Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N - Närvåna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Närvåna
— 593 —
Näste
Närvåna, f. Grannskap. Konungen ...
var uthi Glückstadh eller annorstädes där
uthi nähruånan. Adlersparre Hist. saml.
3: 265 (1630).
Näsa, f. 1. I plur. Näsa, näsborrar. [Fsv.
näsar, f. pl. näsborrar, näsa, Isl. nös, pl.
nasar, nasir.] Simo ... then som flata och
niderbögda näsar haffuer. Var. rer. voc.
C 2 b. Aquilinus nasus, näsar som äre så
krokotta som itt örna näff. Ders. böld widh
näsana. Ders. E 3 a. then stund Gudh vnner
migh någhon andadregt j näsarna. L. Petri
Jobs bok 27:3. Vthaff hans (Leviatans) näsar
driffuer röök. 41:11. — 2. Try ne. Een
de-gheligh quinna vthan tucht, är lijka som een
soo medh itt gyllene span på näsonne. Ord.
11:22. — Talesätt (se även under Nisse):
Gå, löpa efter näsan, gå tanklöst,
be-sinningslöst till väga. tu skalt min dotter
rätt förstå Och ey strax effter näsan gå.
Messenius Disa 13. the oförnufftighe löpa
■epter näsonne och få skadha. Sal. Ord. 1536
22:3. Döma efter näsan, på höft, på
måfå. the gemenligen om saker effter näsan
döma, ty the kunna ey altidh begripa rätta
grunden. A. Laurentii Verld. speg. 287.
Taga sig om näsan, gå till sig sjelf, j
inöste tagha idher sielfva om näsan, görer
reent för idhor eghin dörr. A. Laurentii
Hust. 61.
Näsbränd, p. adj. Som får näsbränna.
Tigh, Mars, skal jagh nu klämma så, At tu
skal lära migh känna; Tu, Bellona, skal och
något få; I sku blij näsebrända. S. Brasck
T. krig. F l b. Tidt får spejare skam, och tidt
•blir lurare näsbränd. A. Nicander Vitt. 183.
Näsbura, f. Näsborr. Genom
näsebu-rorne ... rinner snören sijn koos. Comenius
Tung. 250.
Nasdjerf, adj. Näsvis. Näsedierff,
näse-wijs. Helsingius. see, huru näsedierff
Incredulitas är. Balck Krist. ridd. A 4 b.
han sägher honom vara förtreetligh och
näse-•diärff. Schroderus Hoff. väck. 32. jagh
mig derföre ingen annan vedergällning vänter,
än en hoper näsediärfvas otidige omdöme.
U. Hjärne Anl. (företal.) näsedierfve
klok-lingar. Orth. 80.
Näsdjerfhet, f. Näsvishet, vachta tigh
för näsodiärffheet och förvethenheet. Balck
Esop. 213.
Näsdropp, n. Drypning ur näsan. [Mnt.
nesedrop.] Sädhan folier tå (för drinkaren)
mongahanda kranckheter såsom... Näsaquaff,
Näsadrop. L. Petri Dryck. D2a.
Näsfoder, n. Näsfoder är en zirlig
utlåtelse om snus. Dalin Vitt. 6: 443.
Näsglas, n. Glasögon. Bonifacius ix ...
thet castellet S. Angelo befästadt, och ther
medh Rom ett näseglaas påsatt hade. P.
Brask Puf. 416. Se Br i llor.
Näsgräs, n. Millefolium, rölik,
näsa-.gräss. Var. rer. voc. R 7 b.
Näshår, n. Uibrissus, näsahår, håår
som wexer j näsomen. Var. rer. voc. B 2 a.
Näshörning, m. Noshörning. [Isl. [-nas-hyrningr.]-] {+nas-
hyrningr.]+} Rhinoceroter eller Näsehörningar.
Sylvius Curt. 632.
Näsja, intr. 1. Sticka näsan (i), vädra,
snoka. Truls, du vill altid näsia i alla hål.
C. Gyllenborg Sprätth. 70. Näsja i hvarje
vrå. Lind Ord. han gåår hvar dagh i byy
och nässiar effter öölkannan. A. Laurentii
Hust. 234. Fritt näsja här och der, och gilja
utan krus. S. Triewald 83. — 2. Nosa dit,
fördrista sig. (Rietz 462.) (Då Göran
Persson yttrade misstanken, att hans ovänner
skulle stämpla mot hans lif, svarade Erik 14)
De skola ej nescha. HSH 3:61.
Näsperla, f. (Brukadt om en karl), denne
Fransyske näspärlan vill rent af våldtaga Sara.
C. Gyllenborg Sprätth. 15.
Näsqvaf, n. Nästäppa, haffuer
näse-qwaaff, ty ther kommer ingen wedska aff
hoffuudet. B. Olavi 2a. Se under
Näsdropp.
Näsryck, m. Rynkning på näsan. Ty se,
o sälla siäl, med fägnsamt lynne ann Hvad
iag till sista tienst om vandel tin kan skrifva,
Åt hvilken Momus ey en näseryck kan gifva.
Rudeen 241.
Nässlebuske, m. Nässla. [T. [-nessel-busch.]-] {+nessel-
busch.]+} en Netzlebuske. Zeph. 2:9.
nesle-buskar. F\ Erici 2:167 a.
Nässnibb, m. Nästipp, folket krymper
sig (i kölden) och näsesnibben gömmer.
Spegel G. verk 256.
Nässtyfver, m. Näsknäpp. [T. [-nasen-stiiber.]-] {+nasen-
stiiber.]+} Näsestyvar(I), backestrek Gaf iag
them så feete. Stjernhjelm Fångne Cup.
9 intr. thet enteligen på näsestyfver och
hufvudstöter utlop (gick ut på). Weise 37.
Nästa, subst., se under Näste, adj.
Nästa sig, refl. [T. nisten, nisteln.] 1.
Bygga näste. Korparna nästa sigh öfverst
up i trän. Schroderus Heracl. 28. — 2.
Innästla sig. (Ryssarnes) opsåt att... nästa
sig ved Östersiön til att komma oss närmare
på li|fvet. Stjernman Riksd. 2:1451 (1664).
Näste, adj. best. Närmaste, tu haffuer
arffrett ther til, och tu äst then näste. Jer.
32: 8. the näste som när honom woro. Esther
1:14. Konungen... giorde honom til en
Höff-uitzman och til nästa Rådh. 1 Macc. 10:65.
giorde Holofernes sina nästa tienare allena
een afftonmåltijdh. Judith 12:10. hon . . .
dricker thet nästa watn som han få kan.
Syr. 26:15. Lät oss gå vthi the nästa
stä-dherna. Marc. 1:38. the gå vthi köpstädherna
och nesta bygdena. Luc. 9:12.- Din schrijffuels
aff den 29 Marti j kom an medh näste (näst
föregående, senaste) post. A. Oxenstjerna
Bref 2: 383. — Till det nästa, i det
närmaste, nästdn. När nu fienderne wore till
thet nesta alle tredde i land vtur skeppen.
Svart Kr. 50. adelen war ... till thet neste
38
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
