Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - P - Prestaf ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Prestaf
— 652 —
Prisbok
Prestaf, m. [Ryska pristav, [-uppsyningsman.]-] {+uppsynings-
man.]+} 1. Ledsagare till skydd, uppvaktande
(hos främmande sändebud). Giffua ... Stor
förstens breffdraghare en frii renan vegh och
fordinskap och priistaff in och vth igen.
Fin. handl. 1:290 (1546). fremmande folk,
Som man skulle hålle prestaffuer och tolk.
Messenius Ret. D 3 a. Turckiske Keysaren
intet hafver velat admittera Kongen j Pålandz
sendebudh, uthan sendt honom emot, att
begifva sig tillbakers, och ... honom
præ-staven ähr ifrån tagen, så att han genom
de Barbariske landen uthan convoy hafver
most resa tilbakars. A. Oxenstjerna (HSH
29:319). Föbus, deras (sånggudinnornas) vänn,
prestaf och leedes-mader. Eurelius Vitt. 67.
— 2. Skyddsherre, skyddspatron. Tu
(Ro-mulus) äst vår herde och præstaff, En Gudh
i Jovis säte. Laurbecchius B 3 a.
Presterskap, Presteskap, n. Presterligt
embete, presterlig tjenstgöring. [Isl.
prest-skapr, T. priesterschaft.] Zacharias j sitt
skiffte skulle, holla sitt presta ämbete för
gudhi, effter then sedhuenio som j thet
prestaskapet war. NT 1526 Luc. 1:9. han
(Kristus) haffuer jtt oförgengelighit
presterskap. O. Petri Sakr. 22 a. the (Aron och
hans söner) skola haffua Presterscapit til itt
ewigt sett. 2 Mos. 29:9. tiena j
Prester-scapena. 31:10. j skolen achta på idhart
Presterscap. 4 Mos. 18:7. idhart Presterscap
giffuer iagh idher til itt embete. Ders.
Herrans Presterscap är theras (Leviternas)
arffue-deel. Jos. 18: 7. Han ... gaff honom
Presterskapet j folckena. Syr. 45: 8. Christi
präste-skaap. Ernhoffer 25 a.
Prestgille, n. Salen, ther om
preste-motedt plägade drickas prestegille. Svart
Kr. 114.
Prestlufva, f. Prestmössa. skola
Presterna ... stadigt bliffua widh then
kläde-bonat, som theras kall best höffues, thet är,
sidha kiortlar och Presteluffuor. L. Petri
Kyrkord. 71 a.
Prestlös, adj. [Isl. prestlauss.] gäld som
prestlöse äre. RR 26/t 1545.
Preståttelse, n. pl.(?) Prestbord? Skatte
ioord gånge igän e hwrulenge hoon vnder
kijrkene vared haffuer vtantaghen tilbörlig
preståttilsse Ther han gör skatt vtåff effter
laghen. Gust. 1 reg. 4:218. (Sid. 230 står:
skatta iord gange til bacha ee huro lenge
hon haffuer bortho vared vndantagna
presta-borden j norlanden så mykit prestin sich
redeliga aff holla kan.)
Priare, Priere, m. Prior. Gust. 1 reg.
m. fi.
Prick, m. han ther til inthet brwtsligh
ær j nogon mötte til then minsta prich.
Gust. 1 reg. 4:124. lathe honum få then
deel ther rosterat varth med förmeldte skep
til yterste prik. 5: 52. Och haffuer iach icke
j all stycke folgdt til pricka then latiniske
handboken. O. Petri Handbok A 2 b. han
icke hölt laghen så til pricka som the wille.
2 Post. 66 b. I skolen icke settia honom
thet fore til pricka, på hwad tijdh eller rwm,
eller hwad han idher giffua skal. Ders. 2L6 a.
förtaide rätt till pricka alt thet Tyrannij som
Konung Cristiern ... bedriffuit hade. Svart
Kr. 16.
Prim, m. [Isl. prim.] The gambla
Svenska bönder hafva fordom strängeligen
för-budit göda uthi Prim, thet är the första
dagar effter nytänningen. Colerus 1:95.
Jfr Rietz.
Prim, n. Prat, sladder. Lind Ord.
Prima, intr. 1. Prata, sladdra. Lind
Ord. Rietz. — 2. Söla, dröja. Lind Ord.
Pri me ra, f. Ett slags kortspel,
hasardspel. [Sp.primera.] Primeer. Stjernhjelm
Here. 155. Doblare föra honom til
bred-speels, til primera och rympfa.
Schroderus Hoflef. 171. Se Manderström om
Stjernhjelms Here. v. 124—162, s. 24.
Pringla, f. ? Theri (i vattnet) får grodan
ock och stygga pringlor slaska. Kolmodin
Qy. sp. 1:66.
Prinsel, m. Väska, påse af läder. (Se
Rietz prins.) printzel, pasceolus.
Comenius Tung. index, en lährprinsell eller
väska medh inlagdh kost att reesa medh.
Rääf Ydre 3:192 (1654).
Priorissa, f. Priorinna. Gust. 1 reg. 4: 53.
Pripsk, adj. Bitande, spetsig. Pripskt
svar. Lind Ord. Se Rietz primp.
Pris, m. Beröm. [Isl. priss, Mnt. pris,
T. preis, m.] Jagh tagher ingen prijs aff
menniskior. Joh. ev. 5:41. giff Herranom
Israels Gudhi ärona och giff honom prisen.
Jos. 7:19. the Phariseer ... wille haffua then
prijsen, at the wore heliga och saliga
menniskior. L. Petri 2 Post. 174 a. Gud then
pris bör niuta At han utaf it ting haar altirg
kunnat forma. Spegel G. verk 56. Du ...
ej din pris vil höra. Dalin Vitt. I. 2:135.
Om egen pris ej angelägen. I. 3:85.
Pris, m, Gifva pris? Niels Dacke medh
sin väldige hoop... begynte flux skiuta på
theras tåghorden, men krijgzöffuersterne och
höffuidzmännerne goffue strax prijs och bode
krijgzfolcket falla fienderne flux an. Tegel
Gust. 1 hist. 2:184.
Prisa, tr. Rusta? Sa vele vj atj haffua
altiid edert folk her epther viderrede oc vel
prijsede med gode röör, stalböger och andre
tiltienendis værier på skepp. Gust. 1 reg.
4:128.
Prisa, intr. Hålla (om kosa). [Mnt. [-prisen.]-] {+pri-
sen.]+} venter man känning om nattetijdh eller
i mörckt vädher, sätter man sin koosa... at
prijsa sion. J. Månsson (förord), man
prij-ser eller älsker giärna itt streck til siös.
Ders.
Prisbok, f. Panegyricus, prijsebook.
Var. rer. voc. Kla.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
