Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - P - Platsa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Platsa
Plira
ningar haffua. Luc. 18:24. Om tu tagher
in til tigh en fremmande, så kommer han
tigh j platz och obestånd. L. Petri Sir. bok
11:36. och är platz mongestedz epter wijn,
serdeles j the land som thet icke wexer.
Dial. om mess. 91 b.
Platsa, tr. Förorätta, besvära. [Fsv. =.]
Thy forbiuder jach alle ... for:ne clösterfruer
... her emot at hijndra eller hijndra latha,
mödha, qwælie, platzsa eller i nogen motthe
forfong at göre. Gust. 1 reg. 1:5. Presterna
vthaff retta affuund Platzade Jesum så
mar-galund. O. Petri Jesu pina D 4 a. Om han
giffuer fridh, hoo wil platza? L. Petri Jobs
bok 34: 29. medh itt strängt regimente platza
krijgzfolcket. Schroderus Liv. 101.
Platsan, f. = Plats, n. förbiude wij allom
... att the för:de mester Jören ... jnthet
för-fangh, pul eller platsan göre. Gust. 1 reg.
6:113.
Platsliga, adv. Med plats, med knapp
nöd. sidhan man fijck then eldskadhan på
hwss oc götz, så haffuer man mestdelis then
armodh, som tå kunde räddhas platzliga,
opo hwss oc annat som boohagen kräffuer
bekostat. Fin. handl. 6:267 (1547).
Platsligen, adv. Plötsligt, hastigt, såsom
thet var en högvichtig saak, så kunde man
ther öfver så platzligen intet företaga.
wldekindi 159.
Platt, adv. Alldeles, helt och hållet, plath
öfwersee alle misgerninga. Gust. 1 reg. 1: 94.
En platt afftalad sak. 4: 287. han är platt fatig.
13:242. thet fierde diwret, hwilket platt
annars war, än all the andra. Dan. 7:19.
Abraham vthan alla gerningar, allenast
genom trona wardt retferdigh, så plat, at förr
än han hadhe giordt then gerningen, at han
omskar sigh, wardt han prijsat j Scrifftenne,
at han genom sina troo retferdigh war.
Försp. till Rom. Fadren j himmelen och
Christus Marie son på iordenne j alt theras
wäsende, wilia, ord och gerningar platt itt
äro. P. Erici 2:362 a. gör them plat til
andra menniskior än the tilförenne woro.
5:171 b.
Platt, Platta, Platte, m. och f. 1. Plätt.
[Mlat. platta, Mnt. T. platte.] Presterna ...
raka aff skegget, och haffua plattar (tonsur).
Bar. 6:30. iach fråghar nw icke mera epter
cappo (kåpa) äller platte, icke epter prester
eller munkar. O. Petri 1 Post. 38 a.
Con-cilia lära huru man skal bära kappor och
plattar. Ders. 64 b. om han icke hade hafft
ena platta och burit ena bönabook, tå hade
han (påfven) visseliga lätit förbrenna honom
såsom en kättare. P. J. Gothus Apost.
gern. 120. Barskärars sax ... idher hafver
aff-kullat then platt. R. Foss 73. the raka mitt
uppå hufvudet en plått uthaff. Petrejus
Beskr. 5: 4. — 2. Thet honom doch halp
al-drigh en Platt (platt intet). Hund Er. 14
kr. v. 346.
Platta, tr. Plundra, vdtlänske men haffwa
skattat oc plattat fatigha almoga vdt. Gust.
1 reg. 5: 230.
Plattfolk, n. Folk med tonsur, munkar.
[T. plattenvolk.] Påwen haffuer giordt sigh
och sitt Platta folck fogelfrijt. O. Petri
3 Förman. 119.
Plekt, m. pleckt, gijgestroke, pecten,
plectrum. Comenius Tung. index, plecht.
Ders. 776.
Pleting, f. (Månne af Mnt. pleten,
plei-ten, från F.plaider?) the sig emellom monge
hände disputacie och pletinge ther vtdrage
(ur evangelium) Tagande ther vt thet them
är behageligit och ey epther then rette
grwn-dhen. HSH 16:25 (1526). Jfr Pl i t er i.
Pli, m. Skick, hållning, få min herre
til at vänja sig af med den ödmiuka plien,
som han har på sig för alla, som han möter.
Modée Fru Rangsjuk 70.
Pligt, f. Skyldighet, the icke gåffuo
Prestomen sina tiend och annor plicht.
Försp. till Mal..
Pligta, tr. Förpligta. Then planteerning
vpryckias scal som gud ey haffuer stictat,
hon får vtan twiffuel sitt fall, til thet är
hon alt plictat. Psalmb. 1536 74. Ty gif tu
oss en sådan nåd, Som siälen evigt richtar,
At vi förblifve vid titt råd, Hvar til titt ord
oss plichtar. Svedberg Vitt. 22.
Pligtig, adj. Skyldig, haffuer han och
qwith slagith 1 (50) mark peninghar, som wij
honom j hans rækenscap pligtughe waarom.
Gust. 1 reg. 3:283. the geld, som wij the
lubeske plichtoge ære. 6:340. meer än
be-höffues kan til plichtiga (åliggande) bygning.
L. Petri Kyrkord. 74 a.
Pligtighet, f. Skyldighet, honom som
gerninganar brukar warder lönen icke räknat
aff nådh vtan aff plichtugheet. NT 1526
Rom. 4: 4.
Plikt, f. Sträf. Förbjudandes... wid min
och Rijksens strenge hempd, plicht och
wrede. Gust. 1 reg. 1:42. Gudz försmädilse
hadhe Moses widh dödz plict förbudhit.
1 Kon. 21:10 (glossa). the widh hans plicht
genom Påwans stadgar woro betwingadhe.
L. Petri Om nattv. A 5 b.
Plikta, tr. Straffa, bansettia, plichta och
a|flösa vppenbara syndare. Falck 154 b.
Pliktbänk, m. Skambänk. han (syndaren)
skal sig ställa för kyrkiodören eller på
plicht-bänken ... Thenna bänck eller pall skal vara
baak i kyrkian eller vapenhuset, och så
bygd, att syndaren af församblingen väl
synas kan. Emporagrius 98.
Pliktig, adj. Skyldig (till straff), saker.
Laghen gör oss plichtigha til ewigh wredhe
och straff. Försp. till Rom. plichtugh till
dödhen. O. Petri Men. fall 0 6 a.
Pliktpall, m. Skampall. ställas på
plickte-pallen. Stjernman Riksd. 3:2572 (1723).
Plira, intr. Håller iag eij ännu ögonen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
