Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N - Näste ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Näste
— 594 —
Nöda
äller (utrotad). Ders. 59. — Substantivt. Nästa.
Then rettferdighe haffuer bättre än hans näste.
Ord. 12: 26. Hwilken är tå min näste? Luc.
10:29. Tu skalt icke begära tins nästes hustru.
2 Mos. 20:17. huar och en man bedhes aff
sin nästa, och huar och een quinna aff sinne
nästo. 11:2. mine wener och neste, och
mine kende dragha sigh longt jfrå migh.
Ps. 88:19. Alle hennes näste förachta henne.
Jer. klag. 1:2. när wår näste faller j någhon
synd. O. Petri Men. fall Nia. wåre
bröder och nestar. Guds ord D 8 a.
Näste, n. Bostad. Såsom man icke
be-troor enom stråtröfvare, som löper jfrå then
ena stadhen til then andra, Altså betroor
man icke enom man som intet neste haffuer,
Vthan moste ther indragha, som mörkret
tagher honom. Syr. 37 (36:28). Jagh tenckte,
Jagh wil döö vthi mitt neste. Job 29:18.
Nästkläde, n. Kläder närmast kroppen,
linne. [Jfr Isl. nærklæöi.] Jungfruns . . .
nästekläde. Cup. o. Ven. kärlekskrig B l b.
När våre fäder klädde sig i hudar, när de
lefde utan lintyg, hade de utan tvifvel
gruf-vat sig, som för en stor öfverflöd, om de
sedt våra slätaste råckar och våra nästkläden,
fina som silken, hvita som snö och ymsade
hvar dag. Dalin Vitt. II. 6:131.
Nästla sig, refl. Bygga näste, svalan ...
nästlade sig uti taken. Palmfelt Virg. 26.
Näsvishet, f. Förvetenhet, sjelfklokhet,
inbilskhet, i unge Studiosi, effterfölier icke
edra egna näsevijsheet, vthan ... studerer
flitigt, beviser edra Præceptoribus lydno, äro
och vördning, och förventer een lagligh
kallelse til thet embete, uthi hvilket Gudh eder
täckes bruka. Rothovius 4 Pred. A 5 a.
Näsväder, n. Näsbränna. Och haffua
så hållet the skrymtare emoot S. Paulum
för en vdd eller snaro, och tenckte, om han
them iw så hårdt wille skrapa och wexa
them öffuer hoffuudet, så kunde the göra
honom genom the skrymtare itt näsewäder,
och så medh then ena stilla och twinga
then andra. P. Erici 4: 87 b. Hastigt kommo
the farande, Men näsewäret fingo the, Sådan
leek haa the ey förwäntat. S. Brasck T.
krig. E 1 a.
Näsvärma, f. Näs-värma kallas en liten
fattig brasa i kall vinter. Dalin Vitt. 6: 443.
Nätas, dep. Nätas säger landtmannen om
åkren, när den om vårtiden blifver beströdd
med en oändelig myckenhet af spindeltrådar.
Linné^ Sk. resa 5.
Nätja, intr. Fiska med nät. [Fsv. nätia;
Isl. netja.] nättia, retipiscari. Comenius
Tung. index, the drogho åstadh medh sin
bååt och nätiade. P. Erici 3:2 a. (Hos
Svedberg Schibb. 359, der detta ex. omförmäles,
står genom misskrifning eller tryckfel
nät-lade, hvilket gifvit Rydqvist anledning att
i SSL6: 328, upptaga ett v. nätla.)
Nätjelag, n. Näts utläggande, fiske med
nät. [Fsv. nätia Iagh; jfr Isl,. netlög.] thet
... nättielag må brukas och vara så her effter
som tilförna vantt är. Gust, 1 reg. 5: 69.
Nätjeri, n. Fiske med nät. nättierij. A.
Arvidi 15.
Nätklyka, f., se G i sta.
Nätning, f. Fiske med nät. Nättning.
EmPORAGRIUS 331.
Nätt, adj. Noggrann, redig, klar. [T. nett.\
Bookhollaren vidh Länebancken ... een
da-geligh och nätt längd och book öfver alla
panter medh thes numer holler. Stjernman
Riksd. 2:1613 (1668). Denna öfvermåtton netta
Gräklandz beskrifvaren Pausanias. Rudbeck
Att. 1:252. Gud ville genom sin helga nåd
mig ingiva nätta och krafftiga tancker, som
mit höga upsåt besvarade (motsvarade).
Hermelin A 8 a.
Nättertid, f. Nattetid. [Isl. nætrtimi.]
Nätter tijdh widh man drömer. L. Petri
Jobs bok 33:15. han ... omstörter them nätter
tijdh. 34:25. behöffuer tu ock intet änxlas
nättertijdh. 36: 20.
Nätthet, f. 1. Noggrannhet. Jag kan aldrig
nogsamt undra öfver Platonis nätthet
(dili-gentia) och stora minne. Rudbeck Att. 2:123.
Förrätta all tin handel med skick och
ordning, så lagandes, at samma nätthet sig viser
så uti alla tina saker, böcker och de minsta
papir, som de af högre värde. Hermelin
D 7 b. — 2. Färdighet, taskespelaren, med
nätthet uti fingrar, Och snäll behändighet,
sit hocus pocus slingrar. Kolmodin qy.
sp. lj 415.
Nöd, f. Och (emedan han) ey holled
haffwer... the troo han oss oc wora rike
loffuad haffwer, thaa trengher han oss ther
till med nööd (nödvändighet) thet wij skulom
honom mandskap opsægia. Gust. 1 reg. 1:30.
Men epter skärsseeld är nw vthslächt med
gudz oordh ... så moste och aff nödhenne
(nödvändigtvis) all wigilies och sielamessor
niderfalla och for onyttugh hållen warda.
O. Petri Sakr. 31 a. bögde hon sigh och
födde, ty hennes nödh (barnsnöd) kom henne
vppå. 1 Sam. 4:19. hielpa oss i alla
ålig-giande nöder. P. J. Gothus Ridd. C 2 b.
Jagh finner här uthi... verldligh ostadighet,
hvilcken menniskian kastar i åtskillige nöder
the ther ingen Iagh hafva. Gust. Adolf
Skr. 479.
Nöda, Nödga, tr. Tvinga, truga. [Fsv.
nößa, nöpga; Isl. neyda, nauöga.] mann
icke kan twingha eller nödha then
menighe-mann ... tiil szin eygen schada. Gust. 1 reg.
3:45. Så nödde han honom til tess han
anammadhe thet. 1 Mos. 33:11. han nödde
honom (bad honom enträget), at han skulle
taghat, men han wille icke. 2 Kon. 5:16.
Jagh är fåwitsk worden medh berömelse,
ther til haffuen j nödt migh. 2 Cor. 12:11.
Nödha (träng) tigh icke på honom. L. Petri
Sir. bok 13:13. effter the låge honom så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
