Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - P - Pill ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Piil
— 642 —
Pjuk
Piil, Pilla, f. Piller. [T. pille.] Köxxo?
på Grekisko betyder ett korn eller piil.
Lindestolpe Färg. 27. Ibland samlas the
uthkrupne matkar och med fingerändarne
kramas ihop til en liten piil. Ders. 30. Läkare
... mången bitter pilla I sötma giöma.
Kolmodin Qy. sp. 1:459. tin orde-perlor blij
Hållne för förgyllta pillor. Runius 2:197. —
Pila^ stolpila (stolpiller). Lind Ord.
Pilla, tr. Rifva. Klår händerna sina, vill
fingrarna pilla. Törnevall B 7 b.
Piloteri, n. Lotsväsende. Stjernman
Riksd. 3:2116 (1693).
Piltabarn, n. Gossebarn. Hwart och itt
piltabarn, tå thet är ottadagha gammalt,
skolen j omskära. 1 Mos. 17:12. När een quinna
... födher piltabarn. 3 Mos. 12: 2.
Pimp, m. Bindel, Pimp, Frontale, T.
Stirnbinde. Schroderus Lex. 28.
Pimpärende, n. Ärende utan vigt och
angelägenhet. [Jfr jutska pimpe, person som
trippar, pimpeløbe trippa. Feilberg.] Och
förundrer oss, att thu icke länger beholler
(i minnet), hwadt man befaler tich, vtan szå
till bekymbrer och beszwärer oss med sliige
pimpärender, som thu doch wäl vträtte kunde,
när thu ene gonge wårt sinne och meening
ther om förnummitt hade. RR 6/io 1544. så
well the som dragé wmkring wdi bythe ööll,
på horerij eller med andre theris pimpe
ärender, som the ther haffue anliggiende
wärff och ärender medtfare, wille alle haffue
frij kost och täring. Fin. handl. 4:196 (1556).
ingelunde tilstedije, att någre som fare wm
kringh medt theris egne pimp ärender, skole
betunge bönderne medt skiutzferder. 9:203
(1556).
Pims, m. En barnlek. (Se Rietz.) Jagh
leker nu Pims medh andra barn. Forsius
Spec. A 5 a.
Pin k, Pin ka, f. Ett slags fartyg. [Mnt.
pinke.] Jacht, Pincka, Celox. Schroderus
Lex. 33. upsättie en godh Pinck. RR15h 1545.
Pinkmössa, f. Väfd eller stickad
toppmössa. (Rietz.) den lättfärdigheet, som nu
mycket fins hoos een part medh
pinck-myssor, höghe hoffmans hattar, stoore
för-argelighe skiortekragor och annat sådant.
Stjernman Riksd. 1:666 (1612).
Pinkrus, n. Lindrigt rus. (Rietz.) tu
... drack tigh itt godt Pinkeruus. Alle bedl.
speg. 19.
Pinlig, adj. Pinsam. [Mnt. pinlik, T.
peinlich.] thet vil wara oss pijnlighit och
swåårt ath lijdha. O. Petri Men. fall H 5 a.
pijnljgh siuka. P. Erici 2:291b.
Pinmo, m. (Pinnmo, mark av
lerblandad krosstensgrus.) Jorden (beckjorden) blir
mycket hård, när hon torkas, nästan som
en pinmo. Linné Sk. resa 194.
Pinna, tr. Förse med pinnar. Räfsen
är pinnat. Husspegel B 4 a.
Pinnog, adj. Svijn skola ey liggia om
vintren uthi dyngiohögar, ty aff thenna orena
bysia varda the dyntoga eller pinnoga.
Colerus 1:15.
Pinnsugga, f. pinnsuggor eller
igelkottar. Dalin Arg. 2, n. 48.
Pinovecka, f. Påskvecka. [T. [-marter-woche.]-] {+marter-
woche.]+} pineweka. P. Erici 5:182 b.
Pintje, f. Ett mått för våta varor. [T.
pinte.] Nu hit een pintje vin, ther med vil
iag mig lisa. Spegel G. verk 99.
Pip, m. Näsa. i stället för thet the skulle
bringa then siuka til helsan, störta the
honom uthi en hetsig feber, hvar igenom han
snart sätter pijpen i vädret. Lindestolpe.
Skörb. 33.
Pipa, intr. Blåsa, spela. [Mnt. pipeny
T. pfeifen.] folcket pipadhe medh pipor.
1 Kon. 1:40. Wij haffue pipat för idher,
och j willen intet dantza. Matth. 11:17.
Pipare, m. Spelare på blåsinstrument.
[Isl. pipari.] pipare plägadhe man bruka
ther lijk war. Matth. 9: 23 (glossa). piparers
och basunarers röst. Upp. 18:22. Pijpare,.
Tibicen. Schroderus Lex. 83. Pijpare
(tro-metare) blåsa allarm. Comenius Tung. 710.
opsvullen som een pijpare i ögonen. Rääf
Ydre 3: 216 (1673). Gladt sinne behöfver
ingen pijpare. Grubb 257.
Pipenholt, n. Trä till tunnstäfver
(pip-stäfver). Jfr Klappholt.
Pipsår, n. Fistlar eller pipsår.
Lindestolpe Frans. 109.
Piss, n. Dricka sitt piss. 2 Kon. 18:27.
Badet... fordrar (befordrar) pisset.
Colerus 1:182. Om han (körfvel) drickes medh
vijn eller ööl, tå drifver han pisset. A.
Månsson^ Ört. 200.
Pissränna, f. Urinrör. Then vasslota
vätskan rinner genom pisserännan ned til
niurarne. Comenius Tung. 269.
Pittlavant, n. Ett slags tyg. Ther (i
staden) skall iagh (en bonde) migh köpa fijnt
pittlavant Till klädningh. Chronander
Surge A 5 b.
Pittnilka, f. Ett slags mössa (både för
män och qvinnor). 5 stycken Pittnilkor.
Stjernman Com. 3: 463 (1666).
Pittra, intr. Qyittra. Små foglar leeka,
pittra, springa. Stjernhjelm Parn. tr. 1:10.
Pjelta, f. Palta. Bårt den, som bakom
knuten går, På hvilken pieltan pieltan slår.
Lucidor Qqlb. Bondhe Pielter han hade
på sigh, Gammull vore the och ynkeligh.
Hund Er. 14 kr. v. 434.
Pjeska, intr. Pladdra, sladdra. Jösse
kommer ock här til medh Pieskandes uthan
alt beskedh. R. Foss 24.
Pjuck, m (?). Snurra. Trochus, Turbo,,
piwck. Var. rer. voc. K 2 a.
Pjuk, n. Ett slags ylletyg eller kläde..
[Mnt. puck.] Ångerst (ylle från Angers ?}
eller Piuk. Stjernman Com. 2:457 (1646).
pjuk, kläde för manskapet. Hamilton 74.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
