Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - R - Rättsinneliga ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rättsinneliga
— 698 —
Rö
nungen) så rettrådughe som noghor vthländsk
man. O. Petri Kr. 146. skole the uthi
theras handel vara konungen och staden
rättrådige. Stjernman Com. 1:875 (1623).
Rättsinneliga, adv. Rättsinnigt. Så
fruch-ter nu Herran och tiener honom trooligha
och rettsinneligha. Jos. 24:14. regera
folc-ket rettsinneligha. Ps. 9:9. Nådh ware medh
allom som wår Herra Jesum Christum
ret-sinneligha käär haffua. Eph. 6:24.
Rättsinnig, adj. 1. Rättskaffens,
sannskyldig, skicklig, dugtig, giorde thenne
her-"" tog Magnus som en rettsinnogh förste i thet
stycket, at han öffuade sina tienare i
rid-derspel. O. Petri Kr. 27. Tordh Bonde...
en rettsinnogh och löckosam krijgs man war.
Ders. 219. han var en rätsinnig krigsman,
frimodig och fast dristig. L. Petri Kr. 140.
bönderne hade ingen rätsinnig höfvidsman,
som them skicka och tilsammans holla kunde.
Ders. 145. kom Staffan Sasse till Herr
Göt-staff medh 60 retsinnige Tydske knechter,
hwilke sigh och som hieltar ... bewijste. The
hade een ganska stoor förfarenheet vti
krigx-handell. Svart Kr. 39. — 2. God, duglig,
tjenlig, rätsinnige sköne och vtwalde . . .
Friszer (hästar). Gust. 1 reg. 10: 295.
retsin-noge smocke klippare (hästar). Svart Kr.
36. en god retsinnig Boijartt vm xxx eller
xl lester. Gust. 1 reg. 8:279. holla någre
retsinnoge skiip och jackter rikine tiil tijänist.
9:142. hans hele mandom (menskliga natur)
är en retsinnig läkiedom. O. Petri 2 Post.
139 b. iagh hadhe planterat tigh til itt sött
wijnträä, och til een ganska rettsinnogh sädh.
Jer. 2:21. man rådher (skaffar) sigh een
Postillo then som rettsinnigh är. L. Petri
Kyrkord. 4 a. een sköön och rettsinnugh
lijknelse, ther ganska mong stycker vthi äro,
som alztinges wel skicka sigh til sakena.
4 Post. 43 b. i alla doomkyrckior och
scho-ler skulle hållas en lection om dagen i then
Helige Skrifft medh rättsinnigh uthtydelse.
Girs Gust. l kr. 103.
Rättsinniga, adv. Sant, riktigt, j samma
scriffuelse haffuer tu tich sielff rätsinnige
controfeiet och affmålat. O. Petri Sänd. A 2 a.
Rättsinnigt, adv. Dugtigt. The
knap-hugge them retsinnigt, så att the fongade
bleffue. Svart Kr. 168.
Rättskaffen, adj. retskaffen religion.
Svart Kr. 98. theris tro ... retskaffan och
fast bleeff. L. Pet. Gothus 48 b. the
rätt-skaffne Christne. Lælius Jung. sp. F5b.
deras hierta icke är reent och rättskaffet.
J. Rudbeckius Kon. reg. 381.
Rättskaffens, adv. Dugtigt, de Danske
... blefvo ... af de Småländske knecktar och
bönder så rättskaffens undfångne och
up-klappade. Tegel Er. 14 hist. 140.
Rättskaffet, adv. Rätt, riktigt, någon
rätskaffet god och dugelig hest. Gust. 1
reg. 10:295.
Rättskaft, adj. Rättskaffens, en
rett-skafft och fulkommen Christen. L. Petri
2 Post. 18 a. sådana troo ... icke reen och
retskafft är. 3 Post. 85 b. wij äre Gudz
barn, och haffue hans ord och bekennelsen
reen och rettskafft. Ders 104 b. rettskafft j
troonne. 4 Post. 33 b. — Adv. han skal
döma hela iordena rettwijsliga, och regera
folken rettskafft. L. Petri Dav. ps. 9:9.
the som honom elska, beflijta sigh hålla
hans lagh rettskafft. Sir. bok 2:19.
Rättskyldig, adj. Sannskyldig. [T. [-recht-schuldig.]-] {+recht-
schuldig.]+} then sanne rättskyllige
lycksalig-heeten förfechta. Stjernhjelm Lycks. är.
cartel.
Rättsliga, adv. Rätteligen, verkligen (i
själva verket). [Fsv. rätlika, rätzligha.]
Euan-gelium är icke een Laghbook, vthan
retz-ligha een predican eller förkunning om
Christi welgerningar. Försp. till N. Test.
hoo skal finna en then retzligha from är?
Ord. 20:6. Thenna wijsheet gör retsligha
kloka menniskior. Syr. 1:24. Om Sonen
gör idher frij, så ären j retzligha frij. Joh.
ev. 8: 36. Om han retzligha war siuk, eller
lät han så rychtett gåå,... kan man icke
enkande weta. O. Petri Kr. 274. O Gud,
som hörer allas röst, Gif oss tins andes
gåfva, At vi, som sättia til tig tröst, Tig
rättslig kunde lofva. Svedberg Vitt. 83.
Jfr Rätteliga.
Rättsols, Rättsyls, Rättsöls, adv. Med
solen, lika med solens skenbara gång, åt
höger. [Fsv. rætsöles.] Rätt sols, mäd
solen. Columbus Ordsk. 20. ett segerverk
haffuer tveggiahanda hiwl, aff hvilkom
somliga löpa retsyls och somliga oretsyls eller
venstert. P. J. Gothus Calv. C 3 a.
rätt-sölls är alltid med solen. Eurelius Vitt. 73.
Rättvis, adj. Rätt. I barn, warer hörighe
idhra föräldrar j Herranom, Ty thet är
ret-wijst. Eph. 6:1.
Rättvislig, adj. Rätt. Hwad wore tå
någon tijdh rettwijsligare, än at wij oss emoot
honom ... hörsamma och lyduga befinna läte.
L. Petri Dryck. A 4 b.
Rö, f. Rör. Ther tilförenne Ormar leghat
haffua, ther skal grääs, röö och säff stå. Es.
35: 7. Willen j see een röö som drijffs hijt
och tijt aff wädhret? Matth. 11:7. fingo
honom een röö j sina höghra hand. 27:29.
togho röön, och slogho ther medh hans
hoffuudh. 27: 30. toogh en swamp . . . och
satte then på een röö. 27:48. migh wardt
fången een röö (NT 1526: en röör) såsom
en kepp. Upp. 10(11:1). hadhe ena gyllene
röö. 21:15. (NT 1526: ena gull röör.) han
mälte stadhen medh gyllene röön. 21:16.
(NT 1526: gulrören.) taga röö och halm af
taken. Schroderus J. M. kr. 417. svichta
som een röö. Stjernhjelm Hängde Astr.
— The undersamma röö. (plur. neutr.), af
hvilka zokker siudes. Spegel G. verk 121.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
