Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - P - Partdela ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Partdela
— 636 —
Pass
(1555). werldzlighit arff förminskas jw mera
thet skifftes och partas. O. Petri 1 Post.
2 a. byter och partar thet han röffuat haffuer.
2 Post. 60 b. Hans rike ... effter hans dödh
skulle bliffua partat och deelt. Uti. på Dan.
65. wele wij mett thorn och the mett oss
dela och parta allés wores goda råd. Gust.
1 reg. 9:173.
Partdela, Pardela, Perdela, tr. Dela.
[Jfr Fsv. par[t]del, perdeel, del.] the skula
låtha siig athnögia med then sin kosth oc
fortærningh som j haffue med them perdela.
Gust. 1 reg. 4:130. begiærandis at j alle
samma möte endeliga besökia ville,
parde-landis med oss edher godha raad om
riki-sins ... bestand. 4:162. partdelendes med oss
eder gode rådh. 4:166. så forordineret, att
vårtt folk som nw rijder i fodringe i
väster-götlandt bliffuer ther nedre och i thet
partt-deler mellan eder. 5: 81.
Parteka, f. Brödstycke. [T. parteke. Se
Grimm Wört.] Keysaren Claudius gick en
tijd på torget i Rom, ther vardt han aff thet
fattiga folket och aff tiggiarom
kringhverff-der, och medh försmädeliga ord och
partekor altså öffuerladder och kastader, att
han näpliga undkom. P. J. Gothus Ap.
gern. 207.
Parti, n. [Mnt. partie.] 1. Sällskap, wij
thaa motthe skilia thet parthij (Lybeckarne)
] fraa oss (medelst betalning af deras
fordran). Gust. 1 reg. 3:295. ther then
Chri-steliga läran ... icke rett och reen är, såsom
ibland the Påueska, Rytzar oc annor sådana
wilfarande partij. L. Petri / Post. försp. 2.
skökior och allehanda slijk löös partij.
Svart Kr. 67. — 2. Söndring, the doch
intet annat giorde eller åstadh komo j then
Christeligha Församlingen, än twedregt och
partij. Försp. till 1 Cor. the uproriske, och
hemlige fridzförstörare . .. uthsprijda
prach-tiker och partij (conspirationes). Comenius
Tung. 691.
Partisk, adj. (Uttal Partijsk, sec-
tarius, factiosus, hæreticus. Helsingius.
en far är en alt för partijsk domare. C.
Gyllenborg Villhj. 26. En Svensk, som
är partisk (^ .i), har altid lust at rifvas.
Dalin Vitt. II. 6:72.) Affällig, upprorisk.
thenna meningen är alztinges nyy, partiesk
(kättersk). L. Petri Dial. om nattv. D 4 b.
någre finnes partijske vnder (ibland)
almo-gen som wele komme mytterij åstadh. Landt.
instr. 15 (1563). the emoot sina sielasöriare
woro partieske. P. Erici 4:17 b. Konung
Eumenes ... uthi thet Macedoniske krijghet
hade varit partijsk (intagit en afsöndrad
ställning), så at han medh ingenthere delen
hadhe hollit. Schroderus Liv. 917.
Partsel, m. Persedel. [F.parcelle; Mnt.
parsel, persei.] uppå thet... man veta må
hvadh för varur åårligen här af rijket och
åter in igen förde och skippadhe blifve, skall
granneligen partzel ifrån partzel upskrifven
blifva. Stjernman Com. 1:74 (1546). smör,
ost och andre sådane partzeller. 1:173 (1560).
Pasa, tr.’Basa,piska, tvinga? (Se Rietz.)
the mena pasa oc twinge oss til ath platt
fordragha (eftergifva) them then pålagda
gärdz vthkræffielse. Gust. 1 reg. 4:339.
Pasar, Pasare, m. Böneman. Taleman,
Pasar, paranymphus, auspex. Helsingius.
På bröllopsdagen går brudgumme med sin
Pasare eller Taleman och sitt föllie till
bru-denes föräldrars eller förmyndares huus.
Emporagrius 1’43. Jfr Ihre Dial. lex. samt
sundel.
Paska, intr. Paska i träcken, im Dreck
patschen oder patscheln. Lind Ord.
Paskig, Påsköt, adj. [T. patschig, "kotig,
schmutzig".] garstig, unflätig, unsauber,
un-achtsam. Lind Ord.
Pass, n. [Mnt. pas, pass; T. pass.] 1.
Gång, lopp, tåg. Fölliom och vand rom nu
förty Fort effter thenna stjerna ny. Achtom
grant hennes pass och gång. Olfson Tre
vise män B1 a. han uplåter oss igenom the
lender frijt pass. Schroderus Liv. 590. —
2. Passgång. Springa courbetter och braff
voltera, Gå uthi pass och galloppera, Löpa till
ring äro the (hästarne) färdiga. S. Brasck
Förl. sonen E 2 a. — 3. Smalt vattendrag.
I Skåne äre pass, men inga stoora strömar.
Spegel G. verk 109. ther färjar man öfver
medh färjo, och kallas ett pass (eller
färje-stadh. L. trajectus, T. iiberfurth).
Comenius Tung. 472. — 4. Rum eller mått mellan
de i vissa dryckesglas (T. passglas)
anbragta streck eller ränder, thenne måste
dricka itt pass utur glaaset aff bitter maalört,
och en annan heela glaset uthdricka.
Schroderus Kors. 33. Gåthår, gåthår, stalbroor,
try pass. Prytz Gust. 1 D l b. O. Skottk.
C 2 a. — 5. Mått, måtta, beskaffenhet,
tillstånd. hans troo hade blijffuit widh thet
pas hon war til förenne. O. Petri 2 Post.
160 a. oxanar allestadz i landit stiga fast vp
och dyrckas öffuer pass. Gust. 1 reg. 7: 414.
Ledamöterna som ... styfve blifva, smorde
med thenna olja, kommer (hon) them til
rätte pass igen. Colerus 1:246. — 6. På,
vid detta pass, vid detta tillfälle, vid
denna tid. [Mnt. up dat pas.] Vij...
förnöden hadhe att ordinera månge flere
merke-lige punchter och artickler än heruthinnen
uppå thetta pass uthtryckte äre. Stjernman
Riksd. 1:164 (1540). her Twre eller hans
partij ... nw skal ware på thetta pass i
Norige. Gust. 1 reg. 6:268. ther ligger på
thetta pass stor macht opå, at tu beholler
oss j then landzende en wäluilig och trogen
almoge. Dipl. Dal. 2:246 (1542). then
for-redere hoop i Småland . .. skole wijd thetta
pass wara tusende man starcke. RR 27/t 1542.
han hafuer hafft een godh och favorabel
vindh, så att jagh hoppas honom vedh dette
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
