägnesång.
Nyckle-gijgans sträng den styfva boge (stråke) skurar.
Eurelius Herden (tillegnan). Har nu din
luta sig förvändt i nyckelgiga? S.
Trie-wald 59.
Nyckelherrar, m. pl. En munkorden.
Nycla herrar, the dragha suart cläder och
twå nyclar vppå. O Petri Klöst. A 4 b.
Nyckel piga, Nyckelq vinna, f. Eg.
tjenarinna, som har husets nycklar i sin vård;
hushållerska; äfven huspiga. Nycklepijgan
bäre up och spijse uth, göme hwadh som
lefwes effter hwar måltijdh. Brahe Oecon. 85.
Cammarjungfrw eller Nycklepijgha.
Schroderus Hoflef. 138. Nyckelpijgan, arma träl,
Af och an med snella fötter Lop sig både
heet och trötter. Rosenfeldt Vitt. 241. een
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
