Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - R - Rumormästare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rumormästare
— 686 —
Rundass
Rumormästare, m."Fältgevaldiger,
profoss." Hist. handl. 8. 2:15 (1566). regement,
squadron och compagnie jag skyr, Om
afsked likväl först i ödmiukhet anhåller, At
jag ey må ses an för den, som fanan flyr.
Den slikt sig företar, från fosterlandet stänges,
E1F och i nästa trä af rumormästarn hänges.
Risell 476.
Rump, m. Stjert. [Jfr Mnt. rump, T.
rumpf, Isl. rumpr.] the Syrener ... haffua
varit påseendes såsom mächta dägelige
qvinnor, dog then nederdeelen på theras kropp
haffuer varit en förskräckelig long taggot
och förgifftig rump, såsom ens orms.
Schroderus C asm. 335.
Rumpa, f. atj icke leffre them nogon
slackting för än j bliffue starckere, vtann
hugge ellies på rumpann med them. Gust.
1 reg. 10:13.
Rumpedrag, n.? Sij, slachtarn kommer
här Med sin dräng och alt gevär, Yxa, knif
och rompedrag. Moræus 440.
Rumpejord, f. Utjord. en rumpe jord,
som ... liggier i samme hägnat (som
hemmanet). RR 2/9 1545. the rumpe iorder, hwar
the finnas, måtte bliffua lagde och komme
till theres rätte häffd och bolstadh igen. K.
br. 20/e 1555.
Rumpeskatt, m. Hon {dr. Margareta)
lagde en rumpo skatt vppå, at bonden skulle
göra skaft aff allan sin boskap, aff hwario
rumpo. O. Petri Kr. 157.
Rum rik, adj. Ärelysten. [T. ruhmreich?]
the (qvinnorna) icke skola vara ambitiosce,
äregirige och rumrijke. j. Botvidi
Brud-pred. 9.
Rumstera, intr. rumora (grassera,
rumstera) the (iandarne) om midnatz tijdh.
Comenius Tung. 987. (Jfr Kalkar o. Rietz.)
Rumt, adv. 1. Rymligt. [Isl. rümt.] thetta
gräset (laktuk)... skal flyttas uthi fett land,
något rumt emellan hvart stånd. Colerus
1:149. Sittja rumt. Lind Ord. Vandråder
styrde emellan skeppen, thär som honom
tyckte rumast och ledigast vara.
Pering-skiöld Heimskr. 2:135. — 2. vår inrijkes
Östgötha-Lagh skal bevijsa sigh vara een
ächta modher til the Longobarders Làgh i
Italien. Hvilket synes vara någet för-rumt
taalt (för mycket sagdt). Stjernhjelm Föret,
till Vestg. lagen.
Rumtalig, adj. 1. Pratsjuk, en
rumta-liger (L. futilis, T. ein Wäscher) släpper fram
hvadh lönligit bör vara. Comenius Tung.
838. een stum qvinna är itt underverck, ty
the äro nästan alle rumtalighe.
Schroderus Albert. 2:122. — 2. Frispråkig. (Jfr
D. rumtalende.) Demosthenes ... var mächta
vältalande, men ther brede vidh var han uthi
alle saker så eensint och rumtalig, at hela
Grekland baar för honom fahra (fruktan).
Schroderus Hoff. väck. 306. — 3.
Stor-talig. I snelle och kloke köpmän, som
allestädhes veten sökia vinning och förtjenst,
varer nw icke så rwmtalighe, uthan mumier
och tåler sachta medh hvar andra; ty then
är borte som edher frij pass och säker
leigd... hållit haffuer. J. Rudbeckius 4 Pred.
D4a. Lind Ord. — 4. Mångordig. Lind
Ord.
Rumtalighet, f. 1. Stortalighet,
skrytsamhet. eghit roos och Thrasonisk
rum-talogheet. Balck Catech. Yl b. thet (att
Paulus förmält sig hafva omvändt
Corin-tierna) reddes han, at hans weddersakare
måtte thet rekna honom til högferd och
rum-taligheet. P. Erici 5:187 b. vardt then
ypperste uthaff them (sändebuden), hvars
rum-taligheet (grossen Worten) näpligh tilforene
uthi rådhhuset rymdes, uthaff sårg och
ängslan så betaghen, at han til jorden
ding-nadhe. Schroderus Liv. 855. Alt hvad han
gör, göre medh sachtmod- och sedigheet,
icke medh rumtalighet och skrijkande. U.
Hjärne Vatt. 52. — 2. Språksamhet,
mångordighet. månge ord och rumtaligheet.
Schroderus Albert 2:119.
Runa, tr. Snöpa. Snöpas kalfvar och
grijser, runes hästar och fohlar. Brahe
Oecon. 106. runade och snöpte hästar.
Pe-trejus Beskr. 4: 6. runa sina kalfvar,
grij-sar, unga bagger och fööl. Colerus 1:14.
Jfr R u n e.
Rund, adj. 1. Det runda, jorden,
äfven verldsbyggnaden. the simple element,
Ther af thet stoore Runde bygt är.
Stjernhjelm Fredsafl 10 intr. Mijn spijras macht
och välde Sig sträcker öfver heele Thet
store Runda. Fångne Cup. 1 intr. — 2.
Rundlig, riklig, frikostig, uthdeela ... them
husfattigom många runda almosor.
Phry-gius Agon 32. jag må ... prisa Tin godhet
rund och stor. Arrhenius 116. mykit rund
j prijs (frikostig på beröm). NT 1526 Försp.
till Upp. när som handen är för knapp, tå
må man täncka, At hiertat är ei rundt, och
vil ei mycket skäncka. Spegel Sal. vish. 30.
Runda, (l^ och ^ ±), n. Rondo. Ett
runda af trompetter. C. Gyllenborg Villhj.
60. Den ene vil hafva en sorgelig thon, en
annan Runda, den tredie Dahledantzen.
Lindestolpe Surbr. 46. — Äfven ett vid
dryckeslag brukligt uppmaningsrop under sång
eller spel; likaså Rundadinella. [T. runda,
rundadinella.] När nu blåses alarm och
dundras i trummor och pukor, Lösn är
gif-vin, Holà, Rundà — rundà — dadinella.
Stjernhjelm Here. 221. Kom runda, hvem
vill nu dricka Detta brudefolkets skåhl.
Ro-senfeldt Vitt. 216. Lät glasen man gå kring
... Spel op rundadinel till des man hyran
fått. Ders. 218.
Rundass, Rudass, Rundel, m. [F.
ron-dache, rudache, rondelie; runtella Hist.
handl. 2:26.] Till knektebeväringen
räknades jämväl de så kallade rundelar eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
