Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Skamper ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skamper
— 726 —
Skans
Skamper, adj. [D. skamper Kalkar,
Mnt., Holl. schamper.] 1. Skarp, amper,
bitter, bister. [Jfr Rietz.] måste ock thenne
bedröffuelsens vinter i thenna verldenne ...
skamper vara. J. Rudbeckius 2 Pred. D 8 b.
Nordan vind han är väl skarp och skamper.
Spegel G. verk 73. sckanper opalage
[beskyllning). Adlersparre Hist. saml. 3:39
(1560). Keyser Carl beveekt tå bleff At
skrif-van til itt skampert breeff. Olfson
Christiern 129. min fader är hård, och styfmor
grufliga skamper. Palmfelt Virg. 10. —
2. Knapp, sparsam? Oss tycker på then
handling j med them (Danskarne) giordt
haffue ära the ider alt forskamper, them
bliffuer inrymt alt thet the begära, men wij
bliffua szå föga ting forszäkrede vm huad
oss magt vppå ligger. Gust. 1 reg. 10:21.
(Ex. hör kanske till 3.) — 3. Knipslug, en
skamper bonde. Lindner 89.
Skampert, adv. 1. Bistert. Saul föll
uppå sitt spiut, Men han sågh skampert uth.
Dav. hist. 43. — 2. Knappt, magert. Hey!
Ther är vist skampert rätt länge att gästa.
Törnevall e3a.
Skamplun, m. [Mnt. schampelun, Mnl.
schampelioen; jfr Rietz skaplun.] 1.
Modell, form. at han lather giwtha ... 1500
kloth (kulor) epther then skamplwn som han
tiilförenna haffuer. Gust. 1 reg. 3:300. —
2. Bild. När man sådane tingz scampeluner
[icones] (the vare sigh länge sedan eller
nyligen intryckte) til at åter öfversees
framdrager, så heeter thet ihog komma (påminna
sig). Comenius Tung. 346.
Skampluna, tr. szom han (Arvid
Vest-göte) scriffuer epther loodh ... tha haffuer
hans nadhe lathit aruidtz eyghen karl wth
scampelwna saa monghe som hanss nadh
kan wpbære. Gust. 1 reg. 2: 223.
Skam rid a, tr. Rida förderfvad.
Skamrida en häst. Lind Ord.
Skamröd, adj. Rodnande af blygsel.
[T. schamroth.] han gör them skamrödha
medh thenna Phariseens exempel. P. Erici
2:231 a. Qvinnan vardt igenom thetta taal
häpen och skamrödh. Schroderus J. M.
kr. 293. Jagh bekenner för tigh min
svag-heet, och huru alzintet iagh är, på thet iagh
icke skal skamrödh varda. Kegel 203.
Skam skrift, f. Smädeskrift, nidskrift,
paskill. Messenius Ret. A2b; B2b, 3b.
Titt samvet medlertijd skall tig en bödel
vara Och bränna tig, som vij thin skamskrift
brinna sedt. Rudeen 205.
Skamskrämd, p. adj. jagh rätt bleff
skamskrämder. S. Brasck Ap. gern. G 2 a.
Så skamskremder jagh aldrigh var, Eller
stadder i sådan fahr. T. krig. F2b.
Skam styfva, tr. Skamligt stympa. (Se
Schlyter Ord. styva.) om han intet var
dem en trogen skaffare ... skulle han
skam-styfvas och utdrifvas. Dalin Arg. 2, n. 26.
Skam säck, m. Sköka. [T. schandsack.]
horor och skamsecker. P. Erici 5: 149 b.
Han tagher hvarest han finner, så snart en
stygg och okysk skamsäck, som en sköön
och ährligh qvinna. Schroderus Kysk.
speg. E5a.
Skamtäcke, n. Skamtäckel, m. Täcke,
täckmantel för skamlig gerning. [T. [-schand-deckel.]-] {+schand-
deckel.]+} misbruka Euangelium til itt
skam-tecke och kötzliga frijheet. P. Erici 2: 204 b.
theras ... stora titel är theras skalckheetz
skiwl och skamtäcke. R. Foss 588. Joseph
måste sittia i fängelse; Potiphars hustru
behåller hans mantel til sit skamtäcke. Spegel
Pass. and. 240. hon afflägger skamtäckelen,
blifver okysk och otuchtig. Schroderus
Kysk. speg. D 7 b.
Skand, f(?). Skam, blygsel. [T. schande.]
Välborne herre, eder hand Recker iagh nu
föruthan skand, Til at vara troghen och huld.
Prytz Gust. 1 C 3 a.
Skans, m. Spel (tärningspel, tärningkast).
[T. schanz, Mnt. schanze, af F. chance.]
genom sitt oförstånd och försummelse
för-sågh han sigh och förspilte thenne skantzen
allsamman (förlorade spelet, lät tillfället gå
sig ur händerna). L. Petri Kr. 75. Ther
för-sågh han skännelige skandzen (underlät att
gifva akt på spelet, att taga sig till vara),
... hade intet bestält om wackt. Svart Kr. 25.
Hannibal hafver en gång försedt sin skantz
(försummat det gynnsamma tillfället), i thet
han icke strax effter slaghet vid Canne ryckte
til Rom. Schroderus Liv. 351. then ther
haffuer een godh skantz, och kan icke achtan
när tijden är, uthan lather then gå hädan,
han får honom intet så snart igen, förty han
flyger sin kooss såsom een fogel uthaff
fienderne. Tegel Gust. 1 hist. 2:305. wachter
idhan skantz (våren på er vakt) medh fi ij t,
at j icke warden förde ifrå then salighgörande
sanningena til een fördömeligh lögn. P. Erici
2:198 b. settia j skantzen (sätta på spel) godz,
ähro, wenskap, ja, ock lijff och leffuerne. L.
Petri 3 Post. lio b. wij för wåra
Christe-liga troo och bekennelsen skul något wågha,
och således wår åker, oxar, hustru, barn etc.
j skantzen vpsettia moste. 2 Post. 148 b.
för timelig fordeel skul settia i skantzen och
förlora och tappa thet andeliga och ewigha
godha. Uti. på Dan. 26. sättia them i
skantzen och farligheeten. Ernhoffer 112 a.
Mong jungfrw ... våghar sin kyskheet uthi
en skans. Schroderus Kysk. speg. G 7 a.
han tuingar jngen til sin läro, vtan giffuer
henne frij j skansen (lemnar henne på egen
risk, lemnar en hvar fritt spel) til ath döma
om hon rätt är eller ey. O. Petri Svar till
P. Eliæ a 4 b. en part... platt förtwiffla, en
part och giffua sigh frijt j skantzen (riskera
spelet, stå sitt kast). Balck Catech. F 8 a.
the wille latha falla then rett konungh
Ma-iestat tiil Danmark och Danmarks Riikis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
