Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Skänkeri ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skänkeri
— 757 —
Skärra
j handena. 1 Mos. 40:11. han upfylte sin
credents och skiänkekaar. L. Petri Kr. 18.
Skänkeri, n. Utskänkningsställe. inrätta
ett vin- och öhlskiänckerie af främmande
drycker. Stjernman Com. 4:150 (1676).
Skänkeskifva, f. Bordställ eller särskildt
bord för dryckeskärl. [Mnt. schenkschive.]
Credentzer, begare ... kalkar, dryckesglaas
... när the medh glasborsten äre affrijffne,
och skölde, sättias the på skänkeskijfvan.
Comenius Tung. 562. hade sijn
skäncke-skiffue hoes sigh medh credentzekar oc
an-nadt. Svart Kr. 102. Schall och bestelles
huad en kongeligh schenck skijffue tillydher,
synnerlighen medt förgyllte handkanner,
bäcken och saltkaar. Tegel Er. 14 hist.
823 (1561). vår store skänkeskifva, som är,
et optäckelse kar, ... et handfat och en
gjute-kanna . .. och tio de största credentzer.
Lönbom Sv. arch. 1:200 (1617). Skänkeskiffua
besatt medh credentz och allahanda
silffuer-kärl. Schroderus Hoff. väck. 218. Kannor
och krus på skänkskifvan stå, väl satte i
ordning. Stjernhjelm Bröl. 23.
Skänkesven, m. Munskänk,
skenke-swener, skenckeswänar. 1 Kon. 10: 5; 2 Krön.
9:4. för honom stodo och tiente tre
skiäncke-svänner, med stora dryckskiäril.
Pering-skiöld Vilk. 16.
Skänkning, f. 1. Skänk, mutor, theras
höghra hand är full med skenkningar. Dav.
ps. 1536 26: 10. then Biscop ... som ther
medh warder beslagen, at han tager mutor
och skenckningar. L.-Petri Kyrkord. 78a.
— 2. Förtäring? haffwe wij the knecther
som handlath mæth teras betalningh och
skænkningh, ssaa the ære tiil fredz. Gust.
1 reg. 1:111.
Skäpna (-nad, -ne,), Skäpsel, se
Skepna, Skepsel.
Skär, adj. 1. Ren, klar. all trä käril
skolen j skäär göra. 4 Mos. 31:20. tvätta
ansichtet medh skärt vatn. Comenius Tung.
578. — 2. Ren, obesmittad. han föddes aff
een iungfru skäär. Psalmb. 1536 50. — 3.
Gäll. i basuner och skära trompetter Blåser!
Leyonstedt 16.
Skära, intr. Medh tenderna the fast skära,
Satan och hans partij. Psalmb. 1572 02 a.
— Skära af, upphöra? hwar Gudz ord
. . . icke hördt warder, ther warder troon
strax swagh och trött. Men hwar troon skäär
aff, ther skäär ock bönen aff. P. Erici
6: 7 a.
Skärduk, Skärduksnål, se Skirduk,
Skirduksnål.
Skärf, m(?). Skärfva. [Mnt. scherve.]
Skärff, testæ, testulæ, segmina et fragmina
lapidum. Helsingius.
Skärfva, f. Skena, jernskena. [Mnt.
scherve.] Rustningen bestod af... långa
skerf-vor både på armar och lår. Adlersparre
Afh. 216.
Skäribåt, m. Hade och sijna skäribåtar
liggiandes i siöen. Svart Kr. 48. Lade så
åstadh wehll medh 40 Jachter och
Skäribåtar. Ders. 50.
Skärigård, m. Vti Roden och allestedz
i Skärigården. Svart Kr. 114.
Skärjekarl, m. Skärkarl, skärgårdsbo.
RR "/a 1542.
Skärliga, adv. Rent, klart. [Isl. skirliga.]
hon (visheten)... vthflyter skärligha aff thens
Alzmechtighas herligheet. L. Petri Sal.
vish. 7:25.
Skärm, m. [Mnt. scherm.] 1.
Förskansning. När man icke hade så mycket
manskap, at fästningen kunde aldeles
kringrän-nas, eller hon var kringfluten, så anlades
på dertil tjenlige platser ... skansar, kallade
skärmar, gjorda antingen af timmer eller
jordvall. Röding 197. theres skermer och
skantzer wore thå aff brotne. O. Petri Kr.
213. wij haffue giordt oss een falsk tilflycht,
och giordt oss en bedrägheligh skerm. Es.
28:15. the skola hasta sigh åt mwranar, och
til skermen ther the må säkre bliffua. Nah.
2: 5. — 2. Beskärm. war tu theras skerm för
förderffuarenom. Es. 16:4. skerm och
bij-stånd emoot werldennes fursta dieffuulen.
P. Erici 2:71 a. Gudz nådighe beskydd och
skerm. j. Sigfridi Tillegnan a 4 a.
Skärma sig, re fi. Beskärma sig.
em-portera sig, skicka sig ifrigt, förifras,
skiemra(!) sig. Svedberg Schibb. 268.
Skärpa, tr. och intr. 1. Göra skarp,
hvässa. The ther skerpa sina tungor såsom
itt swerd. Ps. 64: 4. skärpa sitt blodige svärd
emot the ogudachtige hedningar.
Schroderus J. M. kr. 454. Leyonen ryta och skärpa
theras tänder. P. J. Gothus Kors 0 5 a.
Ther finnas ock teslikes ganska mong och
förfärligh exempel, medh hwilkom wij wåra
förmaningar skerpa kunne. L. Petri Bot
A 6 a. skaltu för än hon (en börjad träta)
skerpes lata henne fara. Sal. ord. 17:14.
wij skerpa (föröka) wår flijt och omsorgh.
Falck förspråk. — 2. Skärpa sig, skarpt
förklara sig, ifra (emot), theste meer
Pilatus arbetade på göra Christum löös, theste
meer skerpte the (Judarne) sigh ther emoot.
L. Petri Chr. pina e5a. — 3. Inskärpa.
thenna ord som iagh biudher tigh j dagh,
skalt tu leggia på hiertat, och skalt skerpa
them tinom barnom. 5 Mos. 6: 7. the skulle
skärpa theres barnom hans bodh. Tob. com.
A 2 a. — 4. Skrubba, skurpensa. han med
sine ord och förbråning them hårdt skärpade.
Peringskiöld Heimskr. 1:643. — 5. Skorpna,
hårdna, om man körer första resan sin
leerjord medan hon är våt,... och framdeles
på sommaren kommer torcka, tå skärper
thet så til, at omöyeligit är köra thet up.
colerus 1:89.
Skärra, intr. Skorra, knarra, surra.
Instrument som skärra. Runius 2:2. Natt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
