Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Skoräka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skoräka
— 741 —
Skottvar
altsammans förslösat medh sköne pijgor och
skårter. Fortun. 81. Bijslåperska eller skårtta.
Ders. 33. Rietz 595 a.
Skoräka, se Skoreka.
Skosocka, f. Skosåckor (socci).
Comenius Tung. 514.
Skostall, n. Nödstall, skospilta. Prång
eller Skostall, der uthi man tvingar hästar.
Wallenius Gram. F6b.
Skostråk, n. Det, hvarpå man stryker
af, renar skorna, skoostråk och fotatrodh.
Phrygius Åkt. pred. e1 b.
Skotsmål, n. [Fsv. skotzmal Söderwall
2:403 —4.] 1. Hänskjutning, hänvisning (till),
åberopande (af), vad, vädjande, somligha
wtaff eder seghia sigh icke wilia wthgiöra
edhers kyrkiotiendhe, wthan wilia honum
lösza för peninghar ... skiwtandis thet in paa
oss athuj schulle haffua eder thet loffuadt ...
Therföre bidiom wij eder athij haffue saadane
skotzmaal j the szaker fordragh och skiutther
icke in paa oss. Gust. 1 reg. 3: 93. hadhe
vij skotzmål til våre rijkis rådt om någre åff
the articler som framsettes. 5: 20. her Steen
wille tå icke fölia theres wilia, vtan hade
skotzmål til hela rikesens rådh. O. Petri
Kr. 289. Så haffue i Dannemen stor
skotz-måll vpå gammalt och fördt. Gust. 1 reg.
13:142. icke haffve skotzmål eller berope
sich in på oss. Stjernman Com. 1:83 g.
(1546). Paulus hadhe skotsmål, at Keysaren
skulle kenna om hans saak. Ap. gern. 25:
21. appellering och skotzmoel til Påwen i
Rom. Svart Kr. 125. — 2. Förevändning.
the effter någhon tijdh skilie sigh åt, vnder
thetta skotzmål, at the icke äro wijgd. L.
Petri Kyrkord. 54 a. — 3. Uppskof.
Gottland til Swerige ... mötte vthan längre
för-halan och skotzmåll igen restitueras. Gust.
1 reg. 5:131. Gör vthan all skåtzmål hwadh
titt embete kräffuer. L. Petri Sir. bok 10:
29. han ... uthi trij samfälte åhr drifvit
skåts-mål medh thenna saken. Schroderus J.
M. kr. 431.
Skott, n. [Fsv. skut, skot, Isl. skot, Mnt.
schot.] 1. Pil. tijn skotl äro fastnat j migh.
Ps. 38:8. Lijka som en hemligha medh
skott och pijlar skiwter. Ord. 26:18. the
ogudachtighe spenna boghan och leggia sijn
skott på strengen. L. Petri Dav. ps. 11:2.
— 2. Kanon, skjutmaskin. (Jfr Skytt.)
bewara Calmarna ... stadth mæth torff wallar
... saa ath han kan ecke beskiwtas mæth
swor skaath. Gust. 1 reg. 1: ill. folcket...
båro ther före (framför borgen) allahanda
krijgsrusting och skott. / Macc. 6:20. til
at intagha Borghena igen j Jerusalem,... lät
(han) vpretta ther före bolwerck och skott.
11: 20. — 3. Plötslig sjukdom, trollskott.
hertigh Gustaf på Stocholms slåt do af thet
han fått hade skåt. Messenius Krön. 100.
Jag kunde dödlig skott til folck och boskap
sända. Kolmodin Qv. sp. 1: 414. — i. Skatt,
sammanskott, skott, sackörer, tomptörer,
huselege och annen stadzens vpbyrdh. Gust.
1 reg. 12:119. göre theres rechenschap för
thet schött som ther åhrligen af staden
vtt-göres. RR 80/i 1546. Huilken broder eller
syster ey gifuer wth sit skott eller .gäste
peningar i retan timme. Skråord. 269 (1589).
Jfr Ro ms k ott.
Skottbog, m. (Se Schlyter Ord) vpbären
skotbogen aff samma diwr, then lagen
innehölle ath konungxfogthe bör ath opbæra aff
bönderna. Gust. 1 reg. 4:345. han opå wåre
wegne skall vpbäre alle skotboger aff the
Elgzdiwr som udj Östorbotnen årligen
nider-lagde bliffwe, och therföre göre rede och
regenskap udj wår Cammer. Fin. handl.
8:153 (1554).
Skotthatt, m. ? skal han (båtsmannen)
hafva att bekomma ... en blå mössa eller
skåtthatt. Stjernman Com. 5:123 (1690).
utreda sina rotebåtzmän med hängemattor,...
ryor och skotthattar. Riksd. 3:2354 (1720).
Skotthäll? (Jfr Rietz 590: Skyttel el.
sköttel, m., liten lerkula till barnlek. D.
skyttel.) The öfva myckit skachtspel sampt
blinda terningar och trästickor... En part
bruka kort och svinekotor, sampt skotthäll
och andra flera barnspel. Petrejus Beskr.
5:12. Jfr Stjernhjelm Bröl. 27: spela
tärning, väggpenning, skåtthåll (i hdskr. A:
skåt-hel), klåckare, kägglor.
Skottkarl, m. Skåttkarlar, som arbeta på
landet och inga mantalspenningar
underkastade äro. Stjernman Com. 4:357 (1681).
Skottkolf, m. Kastspjut. För the Romares
skechtor ... och skåtkålfvar viste the
(Gallerna) sigh intet varna (värna). Schroderus
Liv. 649.
Skottman, m. Ändoch Wij i vår
Ordi-nantzie hafva förbudit the monga Skottmän
som i städerne vedertages och under borgare
rätt och frijheet drifva allehanda landzköp . ..
och doch lijkväl hvarcken äre boofaste eller
draga Cronones eller stadzens tunga: Så
för-nimme Vij doch at Borgmästare och Rådh
... antage Skottmän, meddele dem sina pass
til Bergzlagen, marknar och annorstädes.
Stjernman Com. 1:659 (16 1 5).
Skottport, m. Prommar, på hvilke vore
skottportar, therigenom han kunde skjuta på
fienden. ^Schroderus J. M. kr. 390.
Skotträt, adj. hafva sin rörelse ...
skott-rät och i en rät linea. U. Hjärne Anl. 154.
de (solstrålarne)... följas åth uthi ett
skotträt strålande. Ders. 379.
Skottstång, f. Och giorde skottstongena
så at hon offuer brädhen alt bortt ått skuttin
wardt, jfrå then ena endan til then andra.
2 Mos. 36:33.
Skottstängel, m. Se Stängel. Lind Ord.
Skottvar, adj. Skygg för skott.
Skott-var fogelen är, som krutet fjermare luktar.
A. Nicander Vitt. 201. Se Rietz.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
