Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Q - Qvicknad ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Qvicknad
— 665 —
Qvistslas
Qvickna i hopen En hurtig och klen Båd’
till hjerta och ben. Bellman 5:90.
Qvicknad, m. Vederqvickelse, fingo och
åthskillige, som uthi Konung Carls tijdh
deels för stämplingar eller misstanckar
in-mante voro, lijka som qvicknadh och hopp
at blifva förlöste. Widekindi 10. iag fatter
en stor tröst och qvicknad af dän förmodan
at du icke underlåter dätta göra. Hermelin
B 8 a.
Qvickskatt, m. Skatt af lefvande
kreatur. cjwichskatten aff Ölandh. RR 6lt 1545.
Qvickstund, f. Hvilostund, ledighet från
arbete, uthi the aldraäldste tijdher hafva
monge förnemlige personer åthskillige
qvick-stunder stadgat. Schroderus Hels. beg.
skattk. 48.
Qvid, se Q v ed.
Qvid, m. Klagan. Them Svenskom
händt bådhe jämmer och qvidh. Messenius
Ret. D 4 a. Så seer man ... Mångt barn
med skrän och qvijd kring fadrens kista låta.
Eurelius Vitt. 12. dine ögon skall du
effter långan qvijd Med löje fyllte see. Ders.
65. qvijd och bitter klag. Leyoncrona 153.
Qvida, f. 1. Vånda. Fruar och jungfrur
de ledo en stor qvida. Sv. forns. 1:369.
Och hafver du sport att din fader är sjuk,
Så herre Gud förlossa hans qvida. 1:375.
the med evig qvida Bekomma syndsens lön.
Spegel Tillsl. par. 83. — 2. Klagan, een
qvijdha, som flyter utaff itt blödigt och modhfält
sinne.^ Schroderus Hels. beg. skattk. 127.
Qvidja, tr. Vara missbelåten med,
misslynt öfver. [Jfr Fsv. qvidhia, Isl. kvidja,
förmena, förbjuda.] gör tu någrom gott, så
qwidia thet icke (Vulg. in bonis non des
querelam). L. Petri Sir. bok 18:15.
Qvill, n. Qvidan, klagan, spar din
klagan och ditt qvill. Rydelius Vitt. 33. han
slapp vårt allmänna qvill, Och mente alt stod
fredlig till. Ders. 63.
Qvilla, Qvillra, intr. Qvida, klaga. [Jfr
Rietz under kvia.] klaga, quilla, conquirere.
Comenius Tung. index. Hon (lilla flickan)
fins ... i vaggan qvilla. Eldh Cypr. 117.
om modigt hierta qvillar, Qvillar dät om stat
och ståt. Rydelius Vitt. 26. Blödig siäl,
hålt up at qvilla. Ders. 52. Då
regeringstyngden jemte ålderdomen honom (Gustaf 1)
trykte, blef sinnet oroligt: han qvillrade
dageligen, särdeles öfver sine ämbetsmän och
fogdar. Dalin Hist. III. 1:484. trösta et
qvillrande samvete. Ders. 506.
Qvinfolk, n. Qvinnor, om afftonen tå
quinfolkit pläghadhe ther (till brunnen) komma
och tagha watn. 1 Mos. 24:11.
Qvinkilera, intr. Qvintilera. [T. [-quin-kelieren.]-] {+quin-
kelieren.]+} Med fijn kolrering (koloratur) en
hörs länge qvinckilera. Düben Boil. sat. 19.
Qvinkilering, f. Orgenisten icke ... får
det (orgelspelet) handtera efter sin egen vilia,
brukandes ther til letferdiga och i församb-
lingen otienliga stycken, medh mycken kruuss
och quinckelering. Laurelius Kyrkord. 222.
Qvinlig, adj. Feminin, quinlige ord.
Tiällmann Gram. 175.
Qvinna, f. Hustru. Hwilkom een
dyg-deligh quinna beskärd är ... Hennes manz
hierta thor förlåta sigh vppå henne. Ord.
31:10. Een liuffligh quinna glädher sin man.
Syr. 26:16.
Qvinnedom, m. Qvinlig ära. (Se
Schlyter Ord.) Huilken broder sin
em-bettes syster krenchker till sin quinnedom.
Skråord. 265 (1589).
Qvinnisk, Qvinsk, adj. Qvinlig. [Fsv.
qvinzker.] han låther stegle, hengie,
halss-hugge och aflijfwe fattige qwinske Mend (jfr
Fsv. quindis maßer, quinmaper, menniska
af qvinkön). Thyselius Handl. 2:27 (1532).
Qvinsk, effoeminatus, mollis. Helsingius.
Qvinnisk. Comenius Tung. index, veekt
och qvinskt måhl (språk). U. Hjärne Orth.
36. qvinsk veklighet. Ders. 44.
Qvinskt, adv. Qvinligt. Tu tig putzar,.
smörjer qvinskt. Kolmodin Qy. sp. 1:153.
Qvinslig, adj. Qvinlig. [Fsv. qvinzliker.\
Comenius Tung. index.
Qvinslighet, f. Qvinlighet. bort all
qvinsljghpet. Leyoncrona 137.
Qvintin (w-), n. Juther wette well göre
theris entskyllingh och leggie theris ordh
bådhe i lodtt och qwintin. RR 1/i 1545.
Trogna venner j högsta nödh Gåå fem och
tiugu på itt lodh. Ja, then som skal tå
kallas fijn, Gåå femtijo på itt qvintijn. T.
Johannis Fästn. L4b. (anfördt ss. allmänt
ordspråk.)
Qvintslag, n. Fint, konstgrepp, streck.
[T. quintschlag.] Och vill man vetta rätt
din qvintslag och bedriffter, Så finnes de
igen i Nasos gambla skriffter. Rosenfeldt
Vitt. 219.
Qvip, n. Pip, pipande (om fåglar),
ynck-ligt qvip. Kolmodin Qv. sp. 1:127.
Qvist, m. Utbyggnad (förstuqvist).
Pergula, swale, qvist. Var. rer. voc. G 4 b.
Comenius Tung. index. Alla husen lika,
... Hvart med sitt loft, sin qvist. Franzén
Skald. 3:820.
Qvista, intr. Springa, löpa. När the
(Danskarne) sigh såge ey mere hop, Ryckte
the fort sitt lägre op. The Swenske monde
effter theris baakbeen quiste. En liten Crön.
F 8 a. genom himmel, jord och helfvetet
jag qvistat. Knöppel Gud. rådslag A 2 a.
qvista fälten kring. Dalin Vitt. 4:84. taga
gradum magisterii,... en heder, för hvilken
mången har qvistat ut några par skor. Sv.
Nitet n. 6. Qvista gatulopp. Lind Ord.
Qvistslas, dep. Grena sig, slå ut grenar.
[Isl. kvislast.] .Israel skal qwistzlas och
blomstras. L. Petri Jes. proph. 27: 6. Han
grönskas wel ... och quitzlas vthi sin
örtagård. Jobs bok 8:16. hwadh vthaff horeri*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
