Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N - Nödbeden ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nödbeden
— 595 —
Nödsakligen
hordt öffuer, beiakade han them thet föga
beter än nödder och twingader. Svart Kr.
81. Men bonden är så i verlden födder,
Skhan (skall han) göra gott så mosten blij
nödder. N. Holgeri C 2 b. nödga (våldtaga)
quinnonar. Hes. 22:10. om någhor nödhgar
tigh ena milo, så gack twå medh honom.
Matth. 5:41. Judanar som han medh sigh
nödhgat hadhe. 2 Macc. 15:2. titt godha
icke skulle wara nödhgat (framtvunget),
vthan sielffwiliogt. Philem. 14.
Nödbeden, p. adj. Svår att bedja, att
öfvertala, the bådho Jesum at han skulle
... bewijsa honom sina welgemingar,... til
hwilkit han icke nödhbidhin war. O. Petri
2 Post. 139 a.
Nöddrifva, tr. Med tvång drifva,
nödsaka. [Fsv. nödhdriva.] man skulle
nödh-driffua folk til thenna Natwarden. L. Petri
2 Post. 147 a. theras eghen förtjenst
nödh-dreeff them til en sådana enda (de hade
sjelfva förtjenat, förskyllat, att de
nödvändigt måste komma till ett sådant slut).
Sal. vish. 19:4. nogre orsaaker, som
nöd-drijffve tigh til at uthdraga titt segersvärd.
Phrygius Agon 24.
Nödelig, adj. Förenad med nöd,
trångmål. [Isl. nauöuligr.] många blinda klippor,
skär och grunder ligga i vägen, så att dem
... svårt och nödeligt varder, dädan
undan-komma utan förderf. HSH 1:19 (1527).
Nödeliga, adv. Nödvändigt. [Mnt. [-notliken.]-] {+not-
liken.]+} wij haffue nödelige behoff en
mer-kelige summa til Rikisens geldz betalningh.
Gust. 1 reg. 6:232.
Nödfall, n. Tvingande fall,
omständighet. beredde at följa honom uthi alla
nödfall (nauösynjar). Peringskiöld Vilk. 126.
Nödhjelpare, m. Hjelpare i nöden. [T.
nothhelfer.] Tu äst Israels tröst och hans
nödhielpare. Jer. 14: 8. Han är en Frelsare
och nödhielpare. Dan. 6:27. hålla them
(helgonen) för våra nödhielpare. P. J. Gothus
Rel. art. 453.
Nödhöfvisk, adj. Nödtvunget höfvisk.
synes wel tesse sijdste (bland, dem som
drifva läran om vigvattnet) skola wara
no-got litit nödhöffuiske, och icke giffua
wijgde-watne så mykit tilforenne (företräde) som
the andre. L. Petri Vigv. C 5 b.
Nödig, adj. Ovillig, obenägen,
nödtvun-gen. [Fsv. nöpogher; Isl. naudigr.] mic
tyk-ker illa vara aff alth mith hiertha oc seer
ganska nödigher (ogerna) at nogher swergis
troo man ... skal lidha fördarff. Gust. 1 reg.
1:82. Födher Christi Hiord,... icke nödighe,
vthan sielffwiliandes. 1 Pet. 5:2. handlade
så med frelszet at the skulle hielpa til och
frelsza theras fädhernes land ... til huilkit
the intit nödughe wore. O. Petri Kr. 169.
nödigh och owiliogh til at settia eller hålla
sitt barn til at lära. L. Petri Kyrkord. 83 a.
Gudh wil ingen nödughan tienare haffua.
Om nattv. F8b. Samuel var trögh och nödig
till att effterkomma Herrans befallningh, utaff
räddhåga för Saul. J. Rudbeckius Kon.
reg. 369.
Nödighet, f. Behof. Allmogen ... kunde
beqvemligen komma tilsammans, om sine
nödigheeter til at rådslå. P. Brask Puf. 3.
Nödigt, adv. Ogerna, wij wilie nödugt
see at thet (riket) vthi något nyt...
bekymmer komma skal för wora skul. Gust. 1
reg. 2: 261. Oss är tilkenne giffuitt, att wårtt
folck ... lidit någett niderlag, huilkit Gud
kenne wij ganske nödigt hörtt haffue. RR
16/o 1542. Så moste thet icke wara itt fromt
eller gott hierta, som sådana godh Lagh icke
håller, eller nödigt håller. Försp. till G. Test.
Gör iagh thet gerna, så warder migh lönt,
Men gör iagh thet nödigt, så är migh doch
thet embetet befalt. 1 Cor. 9:17. Monger
länar (utlånar) nödugt. L. Petri Sir. bok
29:10. thet the giort hade sade the sigh
haffua giordt nödigt, och kom ther aff att
the icke annars torde. Svart Kr. 15.
menniskor ... som nödigt gå j kyrkio. P. Erici
1:90 b. Ganska nödigt gick iagh min koos.
Chronander Surge C 3 a. Jag måste släppa
ehr, fast jag thet nödigt vil. Kolmodin
Qv. sp. 1:15.
Nödpenning, m. Sparpenning att
tillgripa i nöden. [T. nothpfennig.] hafva een
nödpenning i förråd, om ålder, soth och
siukdom ... eller något annat händer
påkomma. Brahe Oecon. 53. sende wij tigh
en gullkedie om 176 Cronor, then skal tu
förwara till en nödpenningh. Stock. Mag.
2:776 (1595). jag altid hafver förhoppas...
(att) min gamle och trogne tjänst... så skulle
blifva belönt... at jag mig med något
sola-tium och nödpenning hade mått hafva at
trösta. Gjörwell Nya Sv. bibi. 2:412 (1599).
De skrapa, under ett skeen och namn utaf
näring eller nödpenning, så mycket
tilsam-man... til des de hafva all ting fult op.
Svedberg Sver. ol. 15.
Nödregel, m. Tvångsregel. Så moste
thet jw wara een stoor dristigheet, at man
vthaff itt frijt Exempel een stadgat lagh och
nödhreghel göra och enom androm föresettia
thor._ L; Petri Exorc. C 6 a.
Nödris, n. Tvångsris. (det gemena
folket) vil medh nödherijs regerat och mästrat
varda, och vil doch anseedt varda, som thet
vore fritt, och giorde alt onödd. R. Foss 69.
Nödsak, f. Nödtvång. [Mnt. notsake,
T. nothsache.] wist war förmodandis
riche-sens ok allés wores förderff i grunden, om
swenske men aff vppenbara nöödsaak sig
icke hade vpsat emoot honom (kon.
Kristiern). Gust. 1 reg. 1:36. Här är ingen
nödsak, utan frivillighet. Rydelius Förn. öfn.
företal § 16.
Nödsakligen, adv. Nödvändigt,
ovilkorligen. [T. nothsächlich.] hafver iagh ... vijst,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
