Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - O - Otemprad ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Otemprad
— 629 —
Otrogen
relser och vtemelige wälustan. 2: 237.
öffwer-flödigheet, lösachtigheet eller annen
otäme-ligit wäsende. RR 1545.
Otemprad, p. adj. Illa blandad, tillredd.
[Isl. tempra.] en otemprat plåstring
(rappning) på een slett wegg icke kan bestå
emoot regn. Syr. bok 1536 22: 20.
Oterig, adj. Oren, smutsig; styggelig.
[D. uterig Kalkar, Mnt. unterich.] itt
otee-rigt kärille. Hos. 8: 8. Hon håller reent och
snygt uti sin litzla kåta Och vil alzintet som
oteerigt är tillåta. Spegel G. verk 204.
dryckenskap är een ... sleem och oteerigh
dief-uuls last. L. Petri Dryck. D 5 b. Then som
haffuer sigh oterugh medh oskäligh creatur.
Tegel Gust. 1 hist. 1:191 (1528). Jfr Rietz
728 a.
Oterighet, f. Orenhet, styggelse. Then
oterogheth haffuer med oskælich creatur.
Gust. 1 reg. 5:27. samman kobblat
oterug-heet af otroon, girugheten, ocker och flere
sådana synder. P. Erici 2: 259 b.
Oterlig, adj. = Oterig. [D. uterlig
Kalkar, Mnt. unterlik.] blodz uthgiutelse, mordh
och brandh och myckitt annat oterligit onnth.
Stjernman Riksd. 1:97(1529). tungan är sig
lik, och blifver alt then samma, Ostadig, falsk
och arg, stygg, skamlös, oregerlig, Förmäten,
stolt och vrång, spotsk, hädelig, oterlig.
Spegel G. verk 251.
Oterliga, adv. O snyggt, hwar och en
sigh medh klädhnat och alt annat
eenfalde-ligha . .. och likwel icke ..’. oteerliga halla
skal. ^ L. Petri Dryck D 8 a.
Otid, f. Svår tid, dyrhet. wij weta ey
fatige men sielffua fulleliga rådt, for then
otidt paa all tingest ær, huru wij leffua scolo.
Gust. 1 reg. 1:262. then sthore otiidh och
oköp ... paa salth, clædhe och annor deel
som wij behöffua ath köpa. 3:119. the
mon-ghe landtzköpere szom fara ok flytha om
kringh menighe landit och giöre oss ther
medh sthora otidh. 3:363. göre otijd på
köpett. _ HSH 39:197 (1606).
Otida, adj. Som sker i otid. otijdha född.
Job 3:16; Pred. 6:3. icke förfära them j
theras wånda, med någhor otidha ord om
dödhen. L. Petri Kyrkord. 22 b. galna
menniskor offta plägha medh otijdha ...
orseck-ter binda oc vppenbara sig sielffua. Chr.
pina K l b. war Petrus medh sin otijdha
strijdh (mot dem som grepo Kristus) Gudh
olydig Ders. R 2 b.
Otidig, adj. 1. I otid, förtidig, eenne
quinnos otijdhigh börd. Ps. 58: 9. födha
otij-dhogha födzlo. Es. 65:23. otijdigh född.
1 C or. 15:8. the otijdhighe teelningar warda
sönderbrotne, och theras frucht är intet
nyt-tigh, omoghen til at äta. Vish. 4: 5. hålla
sigh ... ifrå otijdigh sömpn, som är strax
effter natwarden (aftonmåltiden). B. Olavi
83 a. the haffuande skola födha otijdhighe
barn. Forsius Esdr. 112. — 2. Omogen,
icke utbildad, en lijten otijdigh piga.
Ern-hoffer 104 b. — 3. Otjenlig. Uthi många
provincier är för otijdhigh vederleek skull
vintersäden lithet och illa blefvedt sådt.
Adlersparre Hist. saml. 3:278 (1630). —
4r. Otillbörlig, oanständig, otidig och
fåfäng yppighet. Stjernman Riksd. bih. 316
(1640). (Förordningen) dels aff ogeenheet,
deels annat hvarjehanda otijdigt och
egen-nyttigt affseende, icke behörigen effterlefves.
Com. 3: 308 (1665). debauche, otidigt,
odygdigt lefverne. Svedberg Schibb. 262.
Otidighet, f. 1. Användande i otid. Intet
är gott, som icke genom otijdigheet och
obruuk kan blifva värre. U. Hjärne Surb.
34. — 2. Otillbörlighet. föhrer (knekten) ett
ondt och oskickeligit lefverne med
slagz-måhl och andre otijdigheeter. Stjernman
Riksd. 3:1924 (1683).
Otillbörlig, adj. Oanständig, uti snack
och taal så otilbörlige, så at theras
besö-kiande haffuer mehra vämjelse än frögd
medh sigh. Schroderus Hoff. väck. 88.
Otilldräglig, adj. 1. Ofördelaktig,
hinderlig. [T. unzuträglich.] hvilken
handelsordning bemälte främmande (köpmän)
förmena skal vara uthi theras handel med
stadsens invånare them endeles otildrägelig.
Stjernman Com. 2:631 (1650). — 2.
Odräg-lig, ohjelplig. skulle ... Kongl. M:tz
solda-tesqua lijda otildrägelig afsaknadt och afbräck.
Stjernman Riksd. 2:1299 (1658).
Otiod, n. Otyg. [Isl. üPjoÖ, pack, [-slödder.]-] {+slöd-
der.]+} Alt thet som kloas vil... The tiena
ei i kök, ei heller uti buren; Ty vil jag ei
1 hop med slika otiod haka, Men hällre
achta på the andra foglar spaka. Spegel
G. verk 204.
Otrefsam, adj. Försumlig. Sjuklige sågo
alla barnen ut, dels af svält, dels af
otrefsam ansning. Carleson 44.
Otrefven, Otrifven, adj. Overksam,
försumlig, trög, sömnaktig. [Fsv. othrivin.] för
läte skul förfalla bielkarna, och för otreffna
henders skul dryper huset. L. Petri Sal.
pred. 10:18. altidh ähr frusin jordh fhör laat
och otreffwenn swinn, effther som seijes
pl äger. Fin. handl. 10:116 (1565). een laat
och otriffuin menniskia. Schroderus Hoff.
väck. 205. Cicero sägher, at een othrijfvin
qvinna är en säck, upfylt medh käthi och
okyskheet. Albert. 1:206.
Otrifvenhet, f. Lättja, oföretagsamhet.
thenne närvarende dyr tijd . .. förorsakes aff
then menige mandz stora försumelser,
otriff-uenheet och oskickeligheet. Stjernman
Com. 1:78 (1546).
Otro, f. Trolöshet. [Fsv. Isl. ütrü.]
bewijste honom all otroo. 1 Macc. 11:53.
Otrogen, adj. Trolös, förrädisk, han
war otroghen worden, Ty han hadhe giordt
... Konungens fienda til offuersta Prest.
2 Macc. 14:26.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
