Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Senaktig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sen akti g
— 713 —
Sida
Senaktig, adj. Trög, lat. Eens triffuins
mandz anslagh föra med sich ymnogheet,
men then som seenactigh är, honom skal
fattas. Sal. ord. 1536 21:5.
Senap, m. Sinap. Matth. 13:31; 17:20.
Hafva senap fal, vara bitter, snäsig.
ther hustrun ... altidh haffuer senop faal,
ställer sigh emoot mannen som kattan emoot
hunden, och alting vil haffua klipt. T.
Johannis Fästn. Cc 10 a.
Senfrågen, p. adj. Senfärdig, trög. (the)
til at försvara sijn myndigheet och then
fri-heet som the af ålder haft hafva, så
seen-frågne och kleenmodige äre. Bureus Påv.
stämpl. B 3 a.
Senfrågen het, Senfrägenhet, f.
Senfärdighet, tröghet, the Påveske så mykit
skole genom sijn illistigheet och vår
seen-frågenheet och säkerheet kunna uthrätta.
Bureus Varn. D3b. vår dådhelöösheet,
lätia och seenfrägenheet. Ders. D 2 a.
Senhjertad, p. adj. j seenhiertadhe til
at troo. Luc. 24: 25.
Senka, tr. Sinka, fördröja. [Isl. seinka.]
(idjefvulen) Haller tilbaka, hindrar, seenkar,
gör oss lata ... til allahanda Gudz tienst. L.
Petri Om nattv. A 6 a. icke förhindre eller
sänckie thet andre arbethe så mykit tilbake.
RR 9/t 1544.
Senkallad, p. adj. Senfärdig. En stoor
part aff menigha hopen äro ock fast groffue
och seenkalladhe til thet. retta förståndet.
L. Petri Dial. om nattv. É 3 b. tröghe och
seenkalladhe til at troo. Chr. pina r2a.
Senne, se Sent 3.
Sennimmig, adj. Som har trög
fattningsgåfva. någre barn äre noget
drög-samme och seen-nimmige. Schroderus
Mod. sk. 98.
Senomus, f. Muskel. [Isl. mus.]
Mu-sculus, senomws. Var. rer. voc. B3a.
Sensäd, f. hwetit och roghen . . . war
seensädh. 2 Mos. 9:32.
Sent, adv. 1. Hiertat... qvicknar först,
och döör seenst. Comenius Tung. 273. —
2. Långt, vidlyftigt. [Isl. seint.] sade at
thet war snart bestelth för elsborgh ... och
sedhan wille han meth alle them i
westergötland dragé wdtöffuer tiffueden . . . med
monghe flere ord som sent är ath scriffue.
Gust. 1 reg. 6:167. Seent är att tala om de
resigtyg och vagnar, De nyje pijkars raad
och blancke skiutgevär. Eurelius Vitt. 35.
Den åhuga, Kung Carl har hafft om sine
gränsar, Är seent att tala om. Ders. 42. —
3. kompar. senne. [Fsv. senna, Isl. seinni.]
Icke senne, så snart som. Nw är likwel
hoos ganska monga then skendeliga owanen,
at icke seenne the läta munnen vp, moste Gudz
nampn omgellat (d. v. s. de svärja). L. Petri
2 Post. 219 a. Gudh haffuer fått them
[öfverheten) j handena ... itt skarpt och
sargande swerd, Så at icke seenne någhrahanda
laster före komma, skola the wara redho
medh swerdet, til at hugga och slå vthan
all ömko. Ders. 294 b.
Sentrogen, adj. wij äre alle seentroghne.
O. Petri 2 Post. 81 a. många års
erfarenhet. . .giorde honom sentrogen. J. G.
Hallman 12. Det är säkrare i dessa mörka
ämnen at vara sentrogen, än at alt för fort
och myndigt döma. Celsius 1 Kyrk. 22.
Sentråd, m. fi b ræ eller senotråar.
Lindestolpe Sur br. fråg. 12.
Senväg, m. Genväg sökes ibland och
senväg oftare blifver. A. Nicander Vitt. 199.
Seprig, adj. Slipprig. Här på een seprig
[sannolikt tryckfel för sleprig) baan din
ungdom vilse farit. Wexionius Vitt. 364.
Seskana, f. [Zese-kahn, eine Art
Fi-scherböte, an welchen hinten ein Netz
be-festigt ist, das zese heisst. Dähnert.] togh
H. S. M:tt tilfälle at sättia sitt footfolk på
Seeskanor och i hastigheet ryckia öfver
friska haffuet til Stetin. J. Botvidi
Lik-pred. E 4 b.
Seteni, n(?). Satin. [D. setteni Kalkar,
Mnt. setenin.] Stycke Setenij. Stjernman
Com. 1:134 (1555).
Seter, n. [Mnt. seter, ein ostindisches
Baumwollenzeug oder sehr feine Leinewand.
Schiller-Lübben.] Aff st:e Säther [utgår
tullen med) 15 pen:r. Fin. handl. 9: 33(1544).
gamaltt seetther. — Coorkopo ... aff seetther.
— Altar Cledhe ... aff Seetther. 8:162 (1554).
Setting, se S j ett i ng.
Sexhanda, adj. Vthaff sexhanda olöcko
hielper han tigh. L. Petri Jobs bok 5:19.
Sexling, m. 1. En sjettedel, skall
fo-gethen förslåå [öfverslå, beräkna) thet godz
som fällt föris, och aff huario mark wärde
tagha en sexlingh. Gust. 1 reg. 7:145. —
2. Ett sjettedels öre silfvermynt. Plåtarne
skulle kunna slås och utmyntas til lika valör,
som sexlingarne nu myntas. Stjernman
Com. 4: 39 (1673). en marek oxekiött [kostar)
icke mer än en sexling. Lagerström Gert
23. Men om du menar prosperera på
växling, Så tror jag aldrig du vinner en sexling.
Dalin Vitt. 6:173.
Sid, adj. 1. Fotsid, klädd j en sijdh
kiortel. Upp. 1:13. the gå gerna j sijdh
klädher. Marc. 12:38. klädd j itt sijdt hwitt
klädhe. 16:5. — 2; Låg. een stierna ... then
sidhare war än alla the andra stiernor. P.
Erici 1:109 b. I sida dalarna. Spegel G.
verk 118. — 3. Sen. in på sida qvällen.
Svedberg Dödst. 330. in uppå sida natten.
Sabb. ro 2: 967. om sijda hösten. U. Hjärne
Anl.^ 304.
Sida, f. 1. Öfver en sida, afsides.
[Mnt. over ene side.] bliff offuer een sidho
ocn göm tigh. 1 Sam. 19:2. togho the
honom offuer en sijdho. 2 Macc. 6:21. och
kallades the munkar ther aff ath the droghe
sich offuer ena sidhe och wore alleene for
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
