Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - O - Oberedd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Oberedd
— 599 —
Obeständighet
qwemligheet icke kenner, vthan är aff egna
gåffuor högferdigh. P. Erici 5:189 b. — 4.
Otillbörlighet. Wiliom wij ok tiil gefwa ...
alle misgerninga, rooff, brand, mord, ok
andra obekwemmeligheeth. Gust. 1 reg. 1:94.
Oberedd, p. adj. Icke utbildad. Tijn
öghon sågho migh, tå iagh än nu oberedd
war (neml. i moderlifvet). Ps. 139:16.
Oberyktad, p. adj. Icke beryktad. Then
ther troghen barn haffuer, oberychtat för
offuerflödigheet och genstörtigheet. Tit. 1:6.
Oberådd, p. adj. Oeftertänksam,
echte-skap byggia ... aff itt löst afftonsnack och
oberådt moodh. O. Petri Handbok B 2 b.
Obesinnad, adj. Obetänksam. [T. [-unbe-sonnen.]-] {+unbe-
sonnen.]+} Hugsens . . . obesinnade anlopp.
Stjernhjelm Lycks. är. 3 intr.
Obesinnig, adj. Obetänksam. Altså vann
konung östen Jämteland med förstånd, men
intet igenom några obesinnige och ifrige
krigståg. Peringskiöld Heimskr. 2: 249.
Obesinnighet, f. Obetänksamhet,
oförstånd. somlige antogo så Liturgiam af
svaghet, räddhågo och obesinnighet.
Raimun-dius 14. Sådant vore ju een stoor
obe-sinnigheet, vilia lijkna vår Herra Christum
medh Philosophen Zenone och Aristotile.
P. J. Gothus Rot. 7.
Obesked, n. Hänsynslöshet,
besinningslöshet, oförstånd. [Mnt. unbeschede.] the
swermare, Beletestormare och bulrare, som
medh obeskeedh wille taga sakene före.
Svart Kr. 124. Oss mest besvärer, att man
medh sådane obeskedh lather uthföre och
förskicke så monge hester aff landet... intet
achtendes hvarken förbudh eller then store
skadhe som riket ther aff medh tijden kan
tilfoges. Stjernman Com. 1:173 (1561).
Obeskedlig, adj. 1. Oskälig, obillig.
mykin obeskedelig tunga, som j haffue her
til dags varedt tiltwingade. Gust. 1 reg.
4:394. han icke måtte therföre blifva
ansedd, såsom han antingen uthi sin begäran
vore obeskedeligh eller oförskembd.
Schroderus Liv. 624. — 2. Oskicklig, otillbörlig.
•oordentlige och obeskiedlige samqvämer.
Stjernman Com. 1:738(1619).— 3. Som är
utan urskillning. en obeskedelig man, den
der icke vet at giöra åtskilnad emellan godt
och ondt. Lagerström Jean 19.
Obeskedliga, adv. 1. Utan besked, utan
förstånd. Om thetta ärendet warder offta
och mykit talat, och vndertijdhen fast
obe-skedeligha. L. Petri Dial. om nattv. A 2 b.
— 2. Oskäligt, hans fogdar beskattade
bön-drena obeskedeliga. O. Petri Kr. 219. —
Olofligt, otillbörligt, huar nogher
obe-skedelighe gaffue sigh j fraa szin herra
•wthur thet ena landit och in wthij thet
andhra. Gust. 1 reg. 3:125.
Obeskedlighet, f. Obetänksamhet,
oförstånd. Konungh Erich genom sin
obeske-deligheet satt rijket uthi stoor gäldh. Stjern-
man Riksd. 1:279 (1568). Predicanterne ...
fore medh stoor obeskeedeligheet uth, icke
haffuandes thet rätta sättet och förståndet
til at föra folcket in uthi Gudz Ordz rätta
grund och meening. Tegel Gust. 1 hist.
1:100.
Obesmittad, p. adj. Oskadad, oförstörd.
skal Stokholms stad ok sloth oss
vpant-wardas meth bössor stora ok smaa, alla
handa weriar, kruth, loodh ok piil:
obe-smittath i alla motto. Gust. 1 reg. 1:94.
Obesolkad, p. adj. Icke solkad. bröllops
klädningen, som är skön, nyy twettat och
obesolkat. L. Petri 2 Post. 282 b.
Obestådd, p. adj. Icke hållen, icke
vid-blifven. Fredsfördraget yrkades af de Danske
vara ... af Konung Johan och Riksens Råd
i Sverige obestådt och til intet giordt. Girs
Joh. 3 kr. 16.
Obestånd, n. Misshällighet, oroligheter,
uppror. [Fsv. obestånd, skada, förtret,
ledsamhet, krångel.] obestondt och twedrecth
haffuer lenge nooch warit her j riikit. Gust.
1 reg. 2:13. stempla oss nögoth obestondt
wppa. Ders. ær nw företagit eth storth
obe-ståndt med then skalk (Daljunkaren). 4:179.
aff hwad oorsack och tilfelle obestond, örlig
och krijgh kommit är. O. Petri Kr. l.
lätt-färdigheet undertijda i medgång folck till
obestånd beveker. Gust. Adolf Skr. 86.
Obeståndelig, adj. Som förorsakar
obestånd (se d. o.), atwakt haffua paa edre
clercker at the icke med nogor stycke finnes
som richit ok oss alle kunne obestandeliga
wara. Gust. 1 reg. 1:37. j beskriige then
ewangelische lerdom ... segendis thet vare
kætterij etc., ecke ansiendis huru titt oc
opthe j oss loffuet oc tilsakt haffue atj slickt
obestandeligit tall aff sæthe ville. 4: 42. han
brukar ... sijth obeståndeliga företagilsse ...
görandis oss then ena fortreeth vppå then
andra. 5:48. haffua ... anheffuit itt
vbeston-deligit buller. 7:362.
Obeståndeligen, adv. Oskickligt,
olämpligt. then bygning som så obeståndeligen
ther j Wijborgz Stadt företaghin bliffwer, j
thet att the lathe setthie Träskantzerne vthan
för Stadtzmurerne. Fin. handl. 7:281 (1549).
Obeständig, adj. 1. = Obeståndelig.
obe-ståndigh foretagelse. Gust. 1 reg. 4:139. wij
inthet år vethe oss frij oc rolig vara för
ny oc obestandugh stemplingh. 4:148. — 2.
Oskälig, som saknar skäl. någhre äro, som
mena at man sådana Exorcismum eller
be-swärielse widh Döpelsen icke bruka skulle,
föregifvandes några lösa och obeständiga
orsaker. L. Petri Kyrkord. 18 a.
obestån-digha meningar. Ders. — 3. Utan bestånd.
Deijeligh skapnat är obeståndigh. A.
Laurent» Verld. speg. 392.
Obeständighet, f. 1. Obestånd,
obeständighet. Se Beständighet 1. — 2.
Uppror. j ære benegne ... til ath opwekie
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
