Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - O - Omskäpna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Omskäpna
- 617 —
Omständer
Omskäpna, tr. Omskapa. [Isl. skepna,
skapnad.] högmod, en odygd, som de första
änglar til de första dieflar omskäpnade.
Hermelin C 2 b.
Omskära, tr. Kringskära. omskära
hennes näghler. 5 Mos. 21:12.
Omskäran, f. Omskärelse. P. Erici
2:286 a.
Omskönt, konj. Änskönt. Så veet iag
vist, om skönt min kropp och siäl nu
skil-lias, At dem till evig tijd den skillnad ey
bevillias. Columbus Poet. skr. B l b.
om-skiönt gode förordningar äre giorde . -. blifva
de samma lickväl utan värckan. Stjernman
Riksd. 3:2104 (1693). Omskönt skalet är
oreent och skroflot, öpnar man thet likväl,
förty ther förmodas någon perla vara
in-sluten. Spegel G. verk. 5.
Omsköta, tr. Bry sig om. Silfver såsom
och guldet rödha Vij förachta och ey omskötha.
S. Brasck Ap. gern. H 3 a. Jfr Sköta.
Omslag, Umslag, n. 1. Sken,
förevändning, undflykt, han sijn ondsko förblomar
och betecker medh itt sådant omslagh och
fagert skeen, at hon som nogast synes eller
achtas kan. Uti. på Dan. 361. alt thet han
i så motto medfoor, icke annat var ähn itt
löst omslag. L. Petri Kr. 97. thet var icke
hans fulla alfvar, uthan giordet för omslag
skull. Ders. 142. han for:ne stycker inthet
haffuer föregiffuit ... för nogot snak eller
omslag skuld, vthan åff rettha aluårda
(allvarlig) mening. Gust. 1 reg. 4:215. monde
hans Kon. Mt., såsom een troogen vän, uthan
umslagh och förhalningh, sigh skicka effter
förbundet. Tegel Gust. 1 hist. 2: 33. —
2. Varubyte. [Jfr Mnt. ummeslach, T. [-um-schlag.]-] {+um-
schlag.]+} bedrägeligha handla j köpande och
säliande,... medh orettferdigt vmslagh och
weslande. Balck Catech. V 2 b. — 3.
Utlyst sammanträde för uppgörelse om
skulders betalning. (Se Patent om vissa
omslagsdagar för manande och betalande, d. 15
aug. 1619. Stjernman Com. 1:710.) Att och
ett omslag ansteltes och privilegerades j
Stokholm att hollas på helge tre konge eller
Kyndermesse tijdh, och varade j 14 dagar:
så at alle betalningar till den tijdhen emellan
handlande heller eliest contraherande män
dijt bleffue satte, och då godh giordhe. A.
Oxenstjerna (HSH 37:183).
Omslika, intr. Kringsmyga. [T. [-umschlei-chen.]-] {+umschlei-
chen.]+} then omslijkande heluetes dieffuulen.
P. J. Gothus Fastapred. 4.
Omslå, Umslå, tr. och intr. Trumma ut,
genom trumslag förkunna. [T. umschlagen.]
skal ingen vdi lägret, sedan vagt är vmslagin,
sit rör aff skiute. Gust. 1 reg. 10: 52. Hvem
som vachten försummar, när . . . omslaget
eller tilsagdt varder. Gust. Adolf Skr. 252.
— [T. umschlagen lassen, värva.] han
genom ... trummetande läter omslå och
an-tagha knechter. P. Erici 5:260 b.
Omsonst, -sunst, -synst, adv. Förgäfves.
[T. umsonst, umsunst.] Astrild ... ey nånsin
har sin boga spänt omsonst. Brobergen
382. omsonst han Ingeborg begär. Celsius
Ing. 16. hans möda var omsonst. Sv. nitet
n. 2. Är då alt hopp omsunst? C.
Gyllenborg Andr. L 2 a. här var nu alt omsynst,
theruppå the så länge arbetat hade. Gust.
Adolf Skr. 132. Jfr Omsuss.
Omsorg, f. Bekymmer, oro. Jagh fattar
then omsorgh, att I måste vara fallne uthi
svår siukdom; Gust. Adolf Skr. 483.
Omsorgelig, adj. Försiktig, varsam.
Vijpan är omsorgelig Och medh stoor flijt
achtar sigh. J. Olssön.
Omsorgse, Umsorgse, adj.
Omsorgsfull, sorgfällig. Een wijs menniskia är vti
allo tesso vmsorgse. Syr. bok 1536 18:27.
Så lähr nu Feltmarskalken ... vara omsorgse,
huru först een skickeligh orth till
kruut-bruuket vällias må. Landt. instr. 298 (1679).
Omspringa, intr. Förfara (med). [T. [-um-springen.]-] {+um-
springen.]+} omenniskligen och ochristeligen
med them är omsprungit. Petrejus Beskr.
2: 200. E. May:tt hafver orsak att achta sig
för ett, att icke någon finnes, som köper
Chronens geldh åth sig och där gör E. M:tt
först discredit och sedhan medh kopparen
lijke så ommspringer. A. Oxenstjerna
(HSH 29:278).
Omspänna, Umspanna, tr. Omfatta,
gripa om (med utspända fingrar). [T. [-um-spannen.]-] {+um-
spannen.]+} mijn höghra hand haffuer
vm-spannat himmelen. Es. 48: 13. (L. Petri.
har der omspent.) Then alla himlars vidd
och hela jordens krets Omspänner. Spegel
Återv. par. 5. spiutets skaft var så tiockt,
at man thet med handen knapt omspänna
kunde. Peringskiöld Heimskr. 1:778. så
mycket ohäcklat lijn, som man omspänna
kunde emellan tummefingret och thet längsta
på handen. 1:813.
Omstalla, tr. Kringränna. Fienderne på
nästan alla sijdor Sveriges rijke så hårdt
omstalla och belägra. Lindestolpe Pest. 32.
Fästningen ... var så hårdt omstallad, at
com-mendanten snart var sinnad at gifva up
henne. Roman 252. Jfr Bestalla.
Omstjelpa, intr. Stjelpa omkull, thet
(skeppet) skal iw omstielpa eller löpa j
qwaff. L. Petri 1 Post. P5a.
Omstunder, adv. Nu omstunder,
nu för tiden. [D. =]. At Damon för sin
vän ei döden undanrymde,... Thet höre vi
med lust, och läse thet med under, Med
under at thet ei sker också nu omstunder.
Spegel G. verk 193.
Omständer, Umstände, pl.
Omständigheter. [T. umstände.] thet bewijsa all
vm-stende här j texten. L. Petri 1 Post. a 6 b.
i samma Crönicha icke alle omständer så
vttryckte äre, hure han aff Konung Cristiern
medh the andre Swenske förraskadh och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
