Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N - Nyttighet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nyttighet
— 589 -
Någon
(1642). man meenar och, at någhot skadhar
stort, Thet meera nyttar doch och kan en
hielpa fort. Sparman Sund. sp. 161.
Nyttighet, f. Nytta, fördel,. nyttig sak,
gagnande egenskap. [T. nützigkeit.] skole
korszens stoora nyttigheeter beveeka oss til
ett christeligit tålamod. P. J. Gothus Tål.
B 4 a. finne lägenheett, att Cronon kan med
flere hemman, fiskerij och andre nyttigheeter
förbettrett blifve. HSH 39: 263 (1607). vij nu
Hans F. N. S. qualitetter och nyttighetter ...
hafva hört upräcknas. Gust. Adolf Skr. 99.
Åderlåtande hafver mångahanda nyttigheter.
Colerus 1:122. the retta frukter och
nyttigbeter, som vi utaf all lärdom och klokhet
börom venta. Rydelius Förn. öfn. företal § 7.
Nyttigvald, Nyttjesvald, m. Odlingsbar
mark? iordenn mötte först skäligenn
wär-deris effter hwars och ens byes nyttigwaldh
och seden thär effter schatlegges. Fin. handl.
9:310 (1558). ingenn mottè högre schatlagdt
bliffwe, ähnn hann kan finnes haffwe
nyties-wald och äger till. 9:306 (1558).
Nyttja, f. Förmåga att mjölka, gifva
mjölk? [Isl. nytja, mjölka.] hon (trollpackan)
kunde taga nyttian ifrån boskapen. Link.
domb. 381. bruka signelse för . ..
boskaps-nyttja. Ders. 884.
Nyttla, intr. Söla sinka? [Jfr Holl.
neu-telen, söla, dröja; T. nütteln, se Grimm
Wört.] när man skal dricka (vid
helsobrunnen), må man giöra det friskt och fort, och
icke stå och nyttla hela tijman dermed.
U. Hjärne Under. 22.
Nyttslig, adj. Nyttig. [T. niitzlich.] godh,
nytzligh och rettwijs Iagh. L. Petri Krön.
pred. B 3 b. är för gott och nytzlighit
an-seedt, at man ... affsyndra skal någhra
da-ghar til Bönedaghar. Bot. B 2 a.
Nyttsliga, adv. Nyttigt, at wij then
gambla Pingesdagen rett och nytzliga bruka
kunne. L. Petri 2 Post. 109 a.
Nå, intr. Fä, komma i tillfälle att. [Isl.
nä.] Desse voro de, som fluxt upmodade
Konungen i Dannemark til krig emot de
Svenske; föllo dock för änn de ändan der
på se nådde. Girs Joh. 3 kr. io.
Nåcka, se Nocka.
Nåd, Nåde, f. [Fsv. nap, Isl. nàö; T.
gnade, D. naade.] 1. i plur. a) Lugn, ro.
[Isl. näöir, pl.] vij motthom alle med gudz
hielp sithia med fredh oc nåder. Gust. 1
reg. 1:32. — b) Nådegåfvor, förmåner,
lin-cöpungx domkyrkis preuilegier friiheter nåder
oc vndantagelse. Gust. 1 reg. 1:169. iagh
wil göra medh idher itt ewigt förbund,
nem-ligha, Dauidz wissa nådher. Es. 55: 3. (Öfv.
1878: efter de trofasta nådelöftena till David.)
— 2. Gåfva, förmåga, wij wette jngen vti
thet ganske rijke, ther större nåd, lempo och
diupare fömufft haffuer sådane actige saker
belegge ok betracta. Gust. 1 reg. 7: 513. Han
hadhe stora nådhe til at vmwenda folcket.
Syr. 49:3. — 3. Täckelighet. Och Jesus
wexte til j wijsdom, ålder och nådhe för
Gudh och menniskior. Luc. 2: 52.
Nådakulle, Nådekull, m. En person,
som beror af någons nåd och barmhertighet,
nådehjon. Ämedan lijffuet och anden är j
tigh, så gör tigh ingo menniskio til
nådha-kulla. L. Petri Sir. bok 33:21. (Bib.1541:
vndergiff tigh ingo andro menniskio.)
Ther-före skole wij såsom nådhekullar antwarda
oss honom j hender, såsom wår nådigha
Herra. P. Erici 4:137 b. Jagh vill häller
haffua itt dagelighit ringa och lithet omaak,
än vara the andre creaturs nådekull, och
varda plågat medh onda och otrogna grannar.
Balck Esop: 187.
Nådegudinna, f. Nåde-gudinnor.
Chari-tes, Gratiæ, Täcklighetzgifvande Gudinnor.
Stjernhjelm Ordl. till Here. the frijdaste
Nådegudinnor. Columbus Vitt. 146.
Nådegäld, f. Nådegåfva, gratifikation.
Hertig Frans af Sachsen lät sig beställa af
kon. Gustaf uti årstjenst hvart år för 2000
daler och bekom strax till föräring på handen
för nådegäld, som man det kallar, 2000 daler.
S. Elofsson 105.
Nådehungrig, adj. then bootfärdige och
nådehungrige Konungen. Phrygius Ber.
om Joh. 3 död 15.
Nådel, se Nachdel.
Nådelaktig, adj. Skadlig, the ... driffue
theris prachticher och nådelafftige handell.
Fin. handl. 9: 362 (1559). samma tractat för
Sverige fördelaktig, men för Generalstaterne
måste nådelaktig hafva varit. Ehrensten
(Lönbom Anek. I. 5: 91).
Nådelig, adj. 1. Som kan erhålla nåd,
förlåtlig. Huru wordo the quitte sina
nådeliga så wel som dödeliga synder? L. Petri
Vigv. B 4 b. effter thet sådana benegenheet
(arfsyndens begärelser) warder them helighom
förlåten, kallar man them nådheligha synder.
Falck 15 b. — 2. Lindrig, måttlig, benådha
honum liffuet til en redhelig och nadelig
manszboot. Gust. 1 reg. 7:179. — 3. Nådig,
god, mild, lindrig, iagh ... skal vpweckia
mitt nådheligha ord offuer idher, at iagh skal
läta idher komma til thetta rwm igen. Jer.
29:10. iagh skal... läta regna vppå them j
rettom tijdh, thet skal wara itt nådhelighit
regn. Hes. 34:26. Domproesten bleff satt
i fengelse ... doch vti ett nådeligit och ärligit
fengelse. Svart Kr. 142.
Nådelös, adj. Onådig. Alt nådelöst
herrskap är Gud ey i lag, Till nåde och
from-heet har han ett behag. Törnevall B 6 a.
Nådemantel, m. Christus höljer öfver
oss sin förtjenst, såsom medh en nädemantel.
Schroderus Kysk. speg. El b.
Någon, pron. hooff Theudas sigh vp,
säyandes sigh någhon wara (gifvande sig
ut för att vara något, en betydande man).
Ap. gern. 5: 36. dogher thet ock til någhors?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
