Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - O - Olyckas ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Olyckas
- 611 —
Olämpa
wel är olustigare, men thet är likwel them
nyttugare. L. Petri Skyld. G 4 a. itt klaart
soolskijn effter then olustighe väderleken
begynte skijna. Schroderus Liv. 14. —
3. Oländig. T e s q u a,... olustog mark. Var.
rer. voc. M 8 b. fienden ... innehade en slem
och olustig ort, ther som vore månge buskar
och backar. Schroderus Liv. 837.
Olyckas, dep. Misslyckas, förolyckas.
detta olyckades. Petrejus Beskr. 2: 221. Det
är ... angelägit... at hwart och et blifver
användt efter natursens inrättning, utan
hvilken all ting olyckas. Linné Sk. resa 409.
många skepp varit olyckade vid dessa
stränder. Gotl. resa 259.
Olycksam, adj. Olycklig, olyckosamt
krijgsfolck. Upp. 16:16 (glossa). Tu est
worden rett een olyckosam man. Balck Krist,
ridd. G 4 a. itt olyckesamt ächtenskap. P.
Erici 1:148 b. en olycksam strijdh.
Schroderus Liv. 95. gick han uppå en olycksam
dagh up uthi templet. Ders. 887.
Olydaktig, adj. thenne wor konungzlighe
stempning ohörughe och olydachtighe. Gust.
1 reg. 13:226.
Olydighet, f. Olydnad, tala orett och
olydhigheet. Es. 59:13. all offuerträdhelse
och olydigheet haffuer fått sijn retta löön.
Ebr. 2:2.
Olydna, f. Olydnad. [Isl.ühlflni.] olydhna
är een troldoms synd. 1 Sam. 15:23. the
äro wordne förhärde vthi sinne olydhno.
Jer. 5: 6. för eenne menniskios olydhno äro
monge wordne syndare. Rom. 5:19.
Olåt, m. 1. Missljud, dissonans, theras
(stämmornas) olååt är... illaliudande.
Comenius Tung. 774. — 2. Bannor (? Gräl,
kält). Föräldrar ... böra aldrig städia sin barn
olåt, stickenhet och vrede. Svedberg Ungd.
reg. 52. När the them (barnen) straffa, moste
thet ske med fog, beskedelighet och skäl.
Ty med thet at the fara öfver barnen med
olåt, ondsko och storm, retas barnen til
ondsko och bitterhet. Ders.
Olåtas, dep. 1. Skräna. sörja, qvida,
vondas och olåtas. Svedberg Ungd. reg. 55.
— 2. Gräla, träta. Mannen begynte olåtas
medh sijn hustro, och ... henne dängia och
slå. Schroderus Albert. 2:133. hans hustro
begynte åter til at bulra och olåtas. 2:341.
han får therföre intet olåtas och arga på
mig, at jag icke äter alt thet honom lyster
med sådant begär som han. Svedberg
Ungd. reg. 462.
Olåten, p. adj. Grälaktig, icke vara
otålig, knorrigh och olåten. Brahe Oecon. 92.
Olåtig, adj. 1. Som förer oljud, olåtiga
sällar (om dem som väsnas på gatorna).
Stjernman Com. 3: 598 (1667). Et olåtigt
(grinigt, gråtigt) barn. Lind Ord. — 2.
Grälaktig, knarrig, vresig, een trättosam och
olåtigh quinna. L. Petri Sal. ord. 21:19.
änär som offtast Darius wardt olåtigh, fo-
gadhe och blidkadhe honom Cyrus. Uti. på
Dan. 224. bliffwer hon genom otålsamhet
mykit olåtigh. L. Pet. Gothus 59 b. böra
the icke vara trumpne, stickne, olåtige ...
utan frome, gladlynte, venlige. Svedberg
Ungd. reg. 54. — 3. Missbelåten, missnöjd,
knotande. intet stånd är här så godt, at icke
en olåtig skulle där uti finna ymnigt ämne
til qvida. Columbus Poet. skr. 0 4 b. så
skulle vi Christne intet vara så otolige och
olåtige, när oss motgång och förfång
vederfars. Svedberg Försvar 21.
Olägenhet, f. Dålig belägenhet,
ställning. på det rijket igenom upskof af reda
och räkenskap icke måtte mehr och mehr
förfalla i olägenhet. Stjernman Riksd. 3:
2118 (1693).
Oläglig, adj. 1. Illa belägen. Syn skal
hållas emellan Valborgs och Allhelgonadag.
Är orten så oläglig, at man på then
åhrs-tiden tit ej komma kan,... tå må syn ske
å annan tid, när bar mark är. Lag 1734
J. B. 14: 2. —2. Svår, bekymmersam, orolig.
att I under mitt regemente måge (så mycket
i desse oläglige tijder skie kan) hållas vid
lag och laga stadgar. Gust. Adolf Skr. 124.
Olämpa, Ulämpa, f. [Mnt. unlimpe.]
1. Olämpligt, otillbörligt beteende, ther
nå-gen wrångwijss menniskie wille ... wände
oss then vlempe till, att wij skulle ware
tillsinnes förläggie (afskaffa) Presterne.
Thy-selius Handl. 2: 314 (1547). — 2.
Förolämpning, skymf, wij aff kärleek wår faldna
nästes synder så öffuerteckia skole at han
behåller sitt godha namn och ähro, och
ickegenom wår falska witnesbyrd, thet är, genom
allahanda olempo och bakdantan, thet mister.
P. Erici 5:67 b. uthsprijda en hoop
smädeskrifter och böcker til Hans May:tz... olämpa.
Widekindi 198 (K. br. 1613). — 3. Förtret,
omak, olägenhet, the gerne wele wpweckie
och hissa oss vpå halssen snarest sagt all
vlempe. Gust. 1 reg. 13:273. han wille
be-klage szig för herrer och förster, och komme
ossz en stor vlempe på halszen. RR 8h 1544.
the kommit hade alla rijkzsens inbyggiare
uthi förtal uthom rijkes, innan rijkes på
stoor olämpa uthi många måtto. Girs Gust.
1 kr. 97. Konungh Gustaff väl sågh then
olämpa som fölia ville på thetta the Danskas
listige påfund (att begagna svenska
riksvapnet). Ders. 212. dhe oskyldige må blifva
utan olämpa och den bråtzlige ... afstraffas.
Stjernman Riksd. 3:1939 (1683). the icke
vela betiäna sigh utaf våre Convoyer, uthan
... förfalla uthi the olegenheter, som både
them sielfva ruinera, jämväl och andre medh
them uthi större olämpor störter. Com.
4:35 (1673).
Olämpa, tr. 1. Förolämpa, skymfa,
skämma ut. Konung Göstafs berömmelige
nampn ... skulle af någre skämmeliga
menniskor vara olämpat. Stock. Mag. 2: 693 (1609).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
