Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - P - Papegojegrön ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Papegojegrön
— 635 —
Parta
papekoya skiutande, gilles drickande och
fastelagz spel. P. Erici 5: 78 a. The Lybske
ville papgoijen skiute (d. v. s. trodde sig
kunna lyckas att vinna Sveriges rike).
Hund Er. 14 kr. v. 51. Szå haffve the thå
pappegoijen skutit, At thett haffver them
allom förtrutit, Ath thet var them så lithet
till fromme. Ders. v. 249.
Papegojegrön, adj. någre stycker (kläde)
aff . . . papegoije grön ferge. Gust. 1 reg.
13:231.
Papelögnisk, adj. Prestlögnaktig. [Månne
af Isl. papi? (jfr Fsv. papé, Mnt. =).] Thet
papelögniska Rom. Bureus Nym. XI: 9.
Papp, n (enl. Lind). [T. papp, pappe.]
1. Mjölvälling. Jag biur mig at för barnet
laga Pankakor, smörgröt, mjölk och papp.
Dalin Vitt. 6:801. — 2. Klister. Lind Ord.
Pappa, tr. Klistra, stärka. [T. pappen.]
Krusat, knappat och pappat, krokot och
brokot. Stjernhjelm Bröl. 22. Lind Ord.
Jfr K nappad.
Pappe, m. Patt, spene, pappe, mamma.
Comenius Tung. index, thet (barnet) til
pappar tijn uthsträcker sina armar.
Spar-man Sund. sp. 865.
Pappershök, m. Pappersdrake, små
spindlar, som blåsas ined vädret liksom
pappershökar. Linné Sk. resa 5.
Par, n. och f. [Fsv. par, n., D. par, paré
(Kalkar); jfr Tamm Etym. sv. ordb. under
i 11 p a r i g ] 1. Svek, list, knep. han
(antikrist) ... allom gudz ord sönde (nekade) och
lärde sijn eghen par. Psalmb. 1536 88. The
tenckia vp sijn skalcka paar. Psalmb. 1572
28 a. Reynick . . . så mykit beklaghat var
Öfver så mång sin skalcka par. R. Foss 103.
— 2. Skämt. Alla skute dhe hätta för mund
Och torde eij konungen svara, Förutan
Widrich Wellansson, Han giorde deraf en
paré. Sv. forns. 1:50.
Para sig, refl. Förena sig, passa. ihop.
giorde han ... tw annor (bräden) på the tw
hörnen aff tabernaklet baak til, så at hwart
thera aff the bådhen paradhe sigh medh sitt
hörne brädhe jfrå nedhan vp ått. 2 Mos.
36:29.
Parde, Pardel, Parder, m. Leopard.
Kan en Parde förwandla sina flecker? Jer.
13:23. Parden skal wachta på theras städher.
5: 6. itt annat diwr lijkt enom Parde. Dan.
7:6. Parder liggia ibland kedh. Es. 11:6.
Wildiwret.. . war lijkt enom Pardel. Upp.
13:2. Pardeler (bo tillsammans) medh kidh.
L. Petri Jes. proph. 11:6. Han (hanen)
kallas een Parde, men hoon (honan) ett
Pan-therdiwr. Lælius Res. 1:249. en Parder.
Dalin Vitt. 3:114.
Pardela, se Partdela.
Park, m. [Fsv. parker.] En med mur
eller annan stängsel omgärdad plats. När
vij kommo alle på slotzsens park
(fästningens område, borggård?), Och the såge vij
vore så starck,... Thå gåffve the op huset.
Hund Er. 14 kr. v. 231.
Parlag, n. när i nw wele bruke alle
tilhopa wiid gruffuom, dhå wele wij gerne
vnne eder till gode, ath huilke ther magt
och empne haffua ath beholla flere parlag
och taga tess mere aff kopperen, när han
giord bliffuer, dhå skall thet stå thorn öpit
före. Gust. 1 reg. 13:7. Se Rinman Bergv.
lex. under par.
Parlamente, Perlamente, n. Oväsen,
kif, strid. [Fsv. parlamente, perlament\ Mnt.
parlement, perlement] Saadanth parlamenthe
hadhe han ok gerna kommidh paa gongh her
j rikidh, medh hanss lögner ok stemplingar.
Gust. 1 reg. 2:156. kom samma karl j trette
med her henrich åkæsons fogthe och...
han vndueck theris samsæthe, j then ackt
ath han inthet perlament vålla skulle. 4: 69.
bruke pärlemente och offwerfalle fatige männ.
Thyselius Handl. 2: 216 (1544). Almogen
uthi Wijken giorde... ett perlamente och
buller, så at the röffuade och slogo nogre
Konungh Gustaffs tiänare ihiäl. Tegel Gust.
1 hist. 1:268. Uthaff thetta Ryssens infal
förorsakade sigh ett stoort perlamente, så
at thet kom til ett uppenbart krijgh emellan
Sverige och Rysslandh. 2: 308. Gudh tilkenna
giffuer, huadh för itt rumor och perlemente
öffuer hans Sons närvarelse sigh uphäffua
skulle/ P. Erici 1:110 a. komma åstadh
allahanda perlamente och tvedregt. 4:185 b.
i Danska feigden .. . bevijste (han) sin
man-ligheet emoot fienden, til thess samma
perlamente aff Gudz försyn ändades 1613. J.
Botvidi Likpred. E 2 b. Dryckenskap är
orsaak til... trätor, perlement, slagzmål. J.
Rudbeckius 2 Pred. E4a.
Parom, adv. Parvis. Tha saa han
inkomma en skön process aff jomffrwr, Och
the gingo parwm ok parum. Leg. om
Manfred 2. aff alt thet som kräker på iordenne,
gingo til honom in j Arken, parom, jw
mankön och quinkön. 1 Mos. 7:9.
Part, m. Del. [Mnt. T. part.] en part
aff them woro Saduceer, och annan parten
Phariseer. Ap. gern. 23:6. En part sadhe,
Thenne är Christus. Men somlighe sadhe,
Icke skal Christus komma aff Galilea?
Joh. ev. 7: 41. the föllo mesta parten på thet
rådhet, at leggia tädhan. Ap. gern. 21:12.
få migh then parten aff äghodelarna som
migh tilkommer. Luc. 15:12. honom wardt
macht giffuin offuer the fyra parter på
iordenne. Upp. 6:8. (Öfv. 1882: fjerdedelen
af jorden.) Effter iagh nu bijdt haffuer, och
the kunna intet tala,... wil iagh doch swara
min part (säga min mening). Job 32:17.
Parta, tr. Dela. [Fsv. Isl. parta, Mnt.
parten.] the partedhe och skiffte thet (godset)
sin emellom. Gust. 1 reg. 4:194. parthe
Cro-nones hemen vdi sså månge deler som the
sielffue haffue welett. Fin. handl. 8: 280
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
