Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - O - Ostraffa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ostraffa
— 628 —
Otemelig
andre geffwas aff gudhi frij och ostormadhe.
O. Petri Men. fall K 8 b.
Ostraffa, intr. Underlåta att straffa.
Hwar the siig anners emothe tiig eller
nå-ghen annen wår wndersåthe beuisa en (än)
tiilbörliget är,... wele wii ther wtöffuer jcke
ostraffe låte. Gust. 1 reg. 6:23.
Ostraffad, p. adj. Oklandrad. (Se
Straffa.) Läter oss ingom j någhon måtto
förarghelse giffua, På thet wårt embete må
ostraffat bliffua. 2 Cor. 6:3.
Ostraffelig, adj. Oklanderlig. [Mnt. [-un-straflich.]-] {+un-
straflich.]+} eth gott ock erligit mynt, som
Oss förhoppas vstraffeligit vare schall.
Stjernman Com. 1:49 (1539).
Embetzmän-nerne ... göra gott och ostraffeligit värck.
1:73 (1546). Ett godt och ostraffeligt vatn.
U. Hjärne Anl. 2.
Ostraffel igen, adv. Oklanderligt, the
Rysser ... thet Suenske tungemåll
ostraffe-ligen både läse och scriffue lärdt hade.
RR 1543. vm någre ... siigh ingelunde
kunde eller wilde benöije lathe medh
sådane maath och ööll som man them
ostraffe-ligen giffuendis warder. Fin. handl. 7:234
(1548).
Ostridig, adj. Oduglig till strid, uppå
slåttet kunde näpligh rymmas the. quinnor,
barn och andre ostrijdighe flere.
Schroderus Liv. 571.
Ostridsam, adj. Ej stridbar, oöfvat och
ostrijdhsamt folck. Schroderus Liv. 162.
Ostyreman, m. Som förorsakar oväsen,
stoj, ofog. (Se Schlyter Ord. ostyria;
Mnt. unstur.) warder och någer ostyre man
griipen ... thå må han fongas och i kisto
settias. Gust. 1 reg. 7:140.
Ostyrlig, adj. Oregerlig. [Mnt. unsturlik.]
hans ostyrlighe tunges brist, at bruke smedhe
ord. Schroderus Liv. 550. ett ostyrlighit
folck, ther medh ingen förbund eller
vänskap hålla kunde. Ders. 586. ostyrlige
förvillade passioner. Stjernhjelm Lycks. är.
cartel.
Oställa, tr. han vil komma och Stella
språket i sin richtighet, när snart ingen
osteller och vansteller thet verre än han
thet giör. Svedberg Försvar 56.
Ostökot, adj. O städad, ett huus, där
ostökot är och folket löpa af och an, at det
reent giöra. Rudbeck Atl. 1:108.
Osund, adj. Sjuklig. Thet är bätre at
en är fattig och ther medh helbregda och
frisk, än rijk och osund. Syr. 30:14.
Osynlig, adj. Som ser ingenting ut,
oansenlig, gamle gäfve richzdaler ... gella
mykit til vigten och verdet, hafvande prisen
i sig, fast the utvertes äro ruggote, ojemne
och osynlige. Svedberg Schibb. 104. Arken
... var utan til ringa och osynlig nog. Sabb.
ro 1:159.
Osyten, adj. Vårdslös, osytne och otrogne
händer. Brahe Oecon. 54.
Osytligen, adv. Vårdslöst, at man icke
tager godt och gör ther ondt uthaff, eller
elliest osytligen och otrooligen medh handlas.
Brahe Oecon. 78.
Osår, n. Ondt sår. ther någhor haffuer
itt öpet flytande osåår. L. Petri 2 Post.
284 a. tå brast thet osåret up igen. Kr. 87.
Osåt, adj. Oense. [Fsv. osatter, Isl.
üsåttr.] de hafva giort oss osåte. Carl 9
rimkr. 61. Gudhfruchtige makar kunna och
undertijdhen bliffua osåte. Phrygius
Brud-pred. C 3 a. Och hoppes mig at vi för en
så ringa ting icke skole osåte blifva.
Svedberg Schibb. 58.
Osäjelig, adj. Outsäglig, hans stoorheet
är osäyeligh. Ps. 145:3. Store och
osäye-lighe äro tine domar, Herre. Vish. 17: i.
Anden manar gott för oss medh osäyeligha
suckan. Rom. 8:26. Gudhi ware tack för
sina osäyeligha gåffuo. 2 Cor. 9:15. mich
är aff Gudhi een oseyeligh nådh widherfarin.
O. Petri 2 Post. 181 b. the kommo sedan
tillbaka heem igen medh sådana rijkedom,
at thet var osäijeligt. L. Petri Kr. 12.
Osäjeliga, adv. Outsägligt. Herren är
osäyeligha stoor. Syr. 43:31. hon hadhe
funnet ena oseyeligha stora nådh for gudhi.
O. Petri 2 Post. 177 b. then oss wachtar
och foruarar, är oseyeligha mechtigare än
alla woro (våra) fiendar. Ders. 90 a.
Osämja, impers. Osämjas, dep. Vara
oense. Men ther osamde them mest om
att Doctor Peder wille haffuadt (hafva
samtalet) förhender på latin. Svart Kr. 131.
the (Göter och Svenske) aldrigh skulle
osämias. Schroderus J. M. kr. företal 6.
Thetta allena var thet the osamdes om.
Liv. 83. krijgzfolket osämdes. Petrejus
Beskr. 2:145.
Osämlighet, f. Otillbörlighet, opassande
sak. [T. unziemlichkeit.] slijk osämligheet,
som ey min ringheet bör. Lucidor E4a.
Otacksamlig, adj. Otacksam, een
otack-samligh menniskia. Vish. 16:29.
Otam, adj. Otamd. Itt aghalööst barn
warder owyrdigt, såsom en otam hest.
Syr. 30:8.
Otan, f. Fruktan, förskräckelse. [Jfr Isl.
ötti.] När han då soffver i roo uthan othan.
U. Hjärne Vitt. 129. iag . .. darrar aff othan.
Ders. 167.
Otastlig, adj. Ovidrörlig. [af T. tasten ]
j, som i mörkrenes hyddor Som skuggar
otastlige sväva. Stjernhjelm Fångne Cup.
6 intr. sättia ... våre osynlige, otastelige
förebildningar och tanckar til papers. Sv. o. G.
måles fat. företal 3 a.
Otemelig, Otämelig, adj. Oanständig,
otillbörlig. [Mnt. untemelik, T. unziemlich.]
beflecke oss medt otemmeligit thall och
rycthe. Gust. 1 reg. 6:104. oteemeligit och
skambligit leffwerne. Thyselius Handl.
2:228 (1544). Menniskiones wanartige begä-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
