Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Sidalångs ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sidalångs
— 714 —
Sidt
sich. O. Petri Klöst. A 2 a. the wore for
sich sielffue offuer ena sidho. Ders. A 2 b.
Tu skal gåå offuer ena sidho och bidhia
ther lönligha thina böön. 2 Post. 215 b.
Gudh haffuer kallat them (de aflidna) öffuer
een sidho ifrå oss til en tijd. L. Petri
4 Post. 56b. — Till en sida, å sido.
Man bör alt arbete tå (om söndagen) sättia
til een sida. Spegel G. verk 284. — 2.
Sidostycke (af ett slagtadt kreatur). 400
sidor flesk. Svart Kr. 87.
Sidalångs, adv. När tå then blöta vind
ej up, ej need kan stiga, Så faar han
sida-långz. Spegel G. verk 71.
Sidare, adv. Senare. [Isl. sföari.] Ther
effter något sijdare på hösten. Girs Er.
14 kr. Hl.
Sidd, f. 1. Sidländ mark, däld. man
... mäst brukade backar och kullar til åker,
... och nyttiade sidderna til äng.
Carleson 247. I Gudar, som’ ehr macht vidt
öfver himblens vidd Och öfver verldens kretz
och jordens diupa sidd Medh rådh och nåd
befäst. G. Cederhjelm 91. — 2. En
klädnads sidhet. Lind Ord. Rietz.
Sideliga, adv. Sedigt, skickligt. [Isl. [-sinliga.]-] {+sin-
liga.]+} een förståndigh Öffuerheet regerar
sidheligha. l. Petri Sir. bok 10:1.
Sideligen, adv. Åt sidan, på sned, skeft?
[Mnt. sideliken?] Förbundzarticklarne . . .
intet rätt uthan sijdeligen blifve uthtydde.
Widekindi 190.
Sidenart, n(?). Ett slags tyg. the ringere
måge väl låte sig nöije med sidenart, ullen,
kamlott. Stjernman Riksd. bih. 239 (1589).
? Sidendortt. Hist. handl. 12. 1:84 (1573).
Jfr Si ndeldort.
Sidensajen, n. Sidensars. (Jfr Sajen.]
skarlaken, sedensaijen. Stjernman Riksd.
bih. 238 (1589).
Sidenvand, n. Sidentyg, man dädenn
(från Holland) allerhonde sidenvant... hiit
införe mötte. Stjernman Com. 1:109(1550).
Sidenverk, n. Sidentyg? haffuer kööpth
noghen sidhen weerck ... tiil woorth behooff.
Gust. 1 reg. 2:193.
Sider, Seder, adv. Mindre. [Fsv. sißer,
Isl. stör.) han icke eens kunde få smoloner
(smulorna), sidher noghet meer. O. Petri
2 Post. 115 b. haffuer Gudh icke welet honom
hielpa, sidher kommer Elias och tagher
honom nedh aff korset. L. Petri Chr. pina n 4 b.
med alla sinne macht förmå han icke hielpa
sigh sielff, thet ware sigh ock j thet minsta,
än sidher j thet största. 1 Post. A 4 a. een
menniskia kan jw icke göra thet henne lijkt
är, än sidher en Gudh. Vish. 15:17. påuen
kan icke föra sich sielff jn i himmelriket,
seder en annan. O. Petri Guds ord C 3 b.
Hoo kan ena så stora och obegripeliga frögdt
tänkia eller besinna, sedher vttryckia och
vtsäya. 1 Post. 3 b.
Sidermer, Sedermer, adj. komp. 1. Se-
nare. at både thet äldre och sijdhermere
mynt blifver vidh thes rätte värde.
Stjernman Com. 1:402 (1593). Wårfrudmessa
Se-dherme(r). Gust. 1 reg. 4:303. (Se
Schlyter Ord. Vara fru dagher.) [— 2. Mindre.
Se under Skommare.]
Sidfödling, m. Djur som är födt sent
på året. the sijdhfödhlingar (de senfödda
bland hjorden, i motsats till tijdhfödhlingar).
1 Mos. 30: 42. alle förstfödde j gambla
Testamentet måste ifrå then gemeena hopen och
sijdhfödlingarna affsyndras. P. L. Gothus
1 Uti. E 4 a.
Sidhängande, p. adj. Nedhängande, han
hadhe långa sijdhängiande öron, som een
Engelsk dogga. Petrejus Beskr. 1:71.
Sidhöst, m. Senhöst. Vi haffde oc tenkt
geffue oss in till landit, om thet ey vore
swa siidhöstis (sent på hösten) oc sent pa
aareth. H. Brask (HSH 14:78). det då
begynte flux lida in uppå sidhösten. Tegel
Er. 14 hist. 108.
Sidlykt, f. (Jfr Lykt.) På sidlykten,
på sistone, omsider, medh myntet... bådhe
uthi sälliende och köpende är then oreede
upkommen, at thet nu på sidlychten är
blefvet förachtet. Stjernman Com. 1:401
(1593). Alt sådant bewechte på sijdlychton
the rettsinnige Svenske till nödvern. Gust.
Adolf Skr. 170. hafve vij dhe ährender...
medh all flijt betänckt, och på sidlycktone
således föreent, lofvat och beslutet.
Stjernman Riksd. 1:701 (1616). på sidhlychtonne
belöner otroo honom som henne brukar.
R. Foss 29.
Sidlände, Silände, n. Fast land. (Jfr
Kock Sv. ljudhist. 1:87.) Terra continens,
sijlende. Var. rer. voc. M2a. ehwar han
bödh sigh till land (försökte att landstiga)
i Roden ... mötte bönder honom ... att han
ingelunde kunde komma till sidländet. Svart
Kr. 23.
Sidoträ, n. Post, dörrpost. Och skolen
tagha aff tess blodh, och stryka på bådhen
sidhoträän ått dörenne. 2 Mos. 12:7.
Sidoverk, n. i ehvad lek, du helst til tin
förlustan brukar, bör granneligen achtas, at
af et sidovärck icke bliver förnämsta
ärendet. Hermelin D5b.
Sidovärts, adv. På sidan, åt sidan. [T.
seitwärts.] Anfall på brystet eller
sidho-vertz. L. Paul. Gothus Mon. turb. 240.
ginge the medh sine tvenne galeyer på henne
(fiendens galeja) sijdevärtz löös. Sylvius
Curt. 290. Nu gick han sidovärts.
Kolmodin Qy. sp. 2:336.
Sidre, adj. komp. Senare. [Fsv. sißari,
Isl. sfåari.] tå rygges thet sidra echtenskapet,
och thet förra beholler sin kraft.
Laure-lius Kyrkord. 248.
Sidt, adv. 1. Bredt, wij lagt them
(knektarne) wijdt och sijdt her kring vm rikit j
köpstäderne. RR 18/e 1543. Swenske leff-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
