Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N - Nyckelvälde ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nyckelvälde
— 588 —
Nytta
min moders Nykla quinna. Rääf Ydre
3:393 (1594).
Nyckelvälde, n. Makt att lösa och binda.
[T. schliisselgewalt.] thet rätta nyklaväldet
eller biskopsväldet är, effter Euangelij ord,
haffua fulmacht och befalning aff Gudj til
at predica Euangelium, förlåta synderna,
eller behålla them, och til at vthskiffta
Sacra-menten. P. J. Gothus Conf. 15 b. skole
retsinnige Predicanter och lärare retteliga
förestå nyklaweldet, som them alf Herranom
är betrodt, vthan något anseende til
personen, och icke aleena brwka löösa nykilen,
såsom werlden och the mechtige nu willia
haffuat, vthan och binda nykilen medh, i
lijka måtta, när nöden thet kräffuer. Post. 11.
Nyckja, f, Slinga. Hon var klädd uppå
Fransk, därå alt var brokot och krokot,
Ringat och slingat i kors, med franssar i
lyckior och nyckior. Stjernhjelm Here. 34.
Lyckior och Nyckior, laquei, fibulæ, in
la-queos connodatæ chordulæ. Ordl. till Here.
Nyes, adv. Nyss, nyligen, i nutiden.
[Mnt. nies.] Peder Jacobi war nu nyes
kommen in i landet. Svart Kr. 59. Sporde ...
om the någentijdh hadhe ... hört atth antingen
för långligh tidh eller nyes haffuer warit i
bruk vdhi thetta Rike... att någre
vnder-såther ... mestra och narra sin herra och
Konungh. Ders. 171.
Nyfikenhet, f. Nyhetsmaken. Jag eij
af en skrifklåda, nyfikenhet eller i mening
at bringa fram något särdeles nytt... har
pennan fattat. Lindestolpe Pest. 2.
Nyfikna, f. Nyfikenhet, förtagha
menniskorna nyfijknan och förvetenheten.
Schroderus Hoflef. 2.
Nyfiknas, dep. Vara nyfiken. Den som
åth sådan lust ey lystnas och nyfijknas, Må
väl medh stock och steen och tijger djuren
lijknas^ Lindschöld Vitt. 153.
Nyföda, tr. haffuande quinnor, och them
som nyfödt haffua. Jer. 31:8. the ther
nyfödde (pånyttfödde) äro genom thet leffuande
ewigha ord. Försp. till 1 Pet.
Ny gg, se Njugg.
Nyktern, se N Ökt er.
Nylig, adj. Nyligen förelupen. [T. [-neu-//cA.]-] {+neu-
//cA.]+} emädan hans lefverne är så nyligt,
... vil iag medh hans vijdare omtaal afstå.
Columbus Poet. skr. p3a.
Nyling, m. Nyhetsmakare. [T. neuling.]
Så finnas ock altijd skadeliga och nijdiska
(iafundsamme) nyüngar ... i kyrkionne, som
gerna pläga förtala, ock plat undertryckia
theras förfäders loffliga verck och arbete.
P. J. Gothus 2 Pred. F 4 a. En nyling hette
den som ville vara from (Le besoin d’aimer
Dien passa pour nouveauté). Duben Pulp. 37.
Nymäre, n. 1. Nyhet, ny tidning. [Fsv. =,
Isl. nijmceri.] Euangelium är itt Grekeskt ord,
och lydher så mykit som gott bodhskap, godh
nymäre, godh nyy tidhende. Försp. till N.
Test. Riikisins fiender nederlag fåth haffue,
huilkit wij giffue ider dandemenn alla for gode
tidender och nymere tilkenne. Gust. 1 reg.
10:23. här äre ond nymere, För tigh iagh
icke thet dölia kan, Dödh ligger på gaton
en Israelitisk man. Tob. com. B 4 b. Then
myckit spör effter nymäre, Han svatzar
mångt och liuger gerne. R. Foss 308. — 2.
Någonting nytt, ovanligt, sällsamt.
Copernicus en hop nymäre skrifver. Spegel G.
verk 55. bereedde them en nymäres maat,
nemligha, åkerhöns till kost. Vish. 16:2. —
3. Saga, sägen, allmänt talämne. Nu är
iagh theras strengia spell worden, och moste
wara theras nymäre. Job 30: 9. bringa sig
... i folcks berömm, och i allmen löpande
nyymären optecknade komma i kundskap för
verlden. U. Hjärne Vatt. 9. — 4. Fabel,
dikt. Theras taal iagh håller för itt nymäre.
R. Foss 527.
Nysla, intr. Snoka, speja. [Jfr Isl. nt/sa,
leta, söka; D. nysle, knåpa; Rietz nysla.]
Tå vore thet (att vilja räkna stjernorna)
förvist en så förmäten sysla, Som om jag
ville i Gudz eget rådhus nysla. Spegel
G. verk 158.
Nyslig, adj. Smaklig. (Jfr Ny te li g.)
Leijofolcket skal... icke begära thet bästa
och nysligaste och altijdh även så gott som
maatfadher och maatmodher äta och dricka.
E. Erici F 6 a.
Nyst, adv. Nyss. [N. nyst.] szamme nyst
antagne folk. RR 8/a 1544.
Nysta, tr. then wanarten är alment medh
the rika, at the intet nysta aff eller spara,
hwadh som hörer til wellust, prål och
offuer-flödigheet. L. Petri 2 Post. 187 a.
Nystestol, m. Nystfot. Girgillus,
nystestool. Var. rer. voc. K. 3 a.
Nyt, adj. Nyter. Hon stod så nyt i mund
som skull hon blifvit kyster. Eldh Myrt. 53.
Hvem kunde mer än hon bli glädtug, nyt
och glad? Livin 100. Dee öfver väldet sitt
nu äro mykket nyte. Börk Dar. 36.
Nytelig, adj. Njutbar, smaklig. [Mnt.
nutlich, D. nydelig.] Han scal på iordene
itt nyteligit korn wara. Dav. ps. 1536 72:16.
nyttelig maat och dryck. P. Erici 2: 259 a.
Nyträda, intr. Prestmän, som nyträdha
til thet helgha predicoämbetet. P. l.
Gothus 1 Uti. A 2 b.
Nytta, f. monga handa nyttar. O. Petri
Men. fall K 7 a. [Jfr Isl. nytjar, pl. af nyt,
f.] wenda ögonen til andra nytter, them .. .
Konung Götstaff här j Swerigis Rijke drijffwit
haffwer. Svart Ärepred. 75. ther aff kan man
vist bekomma Tusendt nyttor. S. Brasck
Förl. sonen M 3 a. Dygdens nyttor njuter
man, och glömmer. Tegnér Eft. skr. 3:76.
Nytta, tr. Gagna. [T. nützen.] Gud kan
förläna hvad nyttar til siel och lif. Gust.
Adolf Skr. 489. tagha i acht hvadh skadhar
eller nyttar rijkef. Stjernman Riksd. 2: 996
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
