Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - R - Rätta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rätta
— 696 —
Rätteträ
taladhe. Dan. 9: 21. Hvem har er friat från
er dyra ed? — Rätt han. C. W.
Cederhjelm 8. Se Rättare, adv.
Rätta, tr. och intr. [Fsv. rätta, Isl. rétta.]
1. Göra rät, rak. See på Gudz werck, ty
hoo kan retta thet han gör krokot? Pred.
7:14. — 2. Resa. the ... wille retta honom
vp aff iordenne. 2 Sam. 12:17. han ... rette
migh vp, så at iagh bleff ståndande. Dan.
8:18. om han lutar, kan han icke retta sigh
vp. Bar. 6:26. Jfr Upprätta.— 3.Döma,
afgöra, epter sådana forstond kan iach
döma, besluta och rätta om all ting. O. Petri
/ Post. 62 b. hoo wil retta öffuer migh för
mina gerningar skul. L. Petri Sir. bok 5: 3.
— 4. Afrätta. dömdis hann til swärd och
rättadis. Gust. 1 reg. 4:77. Olioberghet ther
man plegadhe retta the ogerningsmän. 2 Kon.
23:13 (glossa). lät retta honom på samma
rwm, ther han Oniam dräpit hadhe. 2 Macc.
4: 38.
Rättare, adv. Annorlunda, wij komme
vnderstundom j sådana sorg och
bedröff-welse at wij wete ey rettare än wij plat
skole förgåsz. O. Petri 2 Post. 39 b.
Rättare, m. 1. Person, som egde att
sjelf emottaga resande eller anvisa dem
herberge hos andra. (Se Schlyter Ord.)
i alle sochner, vedh store allmänne vägher,
skola vara) rättere och fierdingzmän, efther
som Lagh förmäler. Stjernman Com. 1:408
(1593). — 2. Domare. [Isl. réttari.] icke
ware sielffue theris egne domere eller rettere
i saken. Gust. 1 reg. 11:43. om en herres
bodh (budbärare) är en skalk, wil doch
herren at man skal wara honom lydigh, och
han wil sielff wara hans rättare. O. Petri
Svar till P. Elice d 2 b. ner någon kunde
blifve beslagen, som emoth förberörde
Embete och förenembde välfångne Privilegier
sigh i några måthe kunne förbrythe, att the
då icke sielfve skole vare theres egen
rettere. Stjernman Com. 1:445 (1596). — 3.
Uppbördsman, eg. vid enskilda gods.
ret-tharene vthi lincopungx dækenedöme . . .
haffue giorth wår throe man ... hindher och
forhåldh paa then affradh och annan renthe
som ther föl vtaff dækenëdömeth. Gust. 1
reg. 4: 59. een . . . rättare, huillken hiälper
dommaren eller lendzmannen uthdrifva
räntan aff allmogen. HSH 29:366 (1652).
Rättaredöme, n. Distrikt för en rättare
(se d. o. 3). fyllarytz rettharedöme j fölme
(Films) sogen. Gust. 1 reg. 3:170. Frw Mettha
maa ... wpbære rentthana aff the ij (2)
ret-thare dhöme szom Axel larsson panth sath
hade. 3: 286. ett rettaredöme på Öland som
kallas Kasterlösze med the godz ther vnder
liggia. 6:292.
Rättarelag, n. = Rättaredöme.
Landbönderna, som liggia i samma rätterlagh. Brahe
Oecon. 70. Skal och gårdarna (Upsala
universitets) reduceras till vissa Rättare lag,
och på hvario Rättarelag noteras summan
på dess opbörd. Bergius Nytt förråds (1631).
Rättbetänkt, p. adj. Rättänkande, en
sådan gärning, som . . . icke anstår någon
rättbetänckt man at föröfva. Stjernman
Riksd. 3:1938 (1683).
Rättbördig, adj. Som har bördsrätt.
lathandis henne komme til thet (de gods)
som hon retbyrdigh til ær. Gust. 1 reg. 4: 58.
Rättedag, m. Dies fastus, rette dagh,.
eller rådzstugu dagh. Var. rer. voc. A 5 a.
Rättegångsskrifvare, m. Se
Hand-lingsskrifvare 1. thenna
vår...Hoff-rätt skal vara til thet minste försorgd med
en lärd, förfaren och trovärdigh secreterare,
notariis, såsom ock någre redelige
rätte-gångz- och handlingzskrifvare, förb:te
Secreterare til hielp. Schmedeman Just.iso (1615).
Rätteherre, m. Domare eller rätteherrar.
R. Foss 155.
Rätteliga, adv. Rätt. [Fsv. rätlika,
rättelika, Isl. réttiliga, réttliga.] retteligha
wan-dra på sinom wäghom. Ord. 9:15.
Retteligha swaradhe tu. Luc. 10: 28. Abraham
war icke vthan en man, och ärffde thetta
land, Men wij ärom monge, så ärffue wij
landet rettelighare. Hes. 33:24. Jfr
Rättsliga.
Rättelod, n. Murarelod. itt rettelodh.
L. Petri Jes. proph. 34:11.
Rättemål, n. Rättegångsmål, haffue wij,
... anamat honum (biskop Brask), hans
kir-kio och Capitell, thiænare och landtbo j.
wart synnerligit forswar... til ath fordaktinga
och förswara til alla rettemala. Gust. 1 reg.
4:288.
Rättesnöre, n. Mätsnöre; vinkelmått,
vattenpass. Linea, rette snöre. Var. rer.
voc. L 8 b. Herrans stadh skal vpbygd warda,
jfrå Hananeels torn alt in til Hörnporten,
och rettesnöret skal gå ther jfrå lenger vth
alt in til then höghen Gareb. Jer. 31:39.
Hoo haffuer skickat henne (jorden) effter
sitt mått? ... hoo haffuer lagdt rettesnöret
på henne? L. Petri Jobs bok 38: 5. Gudh
besteller alle sina värk ... medh rättesnöre,
affmätningar och visse proportioner. L. Paul.
Gothus Mon. pac. 184. Murmästaren
murar effter rättesnöret. Comenius Tung. 526.
en furste skal vara såsom itt rättesnöre eller
ens murmästars lodh, som icke kan göra
någhon muur eller byggning rätt jämpn och
lijk, så frampt sielfve rättesnöret eller lodet
icke är jämpnt och lijkt. Schroderus
Pac.JS.
Rätteträ, n. ett rettasnöre eller rettaträ,
när thet varder slagit eller lagt aff
verk-mästarenom på ett krokot trää... så
uppen-baarar thet krookheetena. P. J. Gothus
Rel. art. 166. ransaka och pröffua, om vårt
lefverne effterfölier ... Gudz rättferdigheetz
rätteträdh och ledhestång. Phrygius Him.
lif. 160.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
