Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - O - Omlägra ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om lägra
— 616 —
Omskåt
och een sökia för sig och sine tiänere hwss
och seng för sine penninger. A.
Oxenstjerna (HSH 35:147). Nu händer sigh at
någon dragher til ländzmannen eller
fier-dingzmannen och begärar omläggning,
föregifvandes sigh hafva frij pass, och förty vil
han frij fordenskap hafva. Stjernman Com.
1:644 (1615). Båtzmäns och ryttares
omläg-ningar til mat och häst. Riksd. 2:1053 (1654).
Om lägra, tr. Kringränna, kringskansa.
[T. umlagern.] Medh thet Siette Budhet
Gudh alla ächtafolks soffuekamrar och theras
sängar omläghrar. T. Johannis Fästn. D 9 a.
Omlöpa, Umlöpa, intr. [T. umlaufen.]
1. Kringlöpa. itt vmlöpande hiwl. 2 Macc.
13:5. — 2. Tilländalöpa. året om löper. Vish.
7:19. the ville inge penningar alf them
up-bäre, för än tidhen vore omluppen.
Schroderus Liv. 556.
Omnes, plur. (Lat. omnes, plur., alla.)
Herr Omnes, gemena hopen, pöbeln.
[Mnt. her omnes, T. Herr Omnes.] Här
medh är then gemena hopen Her Omnes
affmålat. R. Foss 354. Her Omnes trängde
utan respect så starcht in til oss, at det var
fast medh oss giordt. Nordin Krigshist.
2:73 (1656). Herr Omnes ... blefve så
animerade emot Konungen ... at de ginge
cater-vatim til någre tusende och ville storma det
Palais Konungen logerade uti. 2:75 (1656).
Omod, n. Modlöshet. När greffuens
wen-ner thet hördhe, the finge ett stortt omodh,
... och fölle thenn fruenn till fodtth. H. O.
visbok 23.
Omodig, adj. Otröttad. (Se Mod,
Modig, trött.) then omodighe och orolige siälen
intet öghnableck kan stille vara. J. Sigfridi
föret, a 6 b.
Ompusla, tr. Ompyssla. [D. pusle.] När
alt är så syslat Och vähl ompuslat.
Hus-spegel A 8 a.
Omränna, tr. Kringränna. när med
sorge-måln jag tätast omränd var. H. C.
Nordenflycht 111. utsände slupar dem redan
om-rändt. Malmborg 589.
Omröra, tr. 1. Omtala, omförmäla. thet
för longt wore omröre. Svart Kr. 7. —
2. Röra, angå. ährender, som anten
Regimentet eller Rättegångarne omröra.
Stjernman Com. 1:737 (1619). alt thet som staden
omrörer. Ders.
Omse sig, se U mse sig.
Omseda sig, refl. Ombyta sed. vi have
uti mycket omsedat oss til värre. Hermelin
A 2 a.
Omsikt, f. Omtanke, omsorg. [T. [-um-sicht.]-] {+um-
sicht.]+} ingen än så vaksam omsicht fört Vid
slika ämbets värf, at det i alt behagas. S. E.
Brenner Dikt. 1:166.
Omsiktig, adj. Omtänksam. [T. [-umsich-tig.]-] {+umsich-
tig.]+} om vi... intet hafvom varit något litet
omsiktige, så finne vi oss utaf hela verlden
öfvergifne. Österling 2:71.
Omsiktighet, f. Omtänksamhet. [T. [-um-sichtigkeit.]-] {+um-
sichtigkeit.]+} Omsicktigheten af dig (kärleken)
läres. Columbus Poet. skr. E2a.
Omskepa, tr. Omskapa. Vi ville
änte-ligen oss til Franska omskepa. Hermelin
A 3 a.
Omskifta, Umskifta, tr. Ombyta, utbyta
mot annat. [Fsv. umskipta.] Saul vmskiffte
sijn klädher och toogh annor vppå. 1 Sam.
28:8. Hedhninganar omskiffta sina gudhar
... och mitt folck haffuer orhskifft sina
her-ligheet vthi en onyttogh affgudh. Jer. 2:11.
Lät tina tanckar icke så förskreckia tigh, och
vmskifft (förvandla) icke så tin hyy. Dan. 5:10.
Omskiftelig, adj. Omvexlande, ombytlig.
[Fsv. umskipteliker,. Isl. umskiptiligr.]
So-lennes omskiffteligha affgång och tilgång.
L. Petri Sal. vish. 7: 18. den
omskiffte-lige och ostadige väderleken. Lindestolpe
Pest. so.
Omskifva, tr. Kringsvänga (som en
skifva), sådan regla, som ... iemliga lika
som ostaduga wäderflaggor omskijffuas. A.
Andreæ Försp. till Uti. på Dan. a 6 a.
såsom han them tilförenne medh exaltauit
haffuer för trapporna opfördt och j
ähro-stolen insatt, så skijffuar han nu hiwlet om
och spelar deposuit medh them vthföre igen.
Ders. e 4 b.
Omskränka, tr. [T. umschränken.] 1.
Omgifva, omsluta, öen ... är på alla sidor
med hvassa ock branta bergzklippor
om-skränckt. Peringskiöld Ad. Brem. 3.
Matkar ... omskränckta och invefvada med vahr
och slem. Lindestolpe Matk. 34. — 2.
Inskränka, trångt begränsa, limitera,
om-skrencka, inskrencka. Svedberg Schibb. 282.
then som förer värcket, måste sig lämpa
eff-ter tillfällen och icke kan medh visse regler
och Iagh omskränckt varda. Stjernman
Riksd. 2: 862 (1634). Vi äre der til oskyldige,
at Konungens religion med några vilkor
om-skränckes. J. Werwing 1:221. det
(försvaret) så omskränckt intet låter giöra sig,
uthan måste (jag) det så omständligt
uth-föra. U. Hjärne Par. 3. menniskiors . ..
omskränckte förstånd. Lindestolpe Pest. 38.
Omskåt, n. Tur, ordning. Altså hafue
dhesamme hafft den ordningen sigh
inbör-dhes emillan, att en utaf dhem måtte och
skulle vara Hufvudbonde, som dhe kallan,
hvilkens plicht var, att när omskåtet till
honom kom, att han skulle hålla soldat, då
har han icke allenast varit obligerat sielfve
persohnen att skaffa, uthan och allena
för-nöija honom hela lego summan,... och det
så länge till des hans knecht blef i
fiende-landh slagen eller sothedödh, då han först
slapp och samma omskåtet kom till hans
näste rothelagare i ordningen, och altså borth
åth, till des hon på det sättet gått hvarfvet
rundt omkring och begynts igen på den första.
HSH 31:213 (1666).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
