Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Segelskepp ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Segelskepp
— 712 —
Sena
Segelskepp, n. ett segelskep beröstadt
till 100 man. Svart Kr. 5.
Segelsten, Segersten, m. Magnet. [Fsv.
säghlsten, Isl. segulsteinn, Mnt. segelsten,
T. segelstein, D. seilsteen, E. sailstone.]
Magnes, seghelsteen han drager iern til
sich. Var. rer. voc. P 6 a. At upresa en
Pyramidem,... Aff segelsteen väl bygder. J.
Sigfridi H 3 a. Segelsteen och jernet haer
Vexel-kiärlek som them draer, At the
sam-nas giärna. Lucidor Vv 2 a. thet
sægher-sthena bergh som her wthij östhergöthlandt
fwnneth ær. Gust. 1 reg. 2: 197.
Seger-steenen aff sin natur drager til sigh jern
och ståål. Svart Ärepred. 67. Segerstenen
vänder sigh enda i norr. Comenius Tung.
88. Een sägersteen till sig hvad sig är
lij-kast draar. Lagerlöf 85. Segersteen, magnet.
Columbus Ordesk. 20. Segerstenen skils
ei från vår Nordepol. S. E. Brenner Dikt.
1:102.
Segeraktig, Segerhaft, Segerhaftig,
adj. Segrande, segersäll. [T. sieghaft, [-sieg-haftich.]-] {+sieg-
haftich.]+} komma triumpherande medh en
segherachtigh häär. Schroderus Liv. 8J8.
Hon sin fiend’ allstäds tumblar segerhaft.
Stjernhjelm Jubelsång. Gustavi arm,...
Then Gud igenom himmelsk kraft Har giort
så stark och segerhaft. Parn. tr. 3:10. Thess
segerhaftige hand. Fångne Cup. 4 intr.
Segerknäpp, se Säjarknäpp.
Segerlös, adj. Utan seger. [Isl. sigrlauss.]
aldrig segerlöös moot Svergies afvund fäckta.
Eurelius Vitt. 16. Ordspråket: Alla
kem-par falla segerlösa. J. Botvidi Likpred.
C 2 b.
Segerman, m. Segrare. [T. siegmann.]
Jesus vthtydhes en Frelsare eller
Segherman. Syr. 46:2 (glossa). Christus ...(är)
en segherman, then ther syndh, dödh,
dieff-wul och helueti oss til godho offuerwunnet
haffuer. O. Petri 2 Post. 78 a.
offuerwin-nare och seghermän öffuer syndena. L.
Petri 4 Post. 32 b.
Segernål, se Segel nål.
Segerqvad, n. Segerqväde. Ett
seger-qvad skal du til printzens ähra dickta.
Wrangel Tor. 49.
Segersam, adj. Segerrik, segersäll,
pri-sadhe titt helgha nampn Herre, och
loff-uadhe endregteligha tina seghersamma hand.
Vish. 10:19. han the många och hädske
fiender . . . medh segersam hand affvärde.
Girs Er. 14 kr. 2. Kongl. May:tz
segersamma arm. Stjernman Riksd. 2:1809 (1680).
the gamla hjeltars segersamma sverd.
Peringskiöld Vilk. (tillegnan). segersamma
krig. Rydelius Förn. öfn. 208.
Segersamligen, adv. han sigh leffuande,
såsom een Herre öffuer Lijffuet och
Dö-dhen,... segersamlighen beteedt. A.
Simo-nis K 4 b.
Segersten, se Segel sten.
Segersällhet, f. Mars och Pallas hvar
tilägnar sig Och sin macht segersälheet Och
lycklig framgång uthi kamp och krijg.
Stjernhjelm Fredsafl 3 intr.
Segerverk, se S ä j a r v e r k.
Segervärjor, f. pl. Segervapen,
skydz-wärior ... tiena ther til, at wij oss siälffua
beware, och icke aff fienderna öffuerwundne
och slagne warda,... segher wärior, at wij
öffuerwinne fienden, slå på fluchten och
behålle marken. P. Erici 5:264 a.
Seglats, m., f. och n. Segling;
skeppsfart. [Mnt. segelacie.] wij höllo seglatzen
fram jfrå Tyro. Ap. gern. 21:7. seglatzen
begynte wara farlighen. 27: 9. bruka theres
seglas tiil riigh (Riga). Gust. 1 reg. 3:129.
för theris seglatz skyld läggis åker oc ængh
ödhe. 4:137. vthmerkia och betekna retta
ledhen oc segladzet fram om stregnes. 4: 267.
then segladz the plæga brwcha til tyske
stæderne. 4:273. the Reffuelske seglass. 6: 234.
the Swenske hade theres seghlatie til
Enge-land. O. Petri Kr. 15. Then stadhen war
mechta stoor, och war stor seglacie aff mong
land och rike ther til. Ders. 34. Uthi stilla
fahrvatnet går seglatzet icke foort.
Comenius Tung. 464.
Sejdenskepp, n. Ett slags mindre
krigsfartyg. [Se Schiller-Lübben seidenschip.}
hwar j kunne vmbäre thett seijdenskip fra
flottan, som j finge for Landzcrone, thaa
såge wij gerne, atj sende thet thill Calmarna,
wij wele gerna latha byggia ther itt annet
effter. Gust. 1 reg. 10:317. vpsettia och
byggia ther wijdh Elffzborg eth gott
seiden-skiip. 11:49. hölle en god Bark eller
Seijdenskip ther wijdh Lödisze. 11:84.
Sekt, f. [L. secta.] munkarne äre
syn-drade j åtskilielige secter. O. Petri Klöst„
B1 a. huar secte och party vphäffuer och
berömer sin patron och ordan (orden) öffuer
then andra. Ders. C 4 a. ingen Sechta haffuer
waret så ringa och litet för sigh, at hon iw
haffuer någon som hennes mening gillar.
L. Petri 2 Post. 86 a.
Selja, f. Sele? (eller silja, dragrem
framför hästens bog, bogträ; jfr Hesselman
I och Y 124.) Helcium, seelia. Var. rer.
voc. L 3 a. (Lex. Linc. under averta, helcium
och sele.) Jfr Silja.
Semklare, m. Snörmakare? [T. senkler?
Jfr D. senkelmager Kalkar.] HSH 31:35.
(1663).
Semper, se Simper.
Sen, adj. Hwilkom domen nu lenge
sedhan icke seen är (hvilkas dom. länge
sedan är verksam), och theras fördömelse
soffuer icke. 2 Pet. 2: 3.
Sena, adv. Sent. Hertigh Carl, Som var
frijmodigh sena och arll. Hund Er. 14 kr.
v. 151.
Sena, f. Bågsträng, han haffuer spent
sina seno. Job 30:11.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
