Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - O - Olikligen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Olikligen
— 610 —
Olustig
omögheligit, löijeligit eller ock olijkligit thet
någhon tijdh vara kan för vår öghon eller
galna förnufft. P. L. Gothus / Uti. V l b.
— 4. Obillig, framsättia olijklige vilkor. J.
Werwing 2: bil. 5 (1587). then hielp, som
härtill plägar uthgå af gårdetahlet eller
personerne, ... synes något olijkeligen vara,
alt-fördy att den fattige och huusarme gifver
lijka medh den rijke. Stjernman Riksd.
1:742 (1620). — 5. Oförliknelig, olijklig lust,
een lust föruthan sluut, Som aldrig tänckias
kan, fast mindre talas uth. Lagerlöf 61.
Olikligen, adv. Obilligt, oskäligt, när
ther vtscriffues folck, skeer thet olijkeligen,
så att om en fattig bonde hade 10 söner,
scriffues the alle vtt, och en annen som
rijk är... sitter frij. HSH 24:160 (1566). medh
theris (snickarnes) ämbete här fast
oordent-ligen och olijkeligen tilgår, vthi så måtte,
att hwar man, och then mäst som sådantt
ämbete aldrigh lärth haffwer, vnderstår sigh
samme theris ämbete att bruke. Skråord.
251 (1575). om det går länge olijkeligen til
uti ett land och rijke, så kommer Gud på
lychtonne och straffar både öfverheet och
undersåtare. J. Rudbeckius Kon. reg. 32.
Olikmätigt, adv. Orättmätigt. Romulus
. . . effter sin affgång skulle blifva räknat
bland Gudarna, icke olijkmätigt, hälst medan
honom feeltes hvarken modh och sinne at
intagha sitt fädernes rijke, ey heller
snell-heet medh rådh och anslagh at byggia
sta-dhen Rom. Schroderus Liv. 14.
Olikt, adv. Ojemförligt, ett olikt yppare
stycke. Palmfelt Virg. 10. Jfr Olika 2.
Olit, f. Det som ej är att lita på. görs
behoff ath granneliga wetha hwad sacher
ware ther man wille fota oppaa, Saa wij
sette icke liith til ooliith. HSH 20:211 (1507).
Så att tw icke slår lijtt på olijtt. RR 8/’ii 1545.
Olja, tr. Gifva sista smörjeisen. [Mnt.
olien, olgen.] Spöria then siwka til... om
han wil läta olia sich. O..Petri Handbok
E 2 b.
Oljebär, n. Oliv. [T. ölbeere.] Icke kan
fikona trädh ... bära oliebär. NT 1526 Jac.
3:12.
Oljoberg, n. Olivberg, olivgård. j
skullen äta aff wijngårdar och oliobergh som j
intet planterat hadhen. Jos. 24:13.
Oljofermelse, f. (Se Ferm a.) Then
olio-fermelse som Bisperna haffua vnder Påuen
alment brukat. L. Petri Kyrkord. 77 b.
Oljogård, m. Olivgård. wijngårdar och
oliogårdar. 1 Sam. 8:14.
Oljokaka, f. Olivkaka. [T. ölkuchen.]
thet [manna) hadhe en smaak såsom een
oliokaka. 4 Mos. 11:8.
Oljoqvist, m. Olivqvist. Neh. 8:15.
Oljoträd, n. Olivträd. [T. ölbaum.] Tu
skalt haffua olioträä j allom tinom
landz-endom. 5 Mos. 28:40. .
Oljud, n. Missljud, dissonans, theras
(stämmornas) oliudh är streeft. Comenius
Tung. 774.
Oljuf, adj. Oangenäm, okär. [Isl. üljüfr.)
Oss hopas at, huar wij saadana schalkar
straffa, edher thet icke oliwfft wara. Gust.
1 reg. 2: 68.
Oljuf lig, adj. Ovänlig, kärlekslös. een
oliuffligh gåffua (Vulg. datus indisciplinati>
är icke behagheligh. Syr. 18:18. j gören
aff mich en strengan domare och en
oliuf-ligan gudh. O. Petri 1 Post. 72 a. oliufligh
och förskreckeligh predican. L. Petri 3
Post. 8lb.
Oljufliga, adv. Ovänligt. I förstonne
steller hon wel sigh för omslagh skul
oliuf-ligha emoot honom. L. Petri Sir. bok 4:19.
Olning, f. Smörjelse. [Mnt. olinge.] then
yttersta olningen som the krancke pläga
tagha. O. Petri Sakr. 11 a. then olning eller
smörielse som j apostlenes tijdh skedde.
Handbok E 2 b. Olningen som plägar
brukas i Fermelse, j Prestawiyelse, och med
the krancka. Falck 93 a.
Olof, n. Med olof, utan lof,
tillåtelse. [Fsv. Isl. ülof.] han medh Konung
Gustaffs oloff och ominne gaff sigh ther ifrån.
Tegel Gust. 1 hist. 2:96. Folcket... bleffuo
mootvillige och endtligen medh låff eller olaff
öfvergåfvo belägringerna. Girs Er. 14 kr. 53.
Olust, f. 1. Obehag, ledsamhet, förtret.
Om någhor tagher sigh hustru,.. . och hon
icke finner ynnest för hans öghon för
någhon olust skul. 5 Mos. 24:1. (Öfv. 1878:
emedan han har beträdt henne med något
skamligt.) Sannerligen om det stogo uthi
mitt welde, skulle then olust (neml. kriget}
länge sedan hafva vändt åther. Gust. Adolf
Skr. 121. den olusth och örligh, som hafver
på någon tijdh tilgörandes varitt emillan oss
och H. K. N:de j Danmark. Hallenberg
Handl. 62 (1613). I stilla ro Jag valt mitt
bo, Dit ingen olust hinner. Dalin Vitt.
3:123. — 2. Oväsen, fredsstörande företag.
[Mnt. unlust.] olust, perlamente, trättan heller
nogor otuchtann anrette. Schmedeman Just
26 (1545). Jfr Otuktan. Biskoparne i
Norrige vore gångne honom (Danmarks konung)
på nytt til handa; men ther några aff them
ville begynna någon yttermehra olust,
förhoppades han icke blifva the Svenskes
undsättning föruthan. Girs Gust. 1 kr. 134.
Olustig, adj. 1. Dyster, trumpen, ovänlig.
Thet bliffuer owädher jdagh, ty himmelen är
rödh och olustigh. Matth. 16:3. Een ond
quinna gör itt bedröffuat hierta, olustigt
an-sichte, och hjertans ångest. Syr. 25:31. Huru
skal then gerning wara Gudhi behagheligh»
som aff itt olustigt och owiliogt hierta gåår.
Försp. till Rom. — 2. Obehaglig. Inamenus,
olustugh. Var. rer. voc. R 8 a. när the något
bidia effter theras eghen begärelse, warder
thet them förnekat, ja Gudh legger them
snarare j then stadhen korset vppå, hwilket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
