Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - P - Pass ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pass
— 637 —
Passlig
pass att vara i Stocholms skären. A.
Oxenstjerna (HSH 25:87). — 7. Till pass,
a) till lags, till nöjes, hållendis eder hestar
någhot bättre til pass än the nw sistens
wåro. Gust. 1 reg. 6: 250. b) till mods.
Kon ingen war löstug, wehll til pas och flux
widh ööll. Svart Kr. 135. en kanna
glödgat vyn, Den vilia vy taga till lyfue, Till
thet vy bättre till pas må blifue. Tisbe 8.
d i s p o s, til pass, til modz. Svedberg Schibb.
265. c) frisk, välmående. [Fsv. =.] wara
sundh och wel ti i 1 pass. Gust. 1 reg. 2:222.
oss ær witterligit wordit ath tw icke ær
alstingis wel tiil pass wthan holler wiidh
senghen. 3:268. en siuck menniskia, som
gerna ville vara til pass igen. Fortun. 248.
jag i denne sommar haffver varit bettre til
pas ähn nu i fem förledne åhr. A.
Oxenstjerna Bref I. 4:138. när menniskian
hafver fått sig maat blijfver hon til pass.
Cölerus 1:128.-8. På pass, vid pass.
Här effter på pass om en half stund iagh
vill eder möta i samma lund. Tisbe 50.
Pass, n. En liten tafla eller skifva,
vanligen af silfver, tecknad med en
kristusbild eller ett kors, hvilken vid messan
framräcktes till kyssande med helsningen: pax
tecum. Ordet är bildadt af L. pacem. (Se
Schiller-Lübben pace.) Jfr Pås. I en
förteckning på kyrksilfver (1545)
förekommer: Tu Chrisme kaar, itt Pass och annat
smått hu itt offersölff. Troil 2:78.
Passa, tr. 1. Passa på, gifva akt på,
bry sig om. [Mnt. passen up.j passa intet
vppå hwadh han sägher. Jer. 18:18. the
passa intet på någhon rett. Am. 3:10. the ...
passa platt jntit på gudh. o. Petri 2 Post.
4 a. giorde allom offuerwold och orett och
passade på ingen. Kr. 5. han passar intet på
Christum, vthan försmäder och förfölier
honom. L. Petri 2 Post. 64 a. Hwadh passar
iagh på Presten? Han må ropa j kyrkionne
hwadh han wil. Dryck. B 7 a. Guld och gröna
skogar, dem passar jag ej på. Sv. folkv. 1:18.
— 2. Pass på, låt bli! Pass på, min käre
vän, onödigt vis at spöka! Kolmodin Qy.
sp. 2:342. Pass på at låta illa. Olthoff
Plut. 31. Pass på at bruka några
invändningar. Modée Där. 20. pass på at ställa
eder så främmande. Malmborg 537.
Passbord, n. Pass, respass. [F.
passeport, Mnt. pasbort.] ith patzbordt hædhen
j fraa Stocholm och tiil tyslandt. Gust. 1
reg. 2:135. hvar och een köpman skall hafva
hoos sig ett vägebreff eller passbort.
Stjernman Riksd. 1:156 (1540). Gaff så största
parten (af Tyska krigsfolket) pasbord och
lett spatzera them aff Rijket. Svart Kr. 73.
En (Dalpil) fick Bengt Biugg i sin armlägg
.. . honom förde han medh sigh till sin herre
Erchebiscopen till Stocholm, thette war
honom till wiss ord och pasbord, att the
Swenske hade handlat medh honom.
Ders. 34. it pasbortz breff tyl siöss. Gust.
1 reg. 2:17.
Passeglas, n. Se P a s s 4. Lät oss
frög-das medh godh skääl Och skenckia in...
Uthi silffstoop och passeglas. J. Sigfridi
E i b. Slå gott brännevijn uthi itt stort
passeglas. Colerus 1:181.
Passement, Possement, n. Bård, bräm,
frans. [T. passement, posament av Fr. [-passement.]-] {+passe-
ment.]+} Flogels kiortill, beszatt mett itt
gyllene paszementh. Hist. handl. 2:6 (1548).
een klädningh som war wtaff suart sammet
... och war all öfuersatt med gyllene
pose-mänth. Rääf Ydre 3:414 (1594). Sammets
tyg med guld possemente. Tegel Er- 14
hist. 242. Possement af gull och sölff. Ders.
324. han edhre klädher medh snören och
possemente besatte. J. Rudbeckius 4 Pred.
D 4 b. Jfr Fataburen 1907, s. 105.
Passera, tr. Bereda (hudar, läder). [F.
passer.] Passera allahandha slagh lädher.
Skråord. 38 (1596). passera een hud.
Colerus 1:325.
Passhampa, f. Sämsta slags hampa.
[T. passhanf] segelgarn skall af den
finaste Rigiske hampan spunnet vara... men
lårding kan spinnas af passhampa.
Stjernman Com. 5:482 (1694).
Passion, f. Kristi lidande. Spela
passion med, vilja döda. [Mnt. passion [-spelen.]-] {+spe-
len.]+} Saul, Doeg, Ahitophel, Absalon och
Simei haffue medh Dauid speelat Passion,
ett tusende och fiorton åhr för än Christus
här på werlden född war. Lælius Res.
1:130.
Passla, f. [Estn. passel "bondsko", se
Rietz passla samt Saxén i Sv. landsm.
XI. 3:187.] Skor har then som bor i
skogsland utaf näfver, hvilka eljest hos oss kallas
passlor. Ehrenmalm Resa genom
Vesternorrland till Åsele Lappmark (1741) 121.
Ryske bönderne ännu i dag vefva vadmal
eller grofva klutar omkring fötterna, och
spänna deröfver sine Passlor, et slags skor
sammanflätade af bast och vidjor. Berch
(Saml. 3:307).
Passlig, adj. 1. Tjenlig, lämplig, lagom.
vtskicke några paszeliga skip och jacther
... som kunne holla thet farwatn ränth (rent).
Gust. 1 reg. 10:251. eth passeligit örligx
skiip. Fin handl. 5:338 (1537). han håller
passeligh Scholanepst, så at han icke
til-städher ther för mykit sielffswold, icke heller
twert emoot är för mykit hård. L. Petri
Kyrkord. 83 b. Vakta tigh, haff doch
pass-ligt modh, See till huru alt kan lyckas.
S. Brasck Förl. sonen B 2 a. — 2. Temlig.
man ther medh (med predikandet) bekom
een passeligh framgång, så at the onyttiga
och skadeliga menniskiors stadgar ... gingo
til ryggia. L. Petri Kyrkost. 1 b. — 3. Knq.pp.
tiugw Wälske mijler, thet är, fem passlighe
Swenske mijler. Lælius Res. 1:217. — 4.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
