Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - P - Prisbref ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Prisbref
— 653 —
Proppa
Prisbref, n. Rekommendationsbref.
be-höffue wij... prijsbreff til idher, eller ock
prijsbreff jfrå idher? 2 Cor. 3:1. passebord
eller prijsbreff. P. Erici 5:187 a.
Prislig, adj. Prisvärd. [Mnt. priselik,
T. preislich.] Herre, hoo är tigh lijk, som
är så herligh och heligh, förfärligh, prijsligh,
och vnder görandes? 2 Mos. 15:11. j hela
Israel war icke en man så degheligh och så
prijsligh som Absalom. 2 Sam. 14:25. är
klookheten prijslighen j enom fattighom,
huru mykit meer j enom rijkom? Syr. 10:31.
the prijsligha gerningar, som Jonathas och
hans brödher giordt hadhe. 1 Macc. 10:15.
Hwad han gör, thet är herligit och
prijsli-ghit. L. Petri Dav. ps. 111:3. Menniskior
ähra Under Gudars prijslige nampn.
Stjernhjelm Lycks. är. 1 intr. prislig hjelp bete
sitt fosterland. Dalin Vitt. I. 3:82.
Pristaf, se Pr esta f.
Proba, Probba, Prubba, f. Fängelse
vid läroverk. När någor diekne bedriffuer
någon skalckheet, och är dock icke crimen
notorium eller capitale, må thet warda
straffat medh Scholenepst, som är, Proban. L.
Petri Kyrkord. 83 b. Hwilken Prestman som
tå (vid (prestmöte) dricker sigh drucken,...
han skal med Probon etc. straffat warda.
Ders. 70 a. Prubba, Carcer academicus,
Studenten Kercker. Schroderus Lex. 32. the
(.studenter) som ringa brutit hafva, the skola
och leviter castigeras, sättiandes dem i
prub-ban en dag eller två. Bergius Nytt förråd
27 (1637). Om nogon prestman råkar falla
uthi enfalt hoordoms last, skal han . ..
(straffas med) fengelsse i prubban på 8 dagars
tijdh. Laurelius Kyrkord. 209. then samme
(presten) må effter Scholerätt straffat varda
medh ståck och prubba. Emporagrius 207.
straffas medh probban. Dens. 217.
Profand, se Proviant.
Profete, m. [Isl. pröpheti.] en Herrans
Prophete. 4 Mos. 12: 6. Jagh är ingen
Pro-phete eller någhon Prophetes son. Am. 7:
14. Jagh skal vpwäckia them en Propheta.
5 Mos. 18:18.
Profeterska, f. Prophetissa,
propheter-ska. Var. rer. voc. A 2 b.
Profetinna, f. [T. prophetin.] Tu
Pro-phetinna Zion. L. Petri Jes. proph. 40:9.
Profhållig, adj. Prof haltig. Frodige, väl
underhållne gossar äro desse soldater, men
att de äfven skola vara profhålliga hjeltar,
kan jag icke försäkra, J. Wallenberg 80.
Profit, m. [L. profectus.] tiil föge gagn,
profecth och bestondt. Gust. 1 reg. 1:286.
huar som j saadane warer edher tiil gangx
och profickt kwnna forythra 2:203. rikit til
godhe, profecth oc fordeli. 4:101. När man
icke borghar eller laner sin nästa vthan
öker och profijt. O. Petri Men. fall B 8 b.
Profithg, adj. han thet honum best var
profitheligit behiærta kwnne. Gust. 1 reg.
4:339. The (Gust. l:s runstycken) bleffue
och ganska mycket förde vtaff landet (ty
inge köpmen kunde någen tijdh profiitligare
warur vthföra). Svart Kr. 65.
Profitlighet, f. fördeel och profijtelighet.
RR 28A 1544.
Profoss, m. Efter Erik 14:s och Johan 3:s
krigsartiklar skulle vara en Profoss vid hvar
fänika, och öfver dem alla en Öfverste
Profoss, hvilken sedan kallas General-Profoss
och General-Riks-Profoss. Profossen var
åklagare i krigsrätt och svarade således emot
Regements-Väbelen nu för tiden, och
General-Profossen hade någon likhet med
Krigs-fiskalen i våra tider. Hallenberg Hist.
2:524. Jfr Gust. Adolf Skr. 251.
Adlersparre Afh. 289. — Thet var och öffver alt
Sverigie bestelt En hoop Profosser, som var
befält, At the skulle lönligh förhöre, Om
någen talede om hans Maijestädt. Hund
Br. 14 kr. v. 369. Utom krigshären
kallades alla slags Fiscaler och Upsyningsmän
Profosser. Vår tids Landsfiscaler hette då
Landsprofosser. Hallen berg 2:524.
Profspån, m. Lärospån, ingen uti lähran
Har med sin profspån nådt den mödosame
ähran. Düben Boil skald. 33.
Profsten, m. Pröfvosten, probersten. intet
läremedel varder tillåtit, som tilförenne icke
är medh oemootsäijelige skääl och bevijs
stadfäst och på profstenen gilt funnit.
Schroderus Ratich. C 3 b. Thet kära korset är
ej olikt profvestenar, Ty thet förnimmer grant
hvad hvar om Gudi meenar, Försöker om
vår troo är uti mootgång härdig. Spegel
G. verk 278. Den högste nyttigt fann at mig
på profsten föra. Kolmodin Qv. sp. 2: 332.
Stryk din skenbara dygd på Guds ords
riktiga profsten. A. Nicander Vitt. 35.
Profsticka, f. slagrutan (eller
profstic-kan, som han den kallade). U. Hjärne (Nya
sv. bibi. I. 2:238).
Pröfva, f. Proba. [T. probe.] Therföre
munstrar här wår Herre Christus medh thet
merket och proffuan ganskä många hopar,
rotar och sechter vthu Gudz kyrkio. P. Erici
1:231a.
Propert, Proppert, adv. Egentligt,
bestämdt. [L. proprie; Mnt. proper, propper.]
såge (vi) och gerne att i.. . skaffede wårt
gagn och bästhe, ändog i hafwe icke altijdh
wår befalning eller schrifwelse så propert
(orätt står propret) för eder. Fin. handl.
7:180 (1546). så äro här ock alla the
personerna (i gudomen) hwar thera medh sitt
eghet embete och werck propert och
rede-liga (redigt) nogh affmålade. L. Petri 2 Post.
127 b. måga ock the otrogne Judar komma
fram medh en annan, som thetta (skriftens
ord, att de bytte Jesu kläder emellan sig
o. s. v.) så proppert drabbar vppå, som på
thenna Jesum Nazarenum. Chr. pina i 6 a.
Proppa, tr. Ympa. [T. propfen, pfropfen.]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
