Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - P - Pjukig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pjukig
— 643 —
Plats
Chorpiuk och gement Piuk. Hallenberg
Hist. 5:30.
Pjukig, adj. Spetsig, försedd med hög
kulle (om hatt), skal them (presterna) vara
förbudit at draga långt håår, piukige hattar,
store fodrade myssor. Stjernman Com.
3: 764. (Sä väl i det skrifna originalet till
här citerade K. bref d. 1/s 1669 som i
af-trycken deraf bland det s. k. årstrycket och
hos Stjernman läses piutige, men i
afskrif-ten deraf uti riksregistraturen är ordet
ändradt till piukige. Enl. Rietz betyder pjuk
bl. a. uppstående spets, liten kulle.) ther
någon (djekne) lopp med hög pjukoger hatt,
långt hår och käpp i handen, var han säker
om sin näpst (af biskop Rudbeckius). Link.
bibi. handl. 2:312. Jfr Rietz pjuk samt Sv.
landsm. XI. 3:195.
Pjås, m (?). Underlag för kanon? skytt
medh achterladningh och opå Piåsser och
tunger. — brwke tre Piåser vdj en håp, en
främpst, och ther opå etth passeligit
Falcke-nedt, then annen mit vdj, och then trijdie
achter, och ther opå kunne man brwke the
små skytt. — Gilius mötte muntere oss en
slede medh piåss och ladhe (låda, lavett),
att man kunne legge krwtt och lodt alt vm
kringh piåssen. Fin. handl. 8:267 (1555).
Pjås, n. 1. Bråk, besvär. Ptolomæus ...
säger Nili rot i Månebergen fins,. .. Men
andre giöra än med Nilo mera pjås Och
säja han begyns i Congo. Spegel Öpp. par.
37. där är så mycket piås med det krusada
håret, at jag omöijelig kunde hinna. Modée
Fru Rangsjuk 45. — 2. Pjåsk. fåfängt piås
och kötsligt barnaklem. Kolmodin Qy. sp.
2:19. — Jfr Rietz.
Pjåsa, intr. Bråka, hafva mycket bestyr.
de som sent och bittigt piåsa Och all sin
ålder ut i askan fåfängt blåsa. S. E. Brenner
Dikt. 1:246.
Plack, m. Slag. At leka natthugg,
ticke-tack, Ok gien (ge honom, karlen) snart här,
snart där en plack,... Gier mången
jungfrus hand en fläck. Lucidor Rrlb.
Pladra, Platra, Plattra, tr. Pladdra.
Den fåkunnige tror alt hvad man pladrar i
vädret. A. Nicander Vitt. 63. Mången
pladrar i lag och vet ej tungona styra. Ders. 163.
Predike nu j, som pläga så platra. S. Brasck
Ap. gern. K 3a. Hvadh plattrar tu? Ders.
Jfr Bl ad ra.
Plagga, f. Slag, stryk. Plagga, Stuut,
Virga, Streich. Schroderus Lex. 41. Skal
icke vara efterlåtit præceptoribus att slå
barnen plaggor i handen för hvar gång the råka
feela medh en glosa eller svar. Laurelius
Kyrkord. 467. Til bara ris och plaggor Har
Gud ey skapt all skog. Runius 2:27. af sitt
samvet the för gamla fel få plaggor.
Löhman 386.
Plan, (pl. -ar), m. eelden haffuer
aff-brendt the lustigha planar j öknenne. Joel
1:19. på halsenom (af stolen) woro bulor
j plananar. 1 Kon. 7:31.
Plana, tr. Plåna (ut), plana them vthu
liffzens book. P. Erici 1:292 a.
Planet, n. Horoskop, nativitet. Ack käre,
äst tu så vijs och klook, Läs upp mitt planet
aff tin book. Chronander Surge B 8 a.
(Se Rietz plånete. Jfr T. planeten lesen.)
Plank, n. Planka, the borade håål på
the skipsplanken, som närmest voro vatnet.
Schroderus J. M. kr. 121.
Planka, f. Planke, n. Plank. [Mnt. T.
planke.] Valium, planka, stakeet
(pål-verk). Var. rer. voc. L 3 b. fordom var it
jernfast planke slagit Kring thet berömda
berg. Spegel G. verk 142.
Planta, f. Plankarta. Den delen, som
Södermalm är bygdt uppå,...skal just
af-mätas och giöras en planta i stort format,
huru samma ort nu är beskaffat.
Stjernman Com. 2:881 (1658). plantter och
afritningar af fremmande serdeles nerbelägne
städer och befästningar. Civ. instr. 250 (1628).
Planta, tr. 1. Plantera. [Isl. planta.]
En man plantadhe en wijngård. Marc. 12:1.
Jagh haffuer plantat, Apollo haffuer watnat,
men Gudh haffuer giffuit wexten. 1 Cor.
3: 6. ändoch––stubben döör j mullenne,
så grönskas han doch åter aff watnzens
lucht, och wexer lijka som han plantat
wore. Job 14:9. Ja tunt har ock
himmelen plantat de träd. Dälin Vitt. I. 3:24. —
2. Inplanta, anammer ordet medh
sacht-modigheet, som j idher plantat är. Jac. 1:21.
— 3. Plantera, uppresa. På stadens stora
torg man redan plantadt skådar Det grymma
stridsbanér. Rudbeck Borås. 10.
Plantning, f. Plantering, mijns
plant-nings teelning. L. Petri Jes. proph. 60:21.
Herrans plantning. 61:3.
Plats, m. Platt, jemn fläck, plan. [T.
platz.] han stoodh på en platz j markenne
(eiti tötcou rceàtvoö). Luc. 6:17. ther war itt
rwm ... delat vthi små platzar, jw then ene
så wijdh som then andre. Hes. 46: 22.
Plats, n. Olägenhet, svårighet. [Fsv. =,
Mnt. platz, plas.] Forbiwdandis waara
fog-ther och embetzmen them noget qwall, platz
eller forfaang göra. Gust. 1 reg. 1: 215. Wij
haffue ... hulpit rikit vthwr obestond som
thet vthi war for k. cristiern, wij wilie
nö-dugt see at thet vthi något nyt platz eller
bekymmer komma skal. 2:261. haffuer hans
nåde platz nogh, ath få så mykit silffuer.
4:169. föras i platz oc förderff. 6:42. Ther
emulatio eller Zelus står på latinisk, är platz
ath finna itt swenst oord ther emoot som
thet retzligha vthtyder. NT 1526 försp. 9.
skepet... leedh platz j wåghenne, För ty
wädhret war emoot. Matth. 14: 24. the hadhe
platz medh roende, ty wädhret war them
emoot. Marc. 6: 48. O medh huru stoort
platz komma the j Gudz Rike, som pen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
