Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - O - Okynde ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Okynde
— 609 —
Oliklig
åt bekende orter och nu sedan til okunnige
och nyie landh. Stjernman Com. 1: 914
<1625). thenne okunnuge och mörke skogen.
Peringskiöld Vilk. 8. han red en lång
okunnig väg. Ders. 32. Jfr Oknog.
Okynde, Okynne, n. Olat. [Isl.ükynni.]
så affvnner ock then ene them andra...
Och är sådana okynde ganska alment jbland
menniskiorna. L. Petri 3 Post. 28 b. sådana
okynde haffuer menniskian, Jw meer man
seer genom finger med henne, iw werre hon
warder. Ders. 115 a. Antichristi lyte och
okynne. Uti. på Dan. 360.
Okyndig, adj. Socrates hade then
ar-geste och okyndigste hustro i verldenne.
Schroderus Hels. beg. skattk. 32. hafver
hvar och en thet at följa, hvar til hans natur
honom drijfver, så framt thet icke är een
okyndigh last. Ders. 53.
Okänd, p. adj. reen Jungfrw, okend och
oförkrenckt. Matth. 1: 25 (glossa).
Okärd, p. adj. Ej anklagad. Han lät...
fånga och inhächta två Biskopar ... och
dagen näst ther effter okärde och förvthan all
brott och skuld ... halshugga. Gust. 1 reg.
1: 22.
Okärlek, m. (Kärlekslöshet.) Såsom
kiär-leken är lagsens fullbordan, så är okiärlek
och obarmhertighet lagsens öfverträdelse.
Svedberg Sabb. ro 2:1044. klager hon öfver
... then okiärlek, som hafver tagit
öfver-handena. Dödst. 571.
Okärlig, adj. Kärlekslös. okiärligit,
obarmhertig! och hårdt folck. Svedberg Sabb. ro
2:1647^ okärlighe. Rom. 1:31; 2 Tim. 3:8.
Oköp, n. Dyrhet. thet stora oköp paa
salt, cläde, humbla och annen deel. Gust. 1
reg. 1:194. Då var ock intet oköp (opris)
i Rewel på hästar. Girs Joh. 3 kr. 40.
Oköpan, f. = Oköp. oföre . . . mycket
våller at oköpan blifver. Tegel Gust. 1 hist.
1:145. haffuer förhandlat medh the
Hollen-dare... at the skulle sökia thetta landet medh
salt, klädhe, vijn etc. Och roopas doch icke
thes mindre på hans Nådhe om oköpan och
dyr tijdh. 1:158.
Oladd, p. adj. Icke belastad, the thet
medh oladt samweet... nyttia skola. P. Erici
3:102 b.
Olag, n. pl. Olaglighet. [Fsv. olagh, Isl.
ülög.] nogra bönder ther j westhergötlandt
tagha tool (tull) wtaff the oxadriffuare,... wile
wij ... ath saadana olagh aaffkomma. Gust.
1 reg. 2: 221. Vesterårs recess är ecke Olag,
vtan leggia olag nid med. — lagen haffue thet
wpsått och mening med siig, att olag och
■orett niderleggias skal. 5:176. Öffuerheten
moste jw haffua vpseende medh the Iagh,
som hoos theras vndersåter äro j brwk, och
förweta sigh, om the ock så j sanningenne
äro, som the hetas, nemligha Iagh och icke
olagh. L. Petri Krön. pred. B 4 a.
Olaga, tr. Bringa i olag. synden har
olagat vårt lifz urvärk. Hermelin Fi b.
Hebreiskan ... genom det 70 åhra fängelset
olagades, och blandades med Chaldeiskan
och Syriskan. U. Hjärne Orth. .18.
Oledig, adj. Utan lejd. [Fsv. [-oleidho-gher.]-] {+oleidho-
gher.]+} Se under O f e 1 i g.
Olefnad, m. Dåligt, uselt lefverne, then
lust han haffuer til sådana oleffnat, nemliga
til swalgh och dryck. L. Petri Dryck. B 5 b.
Then man som alt lijter på ens annars
boord, hans leffnat är en oleffnat, Ty han
bedröffuar sitt hierta genom eens annars
maat. Sir. bok 40:30.
Olejd, Olejdad, p. adj. Utan lejd. Wij
wele olegde . . . komma (till rätta). HSH
24:57 (1516). the wille oleigdet oc ofelige
komme tilstedis. Gust. 1 reg. 6:181.
Olidig, adj. Oskälig, thu fordrer och
begärer en olijdig och stor lönn, som är
400 dalar. Thyselius Handl. 2:816 (1547).
Oliflig, adj. Liflös. [Isl. ülifligr.] salt
och watn äre olijfligen creatur. L. Petri
Vigv. C 2 b.
Olik, adj. 1. Dålig, olämplig, otjenlig.
(iak) förbiit epter fööre ... thet doch alla daga
varder olikare. H. Brask (HSH 13:125). then
som Gudh sielffuer ährar och vpsetter, then
moste ock menniskiorna ähra, ähwadh han
ther til synes lijk eller olijk. L. Petri
Krön. pred. F 4 b. Slachtningen skedde på
en olijk och obeqvemligh ort. Schroderus
Liv. 387. — 2. Förvänd, oriktig, theras olika
och åwogha handel (handlingssätt). P. Erici
1:224 a. så synes doch olicht at en
landsman skulle dragas från sin retta domstol.
Gust. Adolf Skr. 47.
Olika, adv. 1. Orätt. I skolen intet olika
handla, j doom, medh alen, med wijgt, medh
mååt. 3 Mos. 19:35. — 2. Mycket, långt,
vida. [T. ungleich.] man alt hittils ej ernådt
någon underrättelse om denna Curtius, hvars
namn dock förtjent olika mera, än månge
andras, at blifva efterverlden öfverlemnadt.
Tessin Bref 2:27. Jfr 01 i k t.
Olika, tr. Ogilla, at bära thenna lilla
bok hos sig i sin barm eller vid sitt hierta.
... thet olikar jag intet. Svedberg Pest. 28.
Olike, m. Som ej är ens like. the pläga
... omkulslå the contracter och förbund, som
the hafva giordt medh theres olijker.
Schroderus J. M. kr. 66.
Oliklig, adj. 1. Olik. Icke haffuer han
(Gud) itt hierta, som sigh så olijklighit är,
som wij alle thet haffue, Wij menniskionar
wilie somligom wel, och somligom illa, effter
som hwar och en tyckes aff oss haffua
för-skyllat, Thet gör Gudh icke, vthan han
haffuer alla menniskior lijka kära. L. Petri
2 Post. 309 a. — 2. Skiljaktig, icke
öfverensstämmande. sådana olijkligha sententier
skola warda förenadhe. L. Petri 2 Post.
198 b. — 3. Orimlig, bevijsa Gudhi
hörsam-heet j alt thet han oss befaler, ehuru svårt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
