Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Q - Qvitt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Qvitt
— 666 —
Qväsa
planterat är, thet rotar sigh icke diwpt, ...
Och hwar the än en tijdh longt fast qvistzlas,
likwel medhan the icke äro wel rotadhe, warda
the bortdreffne aff wädhret. Sal. vish. 4: 4.
Qvitt, adj. [Fsv. qvitter, Isl. kvittr, Mnt.
quit, T. quitt.] giffuer iak honwm nw frij,
qwit, lædig oc löss (från vidare redogörelse).
Gust. 1 reg. 1:8. han haffuer qwith slagith
{eftergifva; Mnt. quit slan) 1 (50) mark
peninghar som wij honom j hans rækenscap
pligtughe waarom. 3:283. Gör tich quit widh
tina synder genom rettferdigheet. O. Petri
Sal. K 3 b. drotning Margarethe ... Danmark
och Norige frijt och qwit innehade. Kr. 147.
Her Steen anamadhe slottet fritt och quitt.
Ders. 281. Swenske leffrerede them ...
Halland och Skåne igen quitt och fritt. En liten
Crön. I 4 a. Tå råkadhe thet (lottkastet) på
Jonathan och Saul, och folcket gick quitt
(fritt) vth. 1 Sam. 14:41. wordo the
Presterskapet quitte (förlustige den presterliga
befattningen). Esra 2: 62. han theras axlar
jfrå byrdonne friyat hadhe, och theras
hen-der widh krukonar qvitta (befriade från
krukorna) wordo. Ps. 81:7. om wij förläte
oss på then plicht och syndaboot som
Chri-stus giordt haffuer, så äre wij henne quitte.
O. Petri 2 Post. 64 a. han giffuer oss alla
wåra skul quitta. L. Petri 2 Post. 298 a.
the gingo quitte widh all theras herligheet.
3 Post. 33 b. hwar man miströster och sägher,
thet är qwitt (slut), nu är alt förlorat. P.
Erici_ 3: 51 b.
Qvitta, tr. 1. Befria, göra qvitt. [Fsv.
qvitta, Isl. kvitta, Mnt. quitten.] the
ååstun-•dadhe döö, och qwittas fråå thenne farligha
stridhenne. O. Petri Men. fall F5a. man
kan jngen gerning göra, genom huilka man
skal salugh warda, och quitta sich jfrå
syn-dene. / Post. 137 a. Qwitta en ifrå alt thet
han ägher, privare, spoliare bonis.
Hel-singius. the qwitta sigh siälffue widh hans
testament och ewiga arff. P. Erici 5:197 a.
efftertänkia på hvadh sätt the måtte quitta
och förlossa sigh ifrån armodh.
Schroderus Liv. 183. Lijfvet, emedan thet intet
annat är än en vandring, sålunda icke kan
qvitta menniskian ifrån all möda, som hon
ther uthi uthstår. Hels. beg. skattk. 161. —
2. Blifva qvitt, vij vårt goda måste offta
qvitta, när vij tyckias som bäst hafva begynt
til at sambla’t. Columbus Vitt. 151.
Qvittenträd,n. Cotoneus, Cydonius,
kwedenträ. Var. rer. voc. R 4 a. [Mnt. quede,
qvitten.]
Qvittra, intr. Qvida, klaga. At en sådan
troolössheet, falskheet och skrymtachtigheet
är nu stijgen up på then högsta trappan i
verlden, ther öfver sucka och qvittra alle the,
som Herren aff hiertat fruchta. Laurelius
Opuse. 8: 30. Scholars och hospitals deel
förminskas ... hvar öfver på åtskillige orter uthi
rijket vel qvittras och klagas. Ders. 8:84.
Qvittran, f. Qvitter, qvittran, qvittring,
garrulitas. Comenius Tung. index, upväcka
foglarna til qvittran. Dalin Vitt. 3: 420.
Qvota, f. Det som hvar och en skjuter
till för att bekosta ett dryckeslag. Jag har
betalt min qvota. Lind Ord.
Q väcka, tr. Uppqvicka, upplifva. (Jfr
Q ve ka.) Man kan af örtens salt en ört å
nyo väcka, At hoon uhr askan sin sigh åter
låter kväcka. Lucidor Ll4b.
Qvädedans, m. Dans beledsagad af
sång. [Luther: singetanz.] iagh hörer itt
Skriyande aff qwädedanszar. 2 Mos. 32:18.
Qväft, f. Dunst, ånga, imma, qvalm.
Lind Ord.
Qväfva, tr. 1. Hämma, sammandraga.
hiertat hastigt förmykit qweffues eller ock
för mykit widgas. B. Olavi 44 b. — 2.
Strypa, qvaffde honom ihiel om natten
medh ett silkis band. Leuchowius 127.
Q väl ja, tr. 1. Plåga. [Fsv. qvälia, Isl.
kvelja.] the (gräshopporna) icke skulle
dödha them (menniskorna), vthan the skulle
quelia them j fem månadher. Upp. 9: 5. een
quinna som quelies medh barn. Rom. 8
(glossa). en ond ande aff Gudhi quäl tigh.
1 Sam. 16:15. Mijn dotter quääls
jemmer-ligha aff dieffuulen. Matth. 15:22. — 2.
Besvära (med rättegång). Se under P1 a t s a.
— 3. Förbistra, förtyda. medh ... glosser
och meningar uthtyda och qvälia then Helige
Skrift. Emporagrius 6.
Qvälldags, adv. Om qvällen, herden
qvälldags hem the spaka hjordar drifver.
J. G. Hallman 174.
Qvällsättning, f. Qvällning. Ther uppå
kom i qvellsettningen en klart skinande skiön
stierna. Svedberg Dödst. 569.
Qvälmas, se Q val mas.
Qväma, tr. Anstå, passa. [Jfr Fsv.
qväma.] (jorden) var intet prydd och brämat
Med blomster, gräs och fröö som seen haar
henne qvämat. Spegel G. verk 33. han
them (Adam djuren) skulle nämna, Och kalla
hvart och ett rätt såsom thes natur Egentlig
qvämade. Öpp. par. 56.
Qvämligt, adv. Beqvämligt. [Jfr Fsv.
qvämeliker.] han (nordanvinden) strax alt vatn
i is förvender, Så haafvet blir een broo, blank
at man kan sig spegla Och qvämligt åka ther
man förr haar kunnat segla. Spegel G. verk 78.
Qvär, adv. uti kors och i qvär (härs och
tvärs, T. in die kreuz und quer).
Stjernhjelm Here. 228.
Qväsa, tr. Såra, blessera, tillfoga en
kontusion. [Mnt. quessen, quetsen; T. [-quet-schen.]-] {+quet-
schen.]+} Blesserad, quester. Svedberg
Schibb. 253. förde fienden en deel döde
kroppar medh sigh, medh månge quetzte.
Widekindi 40. besättningen (var) så
förminskad, att ej mer, än omkring 200 man,
äfven sjuke och qväste inberäknade, voro
vid lif. Hallenberg Hist. 2:422.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
