Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - R - Reda ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Reda
- 672 —
Redelig
hålla till krigh tiyo tusende ryttare, och är
nu så myckit förminskat wtaff hans Redh.
Carl 9 rimkr. 199 (1587). — 2. Rytterianfall.
Felldtmarschallckhen ... fattad den dessein
att gåå öfuer Salan och försökia ett redh på
de Sächsische (nyss förut står: försökia een
Cavalcada). A. Oxenstjerna (HSH 38:248).
Reda, tr. och intr. [Fsv. repa, Isl. reiöa;
jfr Mnt. reden.] 1. Tillreda, tillaga, latha
redhe (husrum m. m) emoth oss och the
andher goda herrer som ther (vid herredagen)
forsambledhe bliffua. Gust. 1 reg. 2: 81. han
sende bodh fram för sigh ... at the skulle
redha för honom. Luc. 9: 52. Haff tesse
männena in j hwset, och slachta och reedh
til, för ty, the skola äta medh migh j
mid-dagh. 1 Mos. 43:16. Hoo redher korpenom
maat. Job 39:3. — 2. Refl. Bereda sig.
iagh ... hadhe reedt migh til at byggia. 1
Krön. 29 (28: 2). the reedde sigh til strijdh.
2 Krön. 14:10. reedde sigh til at dragha
sin wägh. I Macc. 9: 69. Min son, wilt tu
wara en Gudz tienare, så reedh tigh til
frestelse. Syr. 2: l. Konung Christiern
vnd-sadhe jw altijdh the Suenska, och her Steen
redde sigh altijd vppå at stå honom emoot.
O. Petri Kr. 273. hwilken som helst wara
wil j Christi rike, han moste redha sigh på
at lijdha förfölielse aff werldenne. L. Petri
3 Post. 38 a.
Reda, f. [Fsv. repa, Isl. reiöa.] 1.
Utred-ning, förnödenheter, forsamblade han mykit
folk ... och lääth them så med then redho
som ther til hörde, dragha offuer til Finland.
O. Petri Kr. 72. Hwad nw then heliga
Jungfrun Maria haffuer hafft för redho til sina
barnsäng, är ther aff nogh til förståndande, at
thetta werduga barnet Jesus icke hade
retz-liga en swepel ther thet kunde swepas vthi.
L. Petri 1 Post. F3a. — 2. Beredt,
ordentligt skick. Huat kirken eller andre gode
herrer män och qwinner tiil hörde skulle
alle faa siit igen i sa gode rede som the
thet ther vplatet hade. HSH 24:84 (1516).
skilier samma skath j fraa eder j goda redho.
Gust. 1 reg. 2:118. biude vi eder atj låte
för:de aruid ... faa för:de tiende deel till gode
reeda. H. Brask (HSH 17:81). vil iak
gerna förnoye eders nåde til gode rede huat
eder nåde vtgiffuer pa mine vegna. HSH
17:150 (1523). mixturer och annat, Som på
källaren är för penningar altijd i reedo (i
ordning, tillhands). Stjernhjelm Bröl. 22.
— 3. Beredelse. skriftermål och nattvardens
begående, thet siuka folk ... som begiära
theras redho til theras dödh. O. Petri
Handbok A 2 a. hwar någhor warder så brått
betaghen, at honom ingen redha eller
kyrkio-tienst kan giord warda. L. Petri Kyrkord.
-57 b. the som uthi theras häfftighe
siuk-dom hafva giordt sin reedha. Schroderus
Hoflef. 39. — 4. Tarf. Gjöra sin reda, seine
Nothdurfft verrichten. Lind Ord.
Reda, Redo, adj. Tillreds, till hands,
tillgänglig. [Fsv. redho, redha, Mnt. rede.)
Han . . . hade och en skalke mun till att tala
medh, hans ord låge honom ganske redhe.
Svart Kr. 105. lära bäste och redaste
uth-vägarne att kunna bekomma vahrurne uthur
första handen. Stjernman Riksd. 2:1398
(1660). — Göra redo (absol.), göra sig
tillreds, färdig. [Mnt. rede maken.] Görer
redho, och gåår vthu thetta rwm. 1 Mos.
19:14. Så giorde Debora redho, och foor.
Dom. 4: 9. — Om penningar, man gaff
penningana redho (reda penningar) j handena
them som arbetadhe. 2 Kon. 12:11. hon
wil medh gerningar ... föruerffua sigh
salig-hetena . .. vppå thet man iw icke skal synas
någhot haffua aff Gudhi förgeffues (gratis),
vthan alt redha om redha (mot kontant
betalning; Mnt. rede umme rede). L. Petri
Dial. om mess. 133 a.
Reda, adv. Redan. [Fsv. redho, redha,
Mnt. rede.] Han reda hafver giordt thet,
och skal än yttermera giörat. Spegel Pass.
and. 119. Se Redo.
Redd, f. Rad. För konungen äro
gångandes uthi främpste redden: tvände
herol-der, thernäst sex trumetere ... uthi andra
redden gå först två herolder, så sex
trumetere. — Rijkzens Rådh, kalladhe aff herolden,
stigha fram, hvar effter annan, så lenge (till
dess) reddan är om. L. Paul. Gothus
Mon. pac. 530, 533.
Reddeja, f. Hushållerska. Reddejan
eller hushållerskan. Dahlman. Redäijan
bär fram faten. Düben Boil. bref. 24. Ett
tomt visterhus gör en galen reddeja.
Rho-din 49.
Rede, m. Handspak, rede, handspiik,
phalanga, vectis. Comenius Tung. index.
Jfr Rietz ree.
Redebogen, adj. Färdig till tjenst, moste
(klockaren) .. . wara bådhe Bispenom och
Prestenom redebogen, när så behöffuis. Nov.
ord. eccl. 338.
Redelförare, m. Upphofsman. [T. [-rädels-fiihrer.]-] {+rädels-
fiihrer.]+} när någon misshandel af mångom
blifver begången, då pläge the som rätte
redelförere och banemän äre, blifva straffede
och the andre förskonte. J. Werwing 2,
bil. 179 (1600). the Finske, som är Arfvidh
Erichsson och Axel Kurck, som redelförere
haffue varit til then blodzuthgiutelse och
annen otilbörligh handel, som ther i
landz-enden på någre åhr bedreffuet är.
Stjernman Riksd. 1:507 (1600). the som haffua
varit orsaken och redelförare til thetta alarm,
vorde straffade. Petrejus Beskr. 2: 88.
Redelförarne til oproret. Sylvius Curt. 106.
Redelig, adj. 1. Tillreds, färdig.
Ko-nungh Cristern ... redheligh medh enn hop
skip och folch i Hållandh ... är till att giöra
inn fall wdi desse try riche. Gust. 1 reg.
7: 437. — 2. Redbar (om mynt), reda (pen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
