Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - R - Rasare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rasare
— 671 —
Red
Rasare, m. Galning. Hwar effter är
thenna rasaren (Elisa) kommen til tigh?
2 Kon. 9:11.
Rasenhet, se Rasandhet.
Raserska, f. then helvitis raserskan
(Furien) Alecto. Verelius Run. 2.
Rashätta, f. Yrhätta, hon lopp icke
allena om kring såsom andre wilde Flengior
och Rasahättor pläga göra. Lælius Jung.
sp. G 6 a.
Rasig, adj. Rasande, vild. Lät eld och
rasig blåst the fasta bommar spränga.
Ru-deen 260.
Rask, n. (Jfr Rietz.) 1. Ruskor. I
buskar springa ... i ris och rask. Kolmodin
Qy. sp. 1:128. — 2. Plock, småplock. Apinien
... satte sigh greens öffuer trädh, togh yxan
och begynte klyffua, och mädhan han icke
hadhe hoser uppå, föll honom hans små
rask (testiklarné) nedh i klyffninghen ... och
klämdhe sigh ther igenom ganska illa, så at
han i alla sijna liffsdaghar måste bliffua en
snöpingh. Balck Esop. 82.
Rask, adj. Snabb, then ther rask är til
at löpa. Am. 2:15. Then raske kan icke
vndflyy. Jer. 46: 6. raske såsom Råår vppå
berghen. 1 Krön. 13 (12:8). raskare än örnar.
2 Sam. 1:23. Theras hestar äro raskare än
Parder. Hab. 1:8. raska wädret. L. Petri
Sal. vish. 13:2.
Raska, tr. och intr. 1. Snappa, borttaga.
bemana slottedt, så thet ecke någorledis
anten medt list eller makt tig frå raskat
bliffuer. Gust. 1 reg. 5:84. Öffverheetens
kal är, beskärma hvar vidh sitt, icke
under-såterna något ifrån raska. Ulfsparre A b 6.
— 2. Raska efter, sätta efter, jaga efter,
förfölja? man håller sin frijhet kär och
raskar efter them som then sökia att antasta.
Verelius Götr. (tillegnad. Satan raskar
efter mig. Lucidor Yy l a. (de ej) förfölgde
eller något ondt tilfogade Kronans betiente
utan allenast raskade efter en borgare.
Stjernman (Sv. bibi. 3:291). om man
raskade effter them (jagade bort dem,
fåglarne), så komma the lijkväl igen. Colerus
1: 8. — 3. Öfverfalla? [Jfr Fsv. raska.] de
fly, han föllier med; De fort i Pultusk in,
han sig ock eftertränger Och raskar dem.
Geisler 351. — 4. Rafsa? Lät se, tu
raskar i hans pung. Chronander Surge
D 3 a. Taken på de mästa bondegårdar voro
af halm och de äfven på sjelfva kölnorna,
hvaraf man ser, at vådeiden mindre raskar
än han hade orsak til. Linné Sk. resa 5. —
5. Ruska. Den svale vestvind surrar ibland,
och raskar i lofven. Stjernhjelm Here. 268.
när vinden aldrigh så lijtet raskar i löffvet.
U. Hjärne Vitt. 97.
Raskeri, n. Afskräde. syrlig dryck, som
i tunnor af allahanda raskeri...
samman-syres. Dahlman 97. Lind Ord. Rietz.
Raskeved, m. Ved af förtorkade träd.
föra stubbar, allehanda rådt och tort rijs,
gammal raskeved och annat som bränna
dåger, på sin åker. Colerus 1: 94.
Rasning, f. Ungdomsyra, hans
raas-nings tijdh Var uthe. Olfson Christiern 20.
Rasphus, n. Raspehus, hvarutinnan ...
så väl vanartige tiggiare som andre osedige
och olydige barn och tienstepoikar ... skola
straffas med arbete uti raspandet af
allehanda Brisillie trä, som till färgestoffter
brukas. Stjernman Com. 5:731 (1698).
Rassla, intr. Rasa, ramla. Faller doch
itt berg och raslar nedh. L. Petri Jobs bok
14:18. itt swall på en högh mur, ther aff
han hasteliga moste radzla om kull. Jes.
proph. 30:13. stora stenar nedh ratzla. Sal.
vish. 17:19.
Rast, f. Stycke väg. Så long een rast,.
Som är emellan werldzens endar. Psalmb.
1572 44 b.
Rastera, Rostera, tr. [Mnt. rasteren,
rosteren.] 1. Arrestera, han skickar sziith
fwlmyndughe sendtningebudt tiil lubeeck ath
beröra szin sack ther j rætthe och icke
roosthere then köpman som ther tiil
oskyl-logh är. Gust. 1 reg. 2:133. Huar och
no-gre vore vndersåter rosterade äre, atj thå
vele forarbetat thet the motthe bliffua giffne
löse igenn. 9: 314. — 2. Anhålla, lägga
beslag på, belägga med qvarstad, han lather
them ... faa theres igen baadhe skiip och
godtz som han haffuer roostheradth. Gust.
1 reg. 2:198. han motthe förhindra rosthera
och quarsetthia alth thet götz han wpspörya
kan. 3: 9. thet räuelske skep, som rosterat
bleff i nylödesa haffuer nw varedt år och
dag i quarstadt. 5:52. Jacob Schotte, som
nw i Lödze med skip och godz ligger
ra-steret. RR Ve 1545.
Rastrum, m. Ettslags öl (från Leipzig).
[T. rastrum, m.] Stjernhjelm Here. 219.
Rata, intr. Färdas, flacka. [Isl. rata.\
Landlöpande Studenter, dieknar, och andre
slijka, skal han granneligen förhöra, och om
the icke hafva godh beskeed med sig,
anmäla låta hoos Ståthollerne; Ty vij vele
ingalunda, thet sådane spejere och onyttige
svallrare (!) skole rata kring om landet.
Thyselius Bidrag 162 (1631).
Raum, Ramur, adj. Ond, arg. glupande
och raume vargar. Spegel G. verk 191. Tå
kom it Leyon ... Såg grymt och raumurt ut.
Ders. 225. (Se Ordl. till G. verk.)
Recept, n. Läkemedel. [Mlat. recepta;
äldre T. recept.] hon (sanningen) är ... itt
himmelskt recept aff Scrifftennes apotek. A.
Andreæ Försp. till L. Petri Kyrkost. C 6 a.
Red, n. [Fsv. redh, f. och n., "ridt,
ridande" (Söderwall), Isl. reid, f. ridt,
ryttaretrupp; Mnt. ret med samma betydelser.]
1. Rytteri, iag haffuer wunnit Rysse
Konungen jfrå wthi hans egitt landh til 3
Försten-dömen, wthaff hwilke han årligen plägade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
